En mängd kulturella aspekter har gett lögnerna om LVU och socialtjänsten dess momentum, och riskerar att skapa en perfekt storm. Omar Makram analyserar bakgrunden och kommer med förslag på lösningar.

Den pågående <a href="https://doku.nu/2022/01/27/sverige-attackeras-hart-for-lvu-lagen/" target="_blank" rel="noopener">desinformationskampanjen</a> mot socialtjänsten och den svenska staten rasar fortfarande och har spridit sig till ett flertal arabländer. Islamister och <a href="https://www.expressen.se/kvallsposten/imamen-sprider-logner-i--mosken-de-stjal-barnen/" target="_blank" rel="noopener">imamer</a> i och utanför Sverige, liksom <a href="https://fifs.se/2022/02/07/uttalande-kring-fragan-om-omhandertagande-av-barn/?fbclid=IwAR2OetWQr7jWbXN_MhfDzQL6cU_H7JosM5kjUr2SB-_diRsBMu6O99FFxdU" target="_blank" rel="noopener">islamistiska föreningar</a>, har sett detta som ett gyllene tillfälle att skapa mer splittring mellan å ena sidan den svenska staten och samhället i stort och å andra sidan muslimer i Sverige. Arabiskspråkiga youtubekanaler och twitterkonton med miljontals följare har bidragit till kampanjen. En av dem är en islamist från Egypten, vars <a href="https://www.youtube.com/watch?v=RB4Ki7e7U4c" target="_blank" rel="noopener">video</a> i ämnet i skrivande stund har närmare två miljoner visningar. I videon anklagar han socialtjänsten och svenska staten för att kidnappa muslimska barn, och kommer med absurda påståenden om att detta görs med syftet att få dem att byta religion eller blir ateister. Han hävdar därtill att det är en lukrativ affär att kidnappa barn i Sverige eftersom familjerna som tar över barnen får pengar från staten.

Demonstration mot socialtjänsten i Göteborg i söndags. Foto: 

En mängd kulturella aspekter har gett lögnerna om LVU och socialtjänsten dess momentum, och riskerar att skapa en perfekt storm.

Makram: Desinformationskampanjen mot LVU och dess orsaker

Sekulära samhällen blir ofta blinda för sina kvardröjande religiösa impulser. Detta kan leda till lagstiftning som bygger på idéer om renhet, snarare än på förnuft och evidens. Som i frågorna om narkotika och prostitution.

Ett lands lagar speglar ofta – men inte alltid – samhällets moral och dess idé om rättvisa. Det är därför som religion, historiskt sett, och fortfarande i många länder idag, utgör grunden för ett lands lagstiftning. Eftersom en kultur inte är statisk och inte heller dess moral, tenderar lagar också att förändras med tiden, även om det kan ta tid för dem att komma ikapp olika kulturella förändringar. 
 Det är dock inte alltid som samhällets idé om rätt och fel och följaktligen dess lagar korrelerar med vad som är bra för människor i verkligheten. Till exempel skapar många länder med sharialagar mycket lidande för kvinnor, homosexuella och minoriteter. De inskränker friheten och i slutändan skadar lagarna samhällets välbefinnande som helhet.

Sverige – ett land som är omedvetet om sina religiösa instinkter? Foto: My Hellberg / Stina Stjernkvist/TT

Sekulära samhällens religiösa impulser leder ofta till lagstiftning som bygger på idéer om renhet.

Makram: Religiös politik i hypersekulära Sverige

Det har nu gått två år sedan covidpandemin bröt ut. Bortsett från de miljontals som gick förlorade och alla som blev allvarligt sjuka, så har vårt samhälles sätt att fungera förändrats radikalt. Restriktioner som begränsar rörelse- och samlingsfriheten har införts, distansutbildning samt arbete hemifrån har blivit normen under större delen av dessa två år, och detta har fört med sig betydande sociala och ekonomiska konsekvenser. 
 Under pandemins första år fick vi veta att restriktioner skulle förbli nödvändiga tills antingen en adekvat nivå av befolkningsimmunitet hade uppnåtts eller ett vaccin hade utvecklats. Lyckligtvis utvecklades vaccinet mycket snabbare än väntat och alla trodde att vi nu såg ljuset i slutet av tunneln och att pandemin och restriktionerna snart skulle vara ett minne blott. Men tyvärr har så inte varit fallet, covid har bestått och muterat från variant till variant och restriktionerna har kommit tillbaka. 
 Denna inskränkning av individens frihet och den skada som restriktionerna orsakar verksamheter och ekonomin i stort har börjat väcka en viss förbittring, och har lett till protester mot coronarestriktioner i flera länder.

Demonstration i Malmö mot vaccinpass i december förra året. Foto: My Hellberg / Johan Nilsson/TT

Krav på vaccinpass är inte oproblematiska och tvångsvaccinering hör inte hemma i en demokrati alls.

Makram: Om covidrestriktioner och individens frihet

Att driva med egna och andras fallerade nyårslöften är en egen humorgenre. Men ett nytt år är ett bra tillfälle att sätta nya mål och skaffa nya vanor. Eller som Omar Makram påminna sig själv och andra om värdiga mål att sträva efter.

I slutet av varje år avger många så kallade nyårslöften. Även om detta ofta förlöjligas och man tror att folk för det mesta inte håller fast vid dessa löften, tycker jag personligen att det kan fungera som en bra och regelbunden påminnelse för oss om vilka vi egentligen vill vara. Löftena kan motivera oss till självutveckling och att skapa nya vanor som vi tycker är bra för oss och överge de vi uppfattar som skadliga. 
 Följande är några av de ideal som jag strävar efter, principer som jag hela tiden försöker påminna mig själv om, både i mitt privatliv och när jag engagerar mig i den offentliga debatten, och som jag tycker kan vara till nytta för individer, men också för vår kultur, samhället och det offentliga samtalet: Vägra att låta ditt liv eller dina handlingar styras av rädsla. Bekämpa din rädsla varje gång den uppstår tills du blir van vid att kontrollera den.

Omar Makram listar sina nyårslöften inför 2022. Foto: My Hellberg / Ondrejk (public domain)

Omar Makram listar sina nyårslöften inför 2022 i form av ett antal livsråd till sig själv och andra. 

Omar Makram

Krönikör, föreläsare och poddare

Prenumerera här!

LEDARSKRIBENTER