Humanitär stormakt och feministisk utrikespolitik kan vara riskfritt så länge man skäller bakom sitt eget staket. Men den svenska ambitionen att exportera vår värdegrund till andra länder har slagit tillbaka i samband med Natoprocessen. Vi är inte ensamma om att tro att vi vet bäst, det gör även den muslimska världen. I stället för att försöka ägna oss åt kulturell kolonialism bör vi se till att vi inte själva blir koloniserade, skriver Lennart Göranson.

Kolonialism är ett mångtydigt begrepp som kan handla om territoriell kontroll, ekonomisk exploatering eller kulturell dominans. Under historiens gång har de olika aspekterna många gånger gått i varandra och varit ömsesidigt stödjande.

Mycket tyder på att de svenska stormaktsdrömmarna inte tog slut med Gustav II Adolf. Ill: Jacob Hoefnagel (1673-1632, public domaine)

Det är sags att ta adjö av den humanitära stormakten och svensk exceptionalism. 

Göranson: Svensk kulturkolonialism och hybris

Sverige har upplevt orostider många gånger, senast för 85 år sedan. Efter en period av nedrustning förstärkte man också då det svenska försvaret. Om vi vill värna freden måste vi se till att det kostar mer än det smakar att försöka utmana makten över vårt territorium, skriver Lennart Göranson.

Från 1925 till 1936 handlade den svenska försvarspolitiken om nedrustning. Sedan vände det: 1936 års försvarsbeslut innebar en tioårig upprustningsplan som fick till resultat att Sveriges militära beredskap var god år 1947. Något sent, kan man tycka i efterhand.

Amerikanska och svenska soldater under övningen Archipelago Endeavor i september förra året. Foto: Mikaela Landeström/TT

Ett land som drömmer om fred och frihet måste rusta för krig och avskräckning.

Göranson: Sverige måste rusta för fred!

Tesla har utmanat ”den svenska modellen” genom sin vägran att skriva på ett kollektivavtal och har därför drabbats av fackliga stridsåtgärder samtidigt som arbetsgivarsidan ligger lågt. Allt enligt en modell som drabbar både dem som står ”utanför” och allas vårt välstånd, skriver Lennart Göranson.

Den som efter ett tidshopp från 3–4 år tillbaka i tiden plötsligt hamnade i dagens Sverige skulle tro sig förflyttad till en annan värld. Den svenska skutan på stadig kurs in i kärnkraftsamhälle och Natomedlemskap. I samhällsdebatten ifrågasätter man flumskolan, wokeideologin, klimathysterin och de öppna hjärtanas immigrationspolitik utan att klassas som brunråttor eller värre.

För vems skull står egentligen strejkvakterna och fryser? Foto: Jessica Gow/TT

De som förlorar på den ”svenska modellen” är de som står utanför arbetsmarknaden.

Göranson: Tesla och draken ”Den svenska modellen”

Social ingenjörskonst och politisk kollektivism har under snart ett sekel rivit ned mycket av den gemenskap som kan kallas ”borgerlig”, motsatsen till socialdemokratins definition av ”samhälle”. Låt oss hedra den gemensamma måltiden som ett sätt att göra motstånd mot en utveckling som många av oss känner oss främmande inför, skriver Lennart Göranson.

Mat är en av de viktigaste förutsättningarna för att vi ska leva. Därför ligger en djup symbolik i att bjuda någon på mat. Än djupare när vi har lagat maten själva: Det är att bjuda på liv.

Är måltiden en möjlig borgerlig motståndshandling? Foto: Okänd ill. (CC BY 4.0 DEED)

Att bjuda någon på middag är att bjuda på liv och en motståndshandling mot påtvingad kollektivism.