Flera studier har visat att media regelmässigt smeker det ekologiska jordbruket medhårs. Inte ens när en av de stora livsmedelskedjorna dömdes i domstol för vilseledande marknadsföring av ekoprodukter vaknade någon granskande journalistik till liv. I stället tog en ledande miljötidning ett beslut som innebar ett slags subtil desavouering av domstolen.

Det ekologiska jordbruket svarar för mindre än 10 procent av vår livsmedelsproduktion. Man kan tycka att ekojordbruket därmed borde ses som en ganska marginell företeelse, i synnerhet som dess föregivna miljönytta knappast håller för en vetenskaplig granskning.

Torbjörn Fagerström, kolumnist på ledarsidan. Foto: Karl Gabor.

Torbjörn Fagerström: Journalistkåren är den mest faktaresistenta bastionen av alla i dessa frågor.

Ekojordbruk i medial medvind

När vissa genusdebattörer och genusforskare hävdar att biologiskt kön är en social konstruktion, eller en fiktion, utmanar de löjet i många biologers och medicinares ögon. Det är synd, och helt onödigt; det borde kunna råda enighet om att visserligen är biologiskt kön inte en fiktion, men däremot är det en fiktion att alla människor kan tilldelas ett biologiskt kön. Det skriver ledarsidans kolumnist Torbjörn Fagerström, professor emeritus i evolutionär ekologi.

För snart tjugo år sedan skrev jag några kolumner på DN:s ledarsida som handlade om kön och genus ur ett vetenskapligt perspektiv. Mitt budskap var, i all enkelhet, att kön är en väldefinierad biologisk egenskap. Genus, däremot, är ett mera svårfångat begrepp som berör många kunskapsområden förutom biologi och medicin – inte minst samhällsvetenskaper som psykologi och sociologi. Jag nämnde också att inte alla människor passar in i den biologiska könsdefinitionen – pojkar/män och flickor/kvinnor utgör inte tillsammans 100 procent av populationen.

Torbjörn Fagerström: Den rimliga vetenskapliga utgångspunkten är att människan biologiskt sett har två kön.

Kön, biologi och den gränslösa konstruktivismen 

Kolumnisten Torbjörn Fagerström lyfter fram en mjölkproducent, som menar att Sverige saknar en tydlig strategi för livsmedelsproduktion och landsbygdsutveckling. En anledning är att det vetenskapsbaserade jordbruket får stå tillbaka för det ekologiska.

Egentligen hade jag inte tänkt att den här kolumnen skulle handla om jordbruk. Men så kom det ett brev som fick mig att tänka om. Här är det:

Fagerström: Det ekologiska jordbruket tillåts dominera tänkande, debatt och politik, trots att det har starka inslag av vetenskapsförnekelse.

Brev från en kobonde

Det ekologiska jordbruket är en identitetsmarkör för miljörörelser, gröna partier och konsumenter som vill signalera ansvarstagande för miljön och framtiden. Men ekojordbrukets anspråk på att vara mera hållbart och mera miljövänligt än andra inriktningar håller inte för en vetenskaplig analys. Det är det vetenskapsbaserade jordbruket som har framtiden för sig.

När lägerelden tänts vill man luta sig tillbaka på fällen och drömma sig bortom fjärran horisonter. Ingen gång går väl det lättare än när någon skicklig berättare griper ordet och fångar ens intresse. Berättelsen – den med stort B – har i alla tider fått människor att lyssna, tänka och engagera sig.

Fagerström: Det ekologiska jordbruket är en identitetsmarkör för miljörörelsen. Men det håller inte för en vetenskaplig analys.