Med 1974 års regeringsform slog folksuveränitetsprincipen igenom fullt ut. Det gav landets regeringar makt att styra landet utan att störas av någon självsvåldig riksdag eller något mästrande domstolsväsende. Men duger verkligen folksuveränitetsprincipen när den politiska kartan nu förändras?, frågar sig Lennart Göranson.

I år kan vi fira femtioårsjubileet för en av våra grundlagar, 1974 års regeringsform. Om det nu är något att fira. Det finns många saker som väcker allmänhetens intresse; grundlagarna hör inte till dem. Det ligger närmre till hands att ha synpunkter på vanliga lagar som handlar om saker som jakt, trafik, alkohol, miljöskydd och annat som kan påverka oss till vardags. Hur fosterlandet regeras får specialisterna sköta.

Duger verkligen folksuveränitetsprincipen om den politiska kartan förändras radikalt? Foto: Johan Nilsson/TT

Duger verkligen folksuveränitetsprincipen om den politiska kartan förändras radikalt?

Göranson: Vi måste börja bry oss om grundlagen

Det har på sistone visat sig lättare än någon trott att radikalt förändra både försvarspolitiken och migrationspolitiken. Det borde inte vara svårare att reformera spelplanen för det svenska näringslivet och rensa ut arvet från det långvariga socialdemokratiska maktinnehavet, skriver Lennart Göranson.

Nationalekonomen Adam Smiths viktigaste verk An Inquiry into the Nature and Causes of The Wealth of Nations publicerades 1776. Boken är en av grundstenarna för kapitalismen och den klassiska liberalismen. Liksom många andra tjocka böcker erbjuder den en ymnig flora av sentenser och citat som kan tjäna som stöd för de teser man vill driva. Själv har jag valt ut tre.

Borde regeringen lyssna mer på filosofen och ekonomen Adam Smith (1723-1790)? (public domain)

Regeringen borde sträva efter en näringslivspolitik i Adam Smiths anda.

Göranson: Lyssna på Adam Smith!

Klimatpolitiken väcker en rad svåra frågor: Blir det varmare, är det bra eller dåligt, vad beror det på, vem släpper ut mest CO2, vilka är det viktigaste utsläppskällorna och hur balanserar man positiva och negativa effekter av klimatpolitiska begränsningar av vår frihet? Sverige redan har tagit det ansvar vi eventuellt har för hela världens klimat och att det nationella klimatmålet är ren symbolpolitik, skriver Lennart Göranson.

Den som dristar sig att utmana den etablerade synen på klimatpolitiken löper stor risk att stämplas som klimatförnekare. Det är en allvarlig anklagelse, ungefär som att i gångna tider anklagas för apostasi. Att idag och i vårt land göra sig skyldig till det som också kallas kätteri eller gudsförnekelse är inte så allvarligt, annat är det i muslimska teokratier. Däremot kan klimatförnekelse leda till social stigmatisering och till och med cancellering. Men med stigande ålder ökar immuniteten mot skambeläggning. Inte heller har jag någon plattform att portas från, utom möjligen rollen som krönikör i Bulletin.

Vad är Sveriges ansvar för eventuell global uppvärmning? Foto: Fredrik Sandberg/TT

Sverige har redan tagit det ansvar vi eventuellt har för hela världens klimat.

Göranson: Sveriges ansvar för klimatet vid vägs ände

Det sjunkande förtroendet för politiker i allmänhet och för partiledarna i synnerhet är ett demokratiproblem. Att representera folket har blivit en profession vilket undergrävt förtroendet ytterligare, men trots detta finns det exempel på politiker som lyckas inge förtroende, skriver Lennart Göranson.

Svenskarna röstar på partier, inte på personer. Inte ens på kommunal nivå har jag mycket begrepp om dem som vill företräda mina intressen och vad de är för människor eller om de förtjänar mitt förtroende. Och så är det nog för de flesta väljare.

Romina Pourmokhtari (L) och Jimmie Åkesson (SD) är två politiker som inger förtroende. Foto: Samuel Steén/TT / Jessica Gow/TT

Att representera folket har blivit en profession vilket undergrävt den demokratiska tilltron.