Fredsförhandlingarna om Ukraina har återigen hamnat i dödläge. Men frågan är om de någonsin lämnat dödsläget – båda sidor tror fortfarande mer på militär seger snarare än kompromiss.

Fredagen den 13 februari (vilket symboliskt datum!) publicerades <a href="https://www.politico.com/news/2026/02/13/munich-security-conference-ukraine-fate-00779545" target="_blank" rel="noopener">en artikel om Ukraina i den välkända tidningen Politico</a>. Författarna konstaterar: inför ännu en diplomatisk förhandlingsrunda har förhandlingarna om en ukrainsk uppgörelse återigen hamnat i ett dödläge, och landets öde ”hänger på en skör tråd”. Materialet är kopplat till diskussionerna i samband med Münchenkonferensen om säkerhet och återspeglar den växande pessimismen angående utsikterna för en politisk lösning av det rysk-ukrainska kriget.

Fotokollage med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till vänster, som här pratar på en presskonferens den 3 februari och Rysslands president Vladimir Putin till höger, som här ses i Kreml den 10 februari 2026. Foto: AP Photo/Sergei Grits och Vyacheslav Prokofyev/Sputnik

Förs förhandlingsprocessen mellan Ukraina och Ryssland utan egentlig chans till framgång?

Fredsförhandlingarna om Ukraina – i förnyat dödläge

Den ukrainska hryvnian passerade den 10 februari den psykologiskt viktiga gränsen på 43 hryvnja per dollar, samtidigt som euron steg med 36 kopek på en dag. Bakom de kraftiga svängningarna döljer sig en komplex blandning av säsongsfaktorer, strukturella problem i den ukrainska ekonomin och global turbulens.

Den 10 februari 2026 blev en viktig symbolisk dag för den ukrainska nationella valutan – hryvnjan. Ukrainas nationalbank (NBU) höjde eurokursen med hela 36 kopek – till nivån 51,12 hryvnja. Dessutom passerade dollarkursen den viktiga psykologiska gränsen på 43 hryvnja.

Volontären Marat Darmenov till höger delar ut gratis varm mat i Kiev under ett långvarigt strömavbrott till följd av nya ryska attacker mot Ukrainas energisystem den 7 februari 2026. Inte nog med att många ukrainare plågas av strömavbrott och avsaknad av fjärrvärme, nu kommer deras köpkraft att urholkas också. Foto: AP Photo/Sergei Grits

Den ukrainska valutan fortsätter falla och gör det krigsplågade ukrainska folket ännu fattigare

Vinterraset: Därför fortsätter Ukrainas valuta att falla drastiskt

NGO Monitors Nordenexpert Anaëlle Meyer ser positivt på att Sida stoppat sin finansiering till UNRWA och Islamic Relief. Hon menar att det märks internationellt att biståndsmyndigheten har förändrats under den nuvarande regeringen. – Jag tror den svenska finansieringen var viktig. Vi pratar ändå om miljarder kronor per år, säger hon till Bulletin angående Islamic Relief.

NGO står för ”non-governmental organisation” – trots att organisationer som betecknas som NGO ofta finansieras med statliga medel. Anledningen är att NGO-organisationer ofta jobbar med bistånd och välgörenhet. Exempel på NGO-organisationer är Röda Korset och Rädda Barnen.

Anaëlle Meyer undersöker och analyserar vart svenska biståndspengarna hamnar. Foto: Fatima Shbair/AP/TT/NGO Monitor

Strypt stöd till UNRWA och Islamic Relief • ”Den svenska finansieringen var viktig” • Intervju med NGO Monitor

Berömmer Sida efter slopade bidrag: ”Kommer säkerligen påverka”

För första gången sedan 2018 dödades ingen av skjutvapenvåld under en månad i Sverige. Jale Poljarevius, underrättelsechef i polisregion Mitt, menar att preventiva medel är en stor faktor till minskningen. – I och med att vi jobbar preventivt och mer offensivt stoppas antalet skjutningar innan de ens händer, säger Poljarevius till Bulletin.

Januari 2026 för första månaden sedan mars 2018 som ingen person dödades i skjutningar. Enligt polisen skadades heller ingen i skjutvapenvåld under perioden.

Underrättelsechef i polisregion Mitt Jale Poljarevius. Foto: Jessica Gow/TT

Inga döda i skjutningar i januari • Första månaden sedan 2018

Polisens strategi för att stoppa skjutningarna: ”Slår till där de är svagast”

Zaporizjzjas kärnkraftverk har varit under rysk ockupation i nästan fyra år. Nu cirkulerar påståenden om att Ryssland planerar att starta anläggningen. Men enligt experter är det tekniskt omöjligt – kritiska system har brutit samman, kompetent personal har flytt och anläggningen saknar tillräcklig kylning efter att Kachovkadammen förstördes.

Zaporizjzjas kärnkraftverk — Europas största kärnkraftverk — har varit under rysk ockupation sedan mars 2022. Erövringen av anläggningen blev en av krigets farligaste episoder, eftersom det för första gången i världshistorien blev så att ett verksamt kärnkraftverk hamnade i en zon med aktiva stridshandlingar och under kontroll av en annan stats väpnade styrkor. Från och med detta ögonblick upphörde ZAES att vara uteslutande ett energiobjekt och förvandlades till ett instrument för militär-politisk press, utpressning och strategisk osäkerhet.

En rysk soldat står på vakt utanför kärnkraftverket i Enerhodar i den ryskockuperade delen av Zaporizjzjiaregionen. Foto: AP Photo 

Är en uppstart av det ukrainska energisystemets kronjuvel - de 6 reaktorerna i Zaporizjzjiaregionen ens möjlig?

Åtrerstart av Europas största kärnkraftverk, ockuperat av Ryssland?

När Elisabeth Thand Ringqvist (C) får frågan om Sverige släppt in för många invandrare svarar hon direkt nej – men ber sedan om omtagning. Staffan Danielsson (KD) och statsvetaren Stig-Björn Ljunggren menar att tvekandet avslöjar C:s grundproblem. – Hon kan inte försvara att vi åter skulle få så här många som 2015, men man vill ändå vara det mest generösa partiet, säger Danielsson, som tidigare tillhört C, till Bulletin.

När SVT:s Nyhetskoll ställer frågan ”Har Sverige släppt in för många invandrare?” svarar Elisabeth Thand Ringqvist omedelbart nej. Men när programmet går vidare avbryter hon sig själv och vill ta om frågan. Efter ännu en paus landar hon i att ”vi ska släppa in så många som kvotsystemet säger.”

Foto: Regeringskansliet/Christine Olsson/Henrik Montgomery/TT

Danielsson & Ljunggren: C-dilemmat synliggörs i Elisabeth Thand Ringqvists svar om invandring

Domen: C-ledarens tvekande avslöjar partiets ”omöjliga mellanläge”

Fyra år in i kriget fortsätter fredsförhandlingarna att misslyckas. Men problemet är att Ryssland inte vill avsluta kriget. För Putin har kriget blivit själva substansen i hans makt, och systemet har lärt sig att leva med konflikten som sin nya normalitet.

Den 4-5 februari 2026 pågår förhandlingar om en fredsuppgörelse i Abu Dhabi, mot bakgrund av ännu en massiv attack mot Ukraina. Troligen kommer de att misslyckas. Experter förväntar sig inga genombrott – och det gör inte heller Ukraina självt. Samtidigt är det mindre än tre veckor kvar till den 24 februari 2026 – exakt fyra år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes.

En man i St. Petersburg passerar onsdagen den 4 februari 2026 en rekryteringsaffisch som gör reklam för att ta värvning i Rysslands drönarförband. Foto: AP Photo/Dmitri Lovetsky

I medier i väst fortsätter rapporteringen om fredsförhandlingarna som om freden kan komma när som helst medan kriget blivit normaltillståndet för Ryssland

Därför vill Putin inte avsluta ”det oändliga kriget” i Ukraina

Socialdemokraterna i Täby kräver att riksdagsgruppen ändrar kurs i kriminal- och migrationspolitik. Men enligt Ledarsidornas Johan Westerholm är partitoppens linje cementerad. – Vill man ändra den här linjen får man leta efter en annan partiledning, säger han till Bulletin.

Den 26 januari antog Socialdemokraterna i Täby <a href="https://www.sitaby.se/sarskilt-uttalande-fran-taby-arbetarekommun/?fbclid=IwY2xjawPtYMhleHRuA2FlbQIxMQBzcnRjBmFwcF9pZBAyMjIwMzkxNzg4MjAwODkyAAEeXD4WWtWDU8AzbDIopgvzls-qhvMk066LrXdWQEDvFtIPVFbw9g5NtkORHPo_aem_L9RbIlEJY3oahIWM1-jFWA">ett särskilt uttalande</a> riktat till partiets riksdagsgrupp. I uttalandet kritiserar arbetarkommunen riksdagsgruppen för att inte tydligt motsätta sig regeringens politik inom kriminalitet och migration.

Att Socialdemokraterna i Täby kräver en ändring i partipolitiken är förvånande – men inte något ovanligt, enligt Johan Westerholm. Foto: Christine Olsson/Mats Edman/TT

S i Täby vill att partiet styr om sin politik • Westerholm: Då får man leta efter ny partiledare

Westerholm om interna S-kritiken: ”Förvånande”

Det finns en klar dubbelmoral i hur de traditionella mediebolagen behandlar vänsterextremister jämfört med högerextremister. Lyckligtvis förser oss alternativmedia med balans. Detta skriver Birger Salt i en djupdykning.

Hade Sydsvenskan gjort ett mysreportage med våldsbejakande högerextrema Aktivklubb, då hade det blivit ett ramaskri i traditionell media med rubriker som: ”Skåne-tidning myser med nazister” eller ”Sydsvenskan rekryterar åt fascister”.

Tobias Hübinette: ”Jag började helt enkelt attackera och mer eller mindre misshandla personer som betedde sig rasistiskt i min närhet. Det kunde röra sig om allt från fullfjädrade skinheads, till barn i skolåldern eller äldre herrar och damer.” Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT

Vänsterextremister? Mysreportage. Högerextremister? Fram med storsläggan

Salt: Vissa extremister är mer jämlika än andra

Ett temporärt avtal om att avhålla sig från attacker mot energiinfrastruktur bekräftades den 29 januari — men det gäller enbart fram till den 1 februari. Ryssland hade knappast planerat attacker under dessas dagar ändå, och Ukrainas energisystem befinner sig på gränsen till kollaps utan en enda ytterligare rysk kryssningsrobot. Bakom den diplomatiska fasaden döljer sig en massiv energikris som drabbar miljoner.

En av de mest intressanta nyheterna under de senaste dagarna är ”energivapenvilan” mellan Ukraina och Ryssland. Informationen om den tillfälliga moratorierna på attacker mot energianläggningar i de båda krigsförandestlanden blev kända först på torsdagen den 29 januari, och slutlig bekräftelse kom på fredagen den 30 januari. Ironiskt nog kommer ”avtalet” alltså att vara ytterst kortlivat: enligt uttalanden från Kreml tar det slut den 1 februari.

Kievbor värmer sig den 31 januari 2026 vid en eld i ett av bostadsområdena som drabbats värst och är utan fjärrvärme och el. Veteraner från den ukrainska armén tredje stormbrigad lagar samtidigt mat och bjuder de boende på ett varmt mål mat. Foto: AP Photo/Vladyslav Musiienko

Energivapenvila när vinterkylan ska bli som värst visar sig vara för bra för att vara sant

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle