Ukrainas omfattande attack mot ryska strategiska flygbaser den 1 juni förstörde upp till 41 flygplan och blev krigets största enskilda sabotageoperation. Vilken blir Moskvas hämnd?Experimentella attacker eller diplomatisk eskalering?

Den 1 juni 2025 genomförde Ukraina en kraftfull attack mot 4 ryska militärflygfält, inklusive baser för strategisk flyg. Enligt den ukrainska säkerhetstjänsten, som genomförde attacken, skadades eller förstördes upp till 41 flygplan. Visuellt bekräftas att 8-10 plan träffats. Det handlar just om de flygplan och flygfält med vars hjälp Ryssland terroriserat Ukraina under alla krigsåren, genom att regelbundet beskjuta landets territorium med robotar av olika slag.

På det här fotot från den ukrainska säkerhetstjänsten SBU, ses dess chef Vasyl Maljuk studera satellitbilder av fem av Rysslands flygbaser för strategiskt bombflyg. Fyra av dem attackerades under söndagen och från två av dem kom bilder som visade militära flygplan träffats. Foto: Ukrainas säkerhetstjänst via AP 

Ukrainas säkerhetstjänst genomförde en historisk operation inne i Ryssland under söndagen, men vad har vi att vänta oss till följd av denna?

Ukrainskt ”spindelnät” i Ryssland: hur svarar Moskva på attacken mot flygbaserna?

Kreml hävdar nu att Sovjetunionen aldrig faktiskt upplöstes och fortfarande existerar. Bakom de absurda påståendena döljer sig en genomtänkt politisk strategi för att undergräva Ukrainas suveränitet och omrama kriget till en intern konflikt snarare än internationell aggression.

Sovjetunionen kollapsade i slutet av 1991. Detta är ett uppenbart historiskt faktum. Åtminstone verkade det så fram till nyligen.

Rysslands flagga vajar framför Sovjetunionens och det ryska tsarrikets imperieflagga vid den ryska energijätten Gazproms huvudkontor i Sankt Petersburg 17 juni 2023. Foto: AP Photo/Dmitri Lovetsky

Statsvetaren Mykyta Trachuk går igenom nya spetsfundigheter från Moskva

Sovjets spöke återuppväcks av Ryssland för att skada Ukraina

Rysslands rekordstora drönarattacker mot Ukraina markerar en ny och mer brutal fas av kriget. Med upp till 355 drönare per natt och överväldigat luftvärn verkar fred allt mer avlägsen.

Under helgen har luftkriget i Ukraina nått en ny nivå. Ryssland har radikalt intensifierat massiva drönarattacker och skickat ett rekordantal drönare mot ukrainska städer: natten till den 25 maj — 298 drönare, och redan dagen efter — 355.

Ukrainsk räddningstjänst släcker branden i ett hus som förstörts av en rysk attack mot byn Marchalivka utanför den ukrainska huvudstaden Kiev söndagen den 25 maj. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

Vi analyserar från Kievs horisont en ny fas i Rysslands anfallskrig 

Drönare mot freden: en ny fas av kriget i Ukraina?

Vladimir Putins förslag om en buffertzon på ukrainskt territorium är inget fredsinitiativ – det är en maskerad plan för ytterligare ockupation. Under täckmantel av att skydda ryska regioner från beskjutning förbereder Kreml nya annekteringar och större tryck på Ukraina.

Idén om att skapa en buffertzon på Ukrainas territorium, som Rysslands president Vladimir Putin har lagt fram, utgör en av de mest oroväckande signalerna under de senaste månaderna i det rysk-ukrainska kriget. Kreml förbereder i praktiken, under täckmantel av retorik om att skydda ryska regioner från beskjutning, grunden för att legitimera ytterligare expansion och förstärka det militära trycket på Ukraina. En sådan zon skulle i realiteten innebära ockupation av nya ukrainska territorier under förevändning av deras ”demilitarisering”.

Rysslands president Vladimir Putin besöker en musikskola utanför Sotji måndagen den 19 maj. Foto: Alexander Kazakov, Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP

Statsvetaren Mykyta Trachuk analyserar Moskvas påhitt om buffertzoner

Putins nya diaboliska plan - buffertzon i Ukraina

Trots stora förhoppningar har leveranserna av västerländska stridsflygplan inte förändrat maktbalansen i Ukrainas luftrum. F-16-planen, som skulle vara ”segervapen”, fungerar i praktiken endast som luftförsvarssystem. Svenska Gripen-plan möter samma problem i ett krig där antalet spelar större roll än kvaliteten.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Kiev ihärdigt efterfrågat moderna jaktplan från sina västerländska partner – särskilt F-16 och Gripen. Dessa flygplan sågs som potentiella ”segervapen” som kunde förändra krigets förlopp. Trots leveranser av F-16 har deras inverkan på frontsituationen dock varit begränsad.

En ukrainsk officer står framför ett F-16-plan som nyligen lämnats över till Ukraina av västerländska partnerländer som en del av det första partiet stridsflygplan den 4 augusti 2024. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky  

”Luftslott” och den hårda verkligheten: De västerländska stridsflygplanens roll i Ukrainakriget

 F-16 och Gripen inga ukrainska segervapen

American media actively participated in concealing Joe Biden’s cognitive decline. Drew Holden calls it one of the biggest media scandals in US history.

”It wasn’t just that the media didn’t know and perhaps should have. It was that the media could see all the things we were seeing and it was very obviously a problem,” says journalist Drew Holden in an interview with Bulletin.

Drew Holden runs a Substack that examines American media. He has written extensively about the cover-up surrounding Joe Biden, whose wife Jill was often seen leading her husband around like a personal assistant. Photo: Drew Holden/AP

”They don’t acknowledge their role in the cover-up of Biden.”

[English]: Media Critic on Biden Cover-Up: ”Herd Mentality”

Amerikanska medier deltog aktivt i att dölja Joe Bidens kognitiva förfall. Det konstaterar Drew Holden, som kallar det en av USA:s största mediaskandaler någonsin.

– Det var inte bara att medierna inte visste och kanske borde ha vetat. Det var att medierna kunde se alla de saker som vi såg och det var väldigt uppenbart ett problem, säger journalisten Drew Holden i en intervju med Bulletin.

Drew Holden driver en substack som granskar amerikansk media. Han har skrivit ingående om mörkläggningen kring Joe Biden, vars fru Jill ofta syntes leda runt sin make likt en personlig assistent. Foto: Drew Holden/AP

”De går på White House Correspondents Dinner och småpratar och har det trevligt tillsammans”

Mediakritiker om mörkläggningen om Biden: ”Finns mycket flockmentalitet”

Vladimir Putin vill ha förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina medan Volodymyr Zelenskyj utmanar genom att ange tid och plats för perosnligt möte i Istanbul. Är det en verklig fredsmöjlighet eller bara diplomatiskt skådespel medan striderna fortsätter?

De senaste dagarna har präglats av intensifierade diplomatiska ansträngningar för att avsluta kriget i Ukraina. Efter en formell ”vapenvila” under 7-10 maj kom Rysslands president Vladimir Putin oväntat till Kreml nattetid och meddelade om möjligheten att återuppta direkta förhandlingar med Kiev i ”Istanbul-formatet”. Parallellt har information dykt upp om nya vädjanden till Turkiet med begäran om att återigen agera medlare och tillhandahålla en plattform för dialog. Donald Trump har också uttryckt sitt stöd för detta scenario.

Rysslands preisdent Vladimir Putin – vill han verkligen ha fred och han är beredd att förhandla direkt med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj? På bilden syns Vladimir Putin I Kreml den 10 maj 2025. Foto: AP Photo/Pavel Bednyakov 

Hur realistiskt är det att det blir verkliga fredsförhandlingar i Istanbul?

Kommer Putin och Zelenskyj att komma överens om fred i Turkiet?

Ukraina planerar att frigöra sin valuta från dollarn och istället knyta den till euron. Detta speglar landets starkare band till EU och kan omforma Ukrainas ekonomiska framtid. Vilka fördelar och risker medför detta beslut för landets ekonomi och medborgare?

Ukrainas nationalbank planerar att överge den amerikanska dollarn som basvaluta för den ukrainska valutan hryvnjan. Idén är att omorientera hryvnjan genom att knyta den till euron. Detta berättade NBU:s chef Andrij Pysjnyj i en nyligen genomförd intervju. Tidigare har hans biträdande chefer framfört samma idé.

Amerikanska dollar växlas mot en 50-Euro-sedel på ett växlingskontor i Rom den 13 juli 2022. Foto: AP Photo/Gregorio Borgia

Ukrainas omorientering till EU syns snart också i valutapolitiken

Ukraina dumpar dollarn på grund av Trump?

När Ryssland förbereder sin heligaste högtid överväger Kiev en dramatisk möjlighet: Ett slag mot Moskva den 9 maj. Tekniskt möjligt med dagens ukrainska arsenal – men politiskt klokt? Symbolslagkraften skulle vara enorm, men priset kan bli högre än Ukraina har råd att betala.

I takt med att den 9 maj närmar sig – ett datum av enorm symbolisk betydelse för Ryssland – intensifieras diskussionerna i Ukraina om möjligheten att genomföra ett demonstrativt angrepp mot Moskva på segerparaddagen. Dessa resonemang stöds både av de ukrainska väpnade styrkornas växande tekniska förmågor och av önskan att visa styrka som svar på Rysslands fortsatta aggression.

Ryska Su-25-stridsflygplan flyger över Röda torget i Moskva och lämnar rökspår i den ryska flaggans färger under en repetition den 5 maj av fredagens segerdagsparad som hålls för att högtidlighålla minnet av Sovjetunionens seger i andra världskriget för 80 år sedan. Foto: AP Photo/Alexander Zemlianichenko

Hur troligt är det att Ukraina slår till mot Rysslands parad till åminnelse av 80-årsdagen av segern i andra värlsdkriget?

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle