Stater, EU och andra offentliga institutioner har plöjt ner miljarder och åter miljarder i batteritillverkaren Northvolt. Bolaget har i stället för att blomstra dragits med förseningar, inställd expansion och gigantiska förluster. Risken att det offentliga kommer att drabbas är stor både i Skellefteå och för staten som helhet.
I tisdags kom Northvolts årsredovisning, ett dokument som saknade det viktigaste, nämligen själva revisionsberättelsen. Det är där revisorn går i god för att de bokförda tillgångarnas värde är korrekt. 60 miljarder är bolagets egen skattning.
På torsdagens morgon rapporterade Affärsvärlden att de hade fått tillgång till dokument där revisorn ger en ren revisionsberättelse och därmed går i god för uppgifterna.
Det ger ett och annat höjt ögonbryn. Ett bolag som omsätter en miljard och gör en förlust på 12 miljarder är i en speciell situation. Eftersom det lär vara omöjligt att sälja en fabrik för 60 miljarder måste värderingen bygga på framtida kassaflöden.
Läs även: Skogkär: Grönt stål i ett svart hål
Det är inte enkelt att skapa en modell där man går från en omsättning som motsvarar förlusten för en månad till att kassaflödet blir så kraftigt positivt att det ger en värdering på sextio miljarder kronor. Särskilt inte om man räknar in att Northvolt har dyra lån att betala av.
Läs även: Norrländsk grön industrialisering mot kollaps?
Lägger man till att batterimarknaden förefaller ha en ungefär femfaldig överproduktion blir det ännu svårare. Antingen måste efterfrågan öka mycket kraftigt eller också måste mycket av produktionskapaciteten bort.
Northvolt har alltså inte en fungerande fabrik, gör enorma förluster och verkar på en marknad med extrem överproduktion. Det är inte direkt en drömsituation.
Det förklarar en stor del varför Northvolt i maj meddelade att de kommer att skjuta på en börsintroduktion. En börsintroduktion av ett bolag som gör så stora förluster och verkar på en överetablerad marknad kommer inte att gå särskilt bra. Ett annat skäl är förmodligen företagets redovisning. I dagsläget verkar det som om Northvolt inte vill ge inblick i företagets finanser. Marknaden skulle förmodligen göra en mindre fördelaktig värdering.
Läs även: Skogkär: Bidrag, guld och gröna bubblor
Men det finns andra frågetecken än om bolaget kommer att klara en börsintroduktion. Northvolt har fått minst 88 miljarder från olika offentliga aktörer. Det är Sverige, EU och andra stater sammantaget. Sverige står för en mindre del av de pengarna.
Läs även: Statliga pengar i en grön bubbla
Frågan är varför ett privat bolag ska få in nästan 90 miljarder från det offentliga och sen säljas på börsen? Det är en gigantisk överföring från det offentliga till privata ägare.
Bolaget går dessutom mycket illa så eventuella vinster, framförallt vid en börsintroduktion, går till privata ägare. Men risken stannar hos det offentliga. Gör bolaget vinst får ägarna vinsten, men vid förlust stannar mycket av förlusten hos det offentliga.
För att bli mer konkret: I slutet av förra året var produktionen av batterier så stor att den räckte till 162 bilar. Förlusten var motsvarade 31 miljoner kronor per batteri. Det är en svindlande summa.
Hotet mot Northvolt är ännu mer omfattande än att de blöder kapital i en takt som är ohållbar ens på kort sikt. Fabriken kommer inte i gång och har stora problem med olyckor.
I fjol dog två personer i arbetsplatsolyckor på Northvolt. Ytterligare en man har förlorat en arm i en olycka. Totalt har det varit 26 allvarliga olyckor. Nyligen har dessutom tre personer avlidit i sina hem efter att ha arbetat på Northvolt. Utöver risken i bolaget med den dåliga ekonomin finns en risk med vad som förefaller vara ett dåligt säkerhetsarbete. Det finns en risk att arbetsplatsen temporärt måste stängas eller mycket måste byggas om.
Tidningen Norran rapporterar också om fler incidenter, som inte har lett till dödsfall. De beskriver också hur Northvolt gärna ställer upp på intervjuer när det är solsken men vägrar när det blir problem.
Radion intervjuar en professor i miljömedicin som säger att det finns för lite kunskap om effekten på människor med de kemikalier och metaller som används. Risken för fler bakslag när kunskapen växer är uppenbar.
Svt intervjuade Veronica som jobbade två år på Northvolt innan hon sade upp sig. Stressen blev för tung. Fler anställda upplever samma sak och en anställd säger:
– Säkerheten är inte prioriterad, det kanske är prio tre. Produktionen är det som går först i nuläget.
Med en ekonomi i närmast fritt fall och på en sviktade marknad är det svårt att måla en ljus bild av Northvolt. Lägger man till arbetsmiljöproblemen så förvärras bilden ytterligare.
Det finns goda skäl att vara orolig för bolagets utveckling. Någon som däremot inte är oroad är det socialdemokratiska kommunalrådet i Skellefteå Lorents Burman. ”Jag är inte orolig” säger han till SVT.
Han borde vara orolig, liksom hela kommunen. Den står och faller i hög grad med Northvolt och risken är uppenbar att det inte går som det är tänkt. Smällen för Skellefteå kommer i så fall bli hård. Från 2017 till 2021 ökade kommunens skuld från 170 miljoner till 1,9 miljarder. Utöver det vill kommunen bygga en ny kaj. Det krävs en ny hamn för att kunna skeppa ut alla batterier som de hoppas ska produceras. Nyckelordet är hoppas.
Kostnaden för kajen är beräknad till 1,43 miljarder och det skulle nog väcka allmän förvåning om ett sådant kommunalt projekt klarar att hålla budget. Hela satsningen för att Northvoltanpassa kommunen beräknar de styrande i S och V till 10 miljarder. Det kräver rekordstora lån, minst tre miljarder ytterligare. Skellefteå har 76,542 invånare enligt ekonomifakta. Det är en stor skuld för varje skattebetalare. Särskilt om Northvolt skulle krascha.
Planen, eller kanske hoppet, är att tusentals människor ska flytta till Skellefteå och få goda inkomster från fabriken, inkomster som kommunen sen ska kunna betala av lånen och expandera välfärden med.
Kommunalrådet Burman säger att han inte är orolig. Det finns mer en en nyans av Titanic i de orden. Väljer Northvolt att gå vidare med andra fabriker och den i Skellefteå stängs ner, eller om hela bolaget går i konkurs, har Skellefteå sina lån, sin fina kaj, men inga nya skattebetalare. Det kommer inte att bli en vacker historia.
Men det är mer en fråga för Skellefteås väljare. För hela Sverige finns en större fråga. Utöver alla bidrag som har givits till Northvolt så finns mycket stora kreditgarantier. I december utökades kreditgarantierna med 1,5 miljarder dollar. Där tar det offentliga 80 procent av förlusten om det smäller.
Northvolts förluster rusar. De tappade en order på 22 miljarder från BMW, något som kommer att försvåra nya ordrar. Bolaget undviker att tala ekonomi utan talar hellre om hållbarhet. Dock inte ekonomisk hållbarhet.
I det här läget borde Riksgälden kliva in och se över de statliga satsningarna och kreditgarantierna. Men översynen borde inte begränsas till bara Northvolt utan även de gigantiska satsningarna kring grönt stål och andra delar av den ”gröna ekonomin”.
En inte alltför vild gissning är att staten i så fall skulle undvika all ytterligare inblandning.
Läs även: Det gröna stålet och kejsarens nya kläder
Northvolt framstår allt mer som en tickande bomb. Därför måste staten granska bolaget.
