Utbredningen av muslimsk kultur och gängkriminalitet i vårt land har lett till problem som ännu inte fått någon lösning. Exemplen på framgångsrika motåtgärder räknas i en- eller tvåsiffriga tal. De problem som pockar på sin lösning handlar i stället om fem- och sexsiffriga tal. Ekvationen går inte ihop, skriver Lennart Göranson.

Allt fler människor som jag pratar med verkar dela min uppfattning att det finns stora problem i vårt land. Inte ett problem utan flera. Sent omsider förefaller den insikten också sippra uppåt i samhället. Till dem som kanske kan göra något åt problemen. Ända till regeringen, som börjar sätta ord på den oro som många känner. Jag och dem jag pratar med vet inte vad vi ska göra, om det överhuvudtaget är något vi kan göra. Valet för dem som fått förtroendet att leda vårt land är att ”acceptera det som inte går att förändra, mod att förändra det som går att förändra och begåvas med förstånd att inse skillnaden” – fritt efter sinnesrobönen.

Kan vi hitta ett sätt hantera det nya Sverige? Foto: TT

Hur ska våra politiker hantera problemen i den muslimska invandringens spår?

Göranson: Mellanöstern har anlänt och vad gör vi nu?

Att Sverige genom en grundlagsändring skulle ha ersatt monokulturen med mångkultur stämmer inte. Men en omfattande invandring och föreställningar om mångkultur som ett medvetet vägval har öppnat dörren för uppfattningar och beteenden som kan hota nationalstatsmodellen, skriver Lennart Göranson.

Regeringens proposition 1975:26 handlar om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken. I propositionen uttalas att ”medlemmar av språkliga minoriteter ska kunna välja i vilken grad de vill uppgå i en svensk kulturell identitet och i vilken grad de vill bibehålla och utveckla den ursprungliga identiteten”. Detta för att underlätta ”valet mellan att stanna i Sverige eller återvända och återanpassas i ursprungslandet”. Som jag tolkar skrivningen innebär den implicit att om man vill stanna bör man ta till sig den svenska kulturen, väljer man att inte göra det förväntas man återvända.

Varierad matkultur utgör inget hot alls mot nationalstaten. Foto: Gero Breloer/AP/TT

Det finns kulturella yttringar som hotar det kitt som förenar oss som svenska medborgare.

Göranson: En mångkultur som hotar nationalstaten

Företag ska göra det de är bäst på, nämligen att föra samman kapital, arbetskraft och insatsvaror så effektivt som möjligt. På så sätt skapas konsumentnytta och samhällsekonomiskt välstånd. Idag drivs många företag av andra mål och ”godhetssignalering”. Men det är inte företagens sak att driva en ideologisk agenda. I stället bör vinstmaximeringsprincipen komma till heders igen, skriver Lennart Göranson.

Ett företag är en institution som får kapitalet från ägaren, som ”hyr” arbetskraften och som köper insatsvarorna. Ersättningen till arbetskraften bestäms genom anställningsavtal och/eller kollektivavtal. Ersättningen för insatsvaror bestäms genom det avtalade priset. Och ersättningen till ägaren är det som i dagligt tal kallas vinst. Eller förlust, beroende på om intäkterna är större än kostnaderna eller tvärtom.

Den sovjetiska propagandan till trots var kanske forna tider fabrikörer bättre ägare än dagens? Foto: Okänd (public domain)

”Godhetssignalerande” skapar varken fungerande företag eller samhällsnytta. 

Göranson: Tillbaka till vinstmaximeringsprincipen!

När Frankrikes president på statsbesök i Sverige diskuterade utvecklat samarbete mellan våra länder blockerade tusentals ilskna franska bönder tillfartsvägarna till Paris. Hur kan man samarbeta med ett sådant folk, frågar sig många. Genom att förstå hur fransmän fungerar lär vi oss samtidigt förstå hur vi svenskar fungerar, skriver Lennart Göranson.

Den franske presidenten Emmanuel Macrons statsbesök i Sverige utmynnade i överenskommelser om utvecklat samarbete mellan våra länder på flera områden. Det är bra. Det är också ett bra exempel på hur samarbete kan utvecklas mellan europeiska länder utan toppstyrning från Bryssel. Samtidigt rapporterade media om hur tusentals ilskna franska bönder blockerade åtta viktiga infartsleder till Paris, med krav på högre inkomster, lägre skatter, stoppad frihandel och minskade miljöregler.

Franska bönder blockerar infarterna till Paris. Foto: Christophe Ena/AP/TT

Fransk vertikal konfliktlösning ger bonderevolter och svensk horisontell ger kompromisser.