För drygt 500 år sedan var Sverige del av en nordisk union som var en maktfaktor i Europa. Den fungerade inte alltid så bra inrikespolitiskt, men lyckades ändå hejda tysk expansion på nordiska länders bekostnad. Idag finns ett nytt intresse för att blåsa liv i det nordiska samarbetet. Lennart Göranson ser ett starkt argument i nordbornas inbördes kulturella likhet, som skiljer sig från de flesta andra länder.

Under 1400-talet och början av 1500-talet förenade Kalmarunionen Sverige, Norge och Danmark i ett rike med gemensam monark. Alla tre länderna var större än idag. Därmed ingick också Finland, Island, Grönland, Färöarna, Orkneyöarna och Shetlandsöarna i Kalmarunionen. Statsbildningen var den största i Nordens historia och till ytan Europas största land.

Lennart Göranson och Kalmar slott. Foto: Privat/Pudelek/CC BY-SA 4.0

Idag finns ett nytt intresse för att blåsa liv i det nordiska samarbetet

Göranson: Argument för Kalmarunionen 2.0

Medierna hänvisar allt oftare till experter för att föra ut budskap som väcker läsarnas, tittarnas och lyssnarnas intresse. Det ger slående rubriker. Lennart Göranson varnar för att okritiskt anamma allt som så kallade experter hävdar. Vetenskap handlar om att söka efter sanning, inte att tro att man slutgiltigt har hittat den.

Med början i ett framträdande inför USA:s kongress i september 2019 har Greta Thunberg krävt att vi alla ska lyssna på vetenskapen, på forskarna, på experterna. Det förefaller inte troligt att Greta själv har gått tillbaka till källan, till de grundläggande forskningsresultaten. Det hon hänvisade till inför kongressen var IPCC:s rapport från oktober 2018 om hur jorden påverkas av en temperaturhöjning på 1,5 grader.

Vetenskap handlar om att söka efter sanning, inte att tro att man slutgiltigt har hittat den

Göranson: Lyssna inte på ”experterna”

Vindkraft, batterifabrik och grönt stål är exempel på högriskprojekt som fått politisk uppbackning. Men det som politikerna riskerar är inte egna pengar utan skattebetalarnas. Lennart Göranson menar att Sverige skulle fungera bättre om våra politiker överlät beslut om riskfyllda projekt till dem som själva drabbas när det går fel.

Läser i nyhetsmagasinet Realtid att <a href="https://www.realtid.se/samhalle-hallbarhet/totalkollaps-hotar-svensk-vindkraft/?utm_source=rule&amp;utm_medium=email&amp;utm_campaign=Son%20till%20världens%20rikaste%20siktar%20på%20medieimperium&amp;utm_custom%5Brm%5D=327677533">totalkollaps hotar svensk vindkraft</a>. Trots att olika medier länge vittnat om problem med vindkraften kommer det som en chock att det är så illa. Två jättekonkurser, noll beställningar av nya turbiner, 95 procent av nya projekt stoppas av kommunerna, som därför inte heller får del av de ”stimulanspengar” som avsatts av regeringen. Även försvarsmakten sätter käppar i hjulet för många projekt.

”Sverige skulle utan tvekan fungera bättre om våra politiker tog ett halvt steg tillbaka”

Göranson: Gröna satsningar utan personligt ansvar

Sänkningen av matmomsen har mött kritik, och utmålas som valtaktik. Lennart Göranson lyfter frågan om inte en enhetlig moms på alla varor vore det mest gynnsamma för skattebetalarna. Förstår politikerna inte, eller vågar de inte?

Påståendet ”vi vet alla vad vi måste göra – vi vet bara inte hur vi ska bli omvalda efteråt” har tillskrivits Jean-Claude Juncker, före detta premiärminister i Luxemburg, ordförande för EU-kommissionen och en hel del annat. Tidöregeringen verkar med sitt senaste utspel ha gjort motsatsen: man har inte förstått vad klok skattepolitik kräver, däremot tror man sig ha hittat nyckeln till valframgång hösten 2026. Men få tycks tro att den nyckeln passar i låset.

Att avskaffa matmomsen kostar mer än det smakar. Foto: Public Domain, via Wikimedia foundation

Pengarna måste in, och momsen är det minst dåliga sättet