Ryssland, Kina och Iran präglas alla av auktoritär inrikespolitik och aggressiv utrikespolitik. Deras expansionistiska ambitioner utgör ett hot också mot Sverige. Lennart Göranson skriver att rädsla inte är bra, men att det är hög tid att bli klokare för att klara dessa mörka tider.

Det är inte första gången tiderna känns mörka. Betydligt värre måste det ha känts åren 1939–1945, åtminstone för vuxna som förstod vad som hände. Själv var jag mest irriterad över att tvingas ersätta smöret med ”snabbkräm” på smörgåsen.

Världen befinner sig återigen i skuggan av kriget. FOTO: PONTUS LUNDAHL / TT 

Världen blir allt mer hotfull, men rädsla är inte lösningen

Göranson: Klokhet för mörka tider

Sveriges hantering av pandemin för fyra år sedan fick stark kritik från länder som stängde ner samhället och införde hårda restriktioner. Men senare studier visar att Sverige i själva verket klarade sig bättre än andra, trots eller på grund av vår mer tillåtande strategi. Covid-19 lärde oss, skriver Lennart Göranson, att det finns saker som är så komplicerade att de hellre bör hanteras av professionella med kunskap än av politiker med vilja.

”Mannaminne” är ett tidsmått med oklar definition. När jag studerade ekonomisk vetenskap fick jag lära mig att mannaminne är lika med tre år. Insikten att covid-19 var något allvarligt drabbade Sverige för fyra och ett halvt år sedan. Hur många minns i dag hur snacket gick när det begav sig? Och om vi inte minns, hur kan vi dra några lärdomar?

Historiens dom har fallit: Tegnell hade rätt. FOTO: Stina Stjernkvist/SvD/TT

Vi klarade oss bra under pandemin, och vi gjorde det för att vi följde vetenskap och beprövad erfarenhet

Göranson: Det covid-19 lärde oss

Språkspalter fylls ofta av kommentarer från människor som upprörs över hur andra talar eller skriver. Frågor om vad ord ”egentligen” betyder eller hur det är korrekt att formulera sig har en särskild förmåga att sätta känslorna i svallning. Lennart Göranson skriver att det saknas anledning att kritisera eller förlöjliga dem som gör sig skyldiga till språkfel. Språk utvecklas och förändras, det är helt i sin ordning. OBS! SATIRVARNING!

Språkspalter fylls ofta av kommentarer från människor som upprörs över hur andra talar eller skriver. Frågor som handlar om vad ord ”egentligen” betyder eller hur det är korrekt att formulera sig har en särskild förmåga att sätta känslorna i svallning. Lennart Göranson skriver att det saknas anledning att kritisera eller förlöjliga dem som gör sig skyldiga till språkfel. Språk utvecklas och förändras, det är helt i sin ordning.

Debatten mellan ”de”-klanen, ”dem”-maffian, och ”dom”-gerillan blev hård. FOTO: Hassan Ammar

Göranson: Svenska språket var inte vad det är

EU har under många år tappat fart jämfört med USA och Kina. Den nya Draghirapportens förslag för att öka EU:s konkurrenskraft andas samma centralistiska industripolitik som lagt hämsko på det europeiska näringslivets dynamik. Vi kan trösta oss med att förslagen förmodligen aldrig kommer genomföras fullt ut, skriver Lennart Göranson, och efterlyser reformer för ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv.

Politiker, ekonomer och journalister talar ofta om vikten av att stärka företagens konkurrenskraft. Ibland talas också om vikten av att stärka konkurrensen. Läser man slarvigt är det lätt att tro att det är samma sak. Det kan det vara. Men ofta är begreppen varandras motsatser.

Full fart framåt! FOTO: Karl Melander/TT

Konkurrenskraften sjunker, och kommer fortsätta att göra det