Det finns en uråldrig konflikt mellan frihet och jämlikhet. För att man ska vara fri så måste man kunna gå sin egen väg, men när man går sin egen väg lär man oundvikligen nå en annan plats än andra. Detta må vara bättre eller sämre, men det blir knappast jämlikt. Ändå envisas vi med att vilja ha både frihet och jämlikhet. I dagens Sverige försöker vi jämka samman dessa två ideal genom det kommunala utjämningssystemet, skriver Lennart Göranson.

I somras överlämnade Utjämningskommittén sitt <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/07/utjamningskommitten-har-overlamnat-sina-forslag-till-civilministern/">slutbetänkande till regeringen</a>. Kommittén hade gjort en bred översyn av det kommunalekonomiska utjämningssystemet och lämnade flera förslag på förändringar som syftar till att skapa mer likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner.

”Låt oss både äta kakan och ha den kvar!” FOTO: Claudio Bresciani/TT

Frihet är bra och jämlikhet är bra, men de tycker inte om varandra

Göranson: Vi kan inte ha både självstyrande och jämlika kommuner

USA-valet är över, och medierna fylls av analyser, kommentarer och farhågor. Mycket handlar om varför valet av Trump är en olycka för Sverige. Lennart Göranson menar att även Harris, om hon segrat, hade varit en olycka. Detta främst för att det hade inspirerat wokeismen även på den här sidan Atlanten.

Så var det klart: USA:s väljare har bestämt vem de vill ha som president. Som svensk förväntas jag ha en uppfattning om de hade rätt eller fel. Jag rättar gärna in mig i ledet och deklarerar härmed att jag tycker det är en olycka att Donald Trump blir USA:s president. Något annat är knappast möjligt om jag inte ska bli mobbad, föraktad eller ansedd som otillräknelig av familj, vänner, bekanta och den allmänna opinionen, som objektivt informerats av ledande media, opinionsbildare samt ansvarskännande och inflytelserika personer i största allmänhet om hur saker och ting ligger till. En information som USA:s väljare dessvärre inte tycks ha haft tillgång till.

Den stora välsignelsen med Donald Trumps valseger är att den förhindrade Kamala Harris’ valseger. FOTO: John Locher / TT

Min fiendes fiende är inte nödvändigtvis min vän

Göranson: Harris hade också varit en olycka

Sverige fick inte det EU vi önskade oss. Visst fick vi inomeuropeisk frihandel, men vi bad aldrig om en centralistisk bidragskoloss eller om en fanatisk regleringsbyråkrati. Inte heller önskade vi oss protektionistisk handelspolitik gentemot omvärlden. Men det går att ändra detta, skriver Lennart Göranson. Vägen dit går genom en aktiv och kritisk mediabevakning.

Det började som ett fredsprojekt. Kol- och stålgemenskapen och den ekonomiska gemenskapen skulle binda samman medlemsstaternas ekonomier så ”tight” att det skulle bli omöjligt att gå i krig mot varandra igen.

Vi fick inte det EU vi ville ha när vi gick med – men än finns det hopp. FOTO: Henrik Montgomery/TT

Göranson: Ett EU för Sverige

Sönderklippta kvitton, toblerone och utlysning av toppjobb med en lapp på anslagstavlan – det är bara några exempel på hur personer som nått höga positioner sätter sig över regler som gäller för oss andra. Mycket handlar om att den ämbetsmannatradition som Axel Oxenstierna en gång lade grunden för har gått förlorad. För att åtgärda detta måste vi, som Lennart Göranson skriver, ”städa trappan uppifrån”.

En gång hade jag en chef som var både klok och sympatisk. Något som inte är allom förunnat. Vid sidan av sin professionella karriär hade han lång erfarenhet som riksdagsman. Inte någon av de mest namnkunniga, men tillräckligt centralt placerad för att ha sett de stora elefanterna dansa.

De tror att de är oåtkomliga, och alltför ofta har de helt rätt. FOTO: Anders Wiklund/TT

För att komma till rätta med korruptionen måste vi börja med toppen