Nästa höst kommer ett ”antirasistiskt monument” invigas i Malmö. Bakgrunden är seriemördaren Peter Mangs illdåd för 14 år sedan, och staden hänvisar till ”behovet av att adressera och reflektera kring det samhälle och de strukturer som (re)producerar rasistiskt våld”. Lennart Göranson misstänker att det snarast kan handla om ett försök att vända uppmärksamheten från det som händer i Malmö idag.

För nästan 14 år sedan, den 9 november 2010, greps Peter Mangs som misstänkt för en rad mord och mordförsök. Mindre än två år senare dömdes han till livstids fängelse av Malmö tingsrätt för två mord, fyra mordförsök och tre fall av grovt olaga hot. Domen fastställdes i högre instans och Högsta domstolen avslog begäran om prövningstillstånd.

Peter Mangs i rättssalen Foto: Stig-Åke Jönsson/TT

Malmös antirasistiska monument ett pinsamt försök att vända uppmärksamheten från det som händer i dag

Göranson: Vad händer i Malmö?

Nyhetsrapporteringen på områden som kriminalitet, invandring och klimat ger signaler som blir allt svårare att få ihop. Människor mår dåligt när verkligheten upplevs som obegriplig och motsägelsefull, och det ligger nära till hands att man vill avskärma sig från information eller se den som fientlig. Lennart Göranson skriver att det trots allt är bättre att det som vissa håller för sant kan ifrågasättas och utmanas av andra, till priset av en ibland ohyfsad samtalston på X.

När minnet av allt man lärt sig under livet med tiden sviktar alltmer träder Wikipedia in som en räddare i nöden. Det räcker med ett infall, en tanke, för att jag med en snabb sökning ska kunna reboota en del av hjärnans kunskapsbas. För en tid, åtminstone.

Blir vi fler eller färre, ökar brottsligheten eller minskar den? Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ökar eller minskar brottsligheten, blir det varmare eller kallare, har vi ut- eller invandring?

Göranson: Kognitiv dissonans

När Iran eller Ryssland hotar med hämnd är det ett sätt att framställa staters krigshandlingar som personliga – att Khomeini eller Putin blivit arg och att Israel eller Ukraina har ”provocerat” och får skylla sig själva. Lennart Göranson skriver att talet om hämnd inte är en semantisk fråga: Vill vi stå upp mot dem som ifrågasätter vårt sätt att leva eller böja oss?

Pogromen mot civila israeler den 7 oktober 2023 utgjorde startskottet för ett nytt krig mellan Israel och Gazaremsan, det första sedan 2014 års krig avslutades med en överenskommelse om permanent vapenstillestånd.

Demonstration i Afghanistan i onsdags kräver ”hämnd” för Israels dödande av hamasledaren Ismail Haniyeh Foto: Omid Haqjoo/AP/TT

Hämnd är personlig, handlingar mellan länder kallas inte hämnd

Göranson: Det handlar inte om hämnd

Mediernas rapportering om konflikterna i Mellanöstern har ofta ett kortsiktigt och begränsat perspektiv. Varje händelse ses som avgränsad i tiden och rummet. Lennart Göranson skriver att det som händer i olika delar av Mellanöstern, sett i ett fågelperspektiv, mer framstår som en samordnad orkester, där Iran inte bara har rollen som dirigent utan också förser musikerna med de instrument de spelar på.

En groda ser inte längre är nosen räcker. Perspektivet begränsas till ”här och nu”, som i en låda som stänger ute ”innan”, ”efter” och ”utanför”. Så ser nyhetsrapporteringen om det som händer i Mellanöstern ofta ut: Händelsen beskrivs med sifferuppgifter från Gazas ”hälsomyndighet”. Bilder av upprörda människor, intervjuer… Inget om hur man hamnade här. Inget om vad som händer sedan. Vi kan stänga lådan och gå vidare till nästa händelse.

Tranor på väg från Afrika till bland annat Lappland mellanlandar gärna i den vassrika Hulesjön i norra Israel. Tranorna har det fågelperspektiv människor skulle behöva Foto: Ariel Schalit/AP/TT

Medier rapporterar detaljer men missar helheten