En ny forskningsstudie visar att om Sverige hade infört nedstängning, som sina grannländer, hade ekonomin inte påverkats särskilt mycket. Men många människoliv hade kunnat räddas.

När coronaviruset spreds globalt under början av 2020, ställdes länder inför ett viktigt val. Skulle man stänga ned sina samhällen eller hålla dem öppna? Sverige valde att inte genomföra en nedstängning. Enligt en <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0249732&amp;fbclid=IwAR1YT60JXYfGcXPor9Dzjo-oNZjM3jJDXZJ5D5-h7xZUb-LHu419YV335iY#pone-0249732-g001">ny forskningsstudie</a> skulle antalet infekterade ha varit 75 procent lägre under första halvan av förra året om en nedstängning hade genomförts. Samtidigt bedömer studiens författare att den ekonomiska kostnaden skulle ha varit begränsad.

En ny studie visar att om Sverige infört nedstängning hade ekonomin knappt påverkats, men liv hade kunnat räddas.

Nima Sanandaji: Många dog i onödan

Nima Sanandaji skriver om en studie om hur länder återhämtar sig från coronakrisen ekonomiskt. Sverige klarar sig hyfsat, men med en annan politik hade det kunnat gå ännu bättre.

Hur lång tid dröjer det innan världens ekonomier återhämtar sig från coronakrisen? Den frågan ställer den internationella samarbetsorganisationen OECD i en <a href="https://www.oecd.org/economic-outlook/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">aktuell studie</a>. Mer specifikt tittar organisationen på när välståndet per invånare (BNP/capita) kommer att ha återhämtat sig.

Sverige återhämtar sig förhållandevis snabbt.

Nima Sanandaji: När kommer ekonomin att ha återhämtat sig från coronakrisen?

Som jag skrev i min första <a href="https://bulletin.nu/regelgiljotinen-1-vagar-politiker-rakna-fram-regelkranglets-prislapp" target="_blank" rel="noopener noreferrer">krönika</a> i denna serie, så fanns det i Sverige tidigare en stark ambition att mäta och minska den omfattande börda som regelverk utgör för landets företagare.

År 2008 räknade myndigheten Nutek ut hur mycket tid och resurser som företagen behövde lägga på hanteringen av offentliga regler och direktiv. Det visade sig att denna kostnad <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nutek-foretagsregler-kostar-miljarder" target="_blank" rel="noopener noreferrer">uppgick till </a>hela 98 miljarder kronor per år. En uppdatering som publicerades året därefter bedömde kostnaden till 100 miljarder kronor per år.

Det finns effektiva sätt att förenkla reglerna för företagande, skriver Nima Sanandaji.

Nima Sanandaji: Enklare regler ger fler företag

Sverige är EU:s ledande kunskapsekonomi, i en tid då kunskap är den kanske främsta konkurrensfördelen. Med det utgångsläget borde vi förvänta oss att Sverige också har en stark ekonomisk tillväxt, men så är inte fallet.

Gradvis halkar vi efter omvärlden. Anledningen är att våra höga skatter och rigida regelverk sätter käppar i hjulet för företagen och förhindrar tillväxt. Samtidigt urholkar den elevstyrda pedagogiken skolresultaten och med det nya generationers kunskapsnivå.