Socialdemokraterna har träget byggt hajburar som förhindrar verklig politisk konkurrens, i form av byråkratier, lagar och beroenden. Dessa omöjliggör politisk förnyelse, och inom oppositionen saknas beredskap för att ta itu med problemet, skriver Torsten Sandström.

När jag tänker tillbaka på mitt liv så minns jag min ungdoms naiva tankar om att min röst via valsedeln i den politiska valrörelsen skulle resultera i demokratiskt fair play. Jag ville nämligen tro att svenska politiker duellerade med blanka vapen: må den som genom bäst argument vunnit flest röster segra.

Socialdemokraterna har byggt hajburar kring sin makt, enligt Torsten Sandström. Foto: kalanz (CC BY-SA 2.0)

Tusen och åter tusen motkrafter i form av av lagparagrafer och byråkrater fungerar som bromsklossar till socialdemokratins fromma. 

Sandström: Sverige fast i Socialdemokraternas hajburar

Sedan närmare 100 år har S metodiskt byggt upp en maktapparat för styrning och kontroll av medborgarna och deras tankevärld. Särskilt kulturpolitiken i vid mening har varit avgörande, skriver Torsten Sandström.

Sedan 1930-talet har den svenska socialdemokratin byggt ut sin makt över det svenska samhället. Det har skett ytterst medvetet och strategiskt. Deras ritning eller nätverk har flera noder. För var och en av det moderna samhällets olika livsformer har statligt-korporativa kommandocentraler byggts. Viktiga exempel är politikområden som arbete, boende, konsumtion och skola. Där har vi tvingats se hur S med sina underorganisationer getts statsmaktens stöd i syfte att utöva en tät kontroll.

Socialdemokraterna har skickligt byggt sin makt, här Per Albin Hansson i spetsen för ett första majtåg 1941. Foto: Gunnar Lundh

Sedan närmare 100 år har S metodiskt byggt upp en maktapparat för styrning och kontroll av medborgarna och deras tankevärld. 

Sandström: Socialdemokratisk hegemoni och dess tentakler

Såväl public service som andra medier söker återkommande det åtråvärda problemformuleringsprivilegiet med hjälp av olika krisbudskap. Dessa syftar till att styra politiken i en viss riktning och att tysta kritisk diskussion kring olika samhällsproblem, skriver Torsten Sandström.

Författaren och filosofen Lars Gustafsson hade på sin tid en förunderlig förmåga att se motsättningar och för många iakttagare dolda politiska mönster i 1980-talets Sverige. Hans skriverier om medievänsterns framväxt och dominans har tyvärr ännu bäring i dagens Sverige.

Författaren och filosofen Lars Gustafsson hade en klar blick på sin samtid. Foto: Suz (CC BY-SA 3.0)

Privilegiets bas i statsreglerade medier har faktiskt förvandlat Sverige till en stat med totalitära inslag. 

Sandström: Vänstermedia och deras apokalyptiska krisbudskap 

Politikerklassen skapat sin egen åsiktskorridor, och undvikit att ta tag i konkreta samhällsproblem, påhejade av etablissemangsmedia. Och istället för ny politik har man reagerat genom att moralisera över reaktionerna. Inslag av direktdemokrati kan bidra till en lösning, skriver Torsten Sandström.

Hur kommer det sig att västerlandet – och nu särskilt Sverige – har hamnat i dagens politiska konflikt mellan å ena sidan en vänster som skriar om konspirationsteorier och fake news och å andra sidan en populistisk höger, som i Trumps anda försöker montera ned delar av den traditionella demokratin? Det är en bra fråga, som man brukar säga. Men finns det något bra svar? Jag tror det.

Politiken måste förändras i grunden enligt Torsten Sandström. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det senaste halvseklet har politikerklassen skapat sin egen åsiktskorridor, och undvikit att ta tag i konkreta samhällsproblem.