Det svenska rättsväsendet har varit svagt jämfört med den politiska makten. Men nu verkar regeringen vilja stärka domstolarna. Lennart Göranson ser det som ett försiktigt närmande till maktdelningsprincipen, men noterar mediernas kompakta ointresse.

Nyligen snubblade jag över en nyhet som jag tidigare missat. Tidningen <a href="https://www.realtid.se/juridik/klockan-tickar-for-domstolsverket-statens-bultande-hjarta/?utm_source=rule&amp;utm_medium=email&amp;utm_campaign=Brottsmisstankar%20skakar%20Skatteverkets%20ledning&amp;utm_custom%5Brm%5D=327677533">Realtid rapporterade</a> att ledamöterna i Domstolsverket, till skillnad från andra statliga styrelser, fortsättningsvis ska nomineras av domstolarna själva och inte av regeringen.

Politiker göre sig icke besvär? Foto:	Magnus Andersson/TT

Det är inte politikernas jobb att döma domarna. Eller borde inte vara det. 

Göranson: Sverige på väg mot rättsstat?

För drygt 500 år sedan var Sverige del av en nordisk union som var en maktfaktor i Europa. Den fungerade inte alltid så bra inrikespolitiskt, men lyckades ändå hejda tysk expansion på nordiska länders bekostnad. Idag finns ett nytt intresse för att blåsa liv i det nordiska samarbetet. Lennart Göranson ser ett starkt argument i nordbornas inbördes kulturella likhet, som skiljer sig från de flesta andra länder.

Under 1400-talet och början av 1500-talet förenade Kalmarunionen Sverige, Norge och Danmark i ett rike med gemensam monark. Alla tre länderna var större än idag. Därmed ingick också Finland, Island, Grönland, Färöarna, Orkneyöarna och Shetlandsöarna i Kalmarunionen. Statsbildningen var den största i Nordens historia och till ytan Europas största land.

Lennart Göranson och Kalmar slott. Foto: Privat/Pudelek/CC BY-SA 4.0

Idag finns ett nytt intresse för att blåsa liv i det nordiska samarbetet

Göranson: Argument för Kalmarunionen 2.0

Medierna hänvisar allt oftare till experter för att föra ut budskap som väcker läsarnas, tittarnas och lyssnarnas intresse. Det ger slående rubriker. Lennart Göranson varnar för att okritiskt anamma allt som så kallade experter hävdar. Vetenskap handlar om att söka efter sanning, inte att tro att man slutgiltigt har hittat den.

Med början i ett framträdande inför USA:s kongress i september 2019 har Greta Thunberg krävt att vi alla ska lyssna på vetenskapen, på forskarna, på experterna. Det förefaller inte troligt att Greta själv har gått tillbaka till källan, till de grundläggande forskningsresultaten. Det hon hänvisade till inför kongressen var IPCC:s rapport från oktober 2018 om hur jorden påverkas av en temperaturhöjning på 1,5 grader.

Vetenskap handlar om att söka efter sanning, inte att tro att man slutgiltigt har hittat den

Göranson: Lyssna inte på ”experterna”

Vindkraft, batterifabrik och grönt stål är exempel på högriskprojekt som fått politisk uppbackning. Men det som politikerna riskerar är inte egna pengar utan skattebetalarnas. Lennart Göranson menar att Sverige skulle fungera bättre om våra politiker överlät beslut om riskfyllda projekt till dem som själva drabbas när det går fel.

Läser i nyhetsmagasinet Realtid att <a href="https://www.realtid.se/samhalle-hallbarhet/totalkollaps-hotar-svensk-vindkraft/?utm_source=rule&amp;utm_medium=email&amp;utm_campaign=Son%20till%20världens%20rikaste%20siktar%20på%20medieimperium&amp;utm_custom%5Brm%5D=327677533">totalkollaps hotar svensk vindkraft</a>. Trots att olika medier länge vittnat om problem med vindkraften kommer det som en chock att det är så illa. Två jättekonkurser, noll beställningar av nya turbiner, 95 procent av nya projekt stoppas av kommunerna, som därför inte heller får del av de ”stimulanspengar” som avsatts av regeringen. Även försvarsmakten sätter käppar i hjulet för många projekt.

”Sverige skulle utan tvekan fungera bättre om våra politiker tog ett halvt steg tillbaka”