I denna andra krönika om Hjällbo visar Nima Sanandaji att andelen sysslolösa ungdomar i Hjällbo som är födda i Sverige är större än andelen utrikes födda. Trots massiva insatser misslyckas alltså integrationen.

Mångas blickar är riktade mot Hjällbo efter den senaste tidens våldsamma upplopp och skottlossning som Bulletin har <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://bulletin.nu/hjallbo-personer-ur-ali-khan-slakten-haktade">rapporterat</a> om. Som jag skrev i en <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://bulletin.nu/nima-sanandaji-utanforskapet-gar-i-arv-i-hjallbo">krönika igår</a>, präglas stadsdelen av bristande integration, där förvärvsfrekvensen bland inrikes födda män är nästan lika låg som bland utrikes födda män. Detta är kännetecknande för ett område där många med utrikes födda föräldrar föds och växer upp i Sverige, men inte integreras i samhället.

Polisen har ökat sin närvaro i Hjällbo efter helgens upplopp och dödsskjutning. Foto: Krister Hansson Aftonbladet/TT

Siffrorna visar på en misslyckad integration.

Infödda i Hjällbo mer sysslolösa än utrikes födda

Under fredagskvällen avbröt Göteborgspolisen ett våldsamt upplopp i Hjällbo. Det följdes av skottlossning i samma ort under söndagen. <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/polischefen-aldrig-varit-med-om-nagot-liknande">SVT Nyheter rapporterar</a> att händelsen – som startade med storbråk, involverade omkring hundra personer, och utvecklades till en skottlossning där en man i 45-årsåldern miste livet – kom oväntat för lokalpolisen. Polisen misstänker, som Bulletin <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://bulletin.nu/hjallbo-personer-ur-ali-khan-slakten-haktade">har rapporterat</a>, att Ali Khan-släkten är inblandad i både upploppet och skottlossningen.

En man sköts i söndags ihjäl i Hjällbo, Göteborg. Foto: TT.

Siffrorna talar sitt tydliga språk, att integrationen inte fungerar.

Nima Sanandaji: Utanförskapet går i arv i Hjällbo

Med denna artikel inleder Nima Sanandaji och Bulletin en serie om hur vi gemensamt kan minska regelkrånglet, inte minst för att spara tid och resurser åt såväl samhälle som individer.

Svenska företag plågas inte bara av höga skatter på arbete och kapital, utan också en avsevärd mängd regleringar och förordningar. Mycket tid för företagen går åt till fylla i olika myndighetsblanketter och anpassa sig till regelverk. Tyvärr har det också gått mer än tio år sedan en myndighet räknade på regelkrånglets totala börda – som då var 100 miljarder kronor per år. För att åstadkomma en förändring måste denna räkning göras om på nytt, så att vi får aktuell information om problemet. Bulletin vill tillsammans med våra läsare driva på denna viktiga fråga. Genom att dela denna artikel hjälper du oss att driva på för att regelkrånglets prislapp åter ska mätas, så att politiken slutar blunda för problemet.

Ny serie i Bulletin om regelkrånglet för företagare

Regelgiljotinen 1 – Vågar politiker räkna fram regelkrånglets prislapp?

Många intresseorganisationer, inklusive flera med liberal inriktning, vill se höjd beskattning av egna hem. Men folket håller inte med, och jag menar att det beror på att allmänheten har en mer korrekt bild än experterna.

Nyligen <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hojda-skatter-s-lofte-infor-valet-2022">protesterade</a> socialdemokratiska kommunpolitiker, eftersom de vill att partiet går till val på löften om höjd fastighetsskatt. Detta kom efter beskedet om att Magdalena Andersson <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.svd.se/andersson-fastighetsskatt-for-impopulart">backat</a> från idén om att återinföra skatten – eftersom den är impopulär. Stefan Löfven har dessutom <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.di.se/ledare/lofven-borde-ge-loften-aven-om-andra-skatter/">lova</a>t att inte återinföra den.

Vanligt folk förstår bättre än experterna varför fastighetsskatt inte leder till något gott