Ukrainska drönare slår systematiskt mot ryska oljeraffinaderier djupt inne i Ryssland – nu märks effekterna med bränslekris och köer vid bensinstationer. En femtedel av Rysslands raffinaderikapacitet har attackerats och stoppats.

På onsdagen den 24 september inträffade ännu en bekräftelse på att kriget som Ryssland utlöste mot Ukraina för länge sedan och definitivt har gått långt utanför det ukrainska territoriet. I Basjkirien, en region mer än 1500 km från Ukrainas gräns, utförde ukrainska drönare en attack mot det stora oljeraffinaderiet ”Gazprom neftechim Salavat”. Dessutom angreps oljeutlastningskajen i Tuapse vid Svarta havet.

Foto från Krasnodarregionens guvernör Veniamin Kondratyev på släckningsarbetet på Ilskyj-oljeraffinaderikomplexet i Krasnodarregionen i södra Ryssland den 4 maj 2023 efter att fyra drönare angripit det. Efter detta har ryska myndigheter varit betydligt mer sparsamma att själva delge bilder efter drönarattacker. Foto: Krasnodarregionens guvernör Veniamin Kondratyevs telegramkanal via AP

Ukraina slår mot Rysslands största inkomstkälla - oljan

Oljekriget: så krigar Ukraina mot Putin genom att förstöra ryska oljeraffinaderier

Från 1950-talets Iran till dagens Europa – så spreds den politiska islams ideologi västerut, skriver Sajjad Haghpanah, som är avhoppare från det iranska revolutionsgardet.

Idag är gatorna i Europas huvudstäder, från Paris till Stockholm, ofta skådeplats för demonstrationer av islamistiska grupper. Många kräver öppet förändring av västerländska lagar och värderingar.

Allt mer högljudda demonstrationer mot Israel och Västvärlden syns på gatorna i Europa. Här en demonstration i London. Foto: AP

Fördjupning: Rötterna till islamiseringen av väst

Den ukrainska staden Kupjansk som blev symbol för befrielse 2022 riskerar nu att falla i ryska händer. Striden om transportknutpunkten Kupjansk kan förändra hela östfronten – och ge Ryssland en bakväg in i hjärtat av Donbass.

Kupjansk, före kriget en stad med cirka 30 000 invånare i Charkivregionen i nordöstra Ukraina, är idag en av frontens hetaste punkter. I nästan ett år har hårda strider pågått här, och informationen om det verkliga läget är ytterst motsägelsefull.

En ukrainsk soldat står vid en utslagen rysk stridsvagn i Kupjansk efter att staden befriats från rysk ockupation den 4 oktober 2022. Ska staden nu på nytt ockuperas av Ryssland? Foto: AP Photo/Andrij Marienko

Befrielsen av Kupjansk i nordöstra Ukraina var en av Ukrainas största framgångar under motoffensiven 2022. Vad sker där nu?

Ryssland bultar på ”Donbass norra port” - Kupjansk

En farlig allians växer fram i Sverige där postmodern identitetspolitik möter islamiska värderingar, skriver gästskribenten Tobias Goldman.

Många försök har gjorts från liberala och vänstersinnade tidningar och tidskrifter att avfärda idén om en ”Islam-Vänster”, främst i Frankrike där uttrycket Islamo-Gauchisme först myntades.

”En farlig allians växer fram där postmodern politik möter islamiska värderingar”

Essä: När Islam möter vänstern

Ukrainas befolkning har krympt dramatiskt sedan krigsutbrottet 2022. Endast 28-31 miljoner människor beräknas nu bo kvar på ukrainskkontrollerat territorium - en minskning med miljontals invånare. Födelsesiffrorna har kollapsat till världens lägsta nivåer medan dödstalen stigit och dragit ner medellivslängden dramatiskt. Demografer varnar för att det ukrainska folkets framtid är hotad.

Idag har demografin blivit kanske den största existentiella utmaningen för Ukrainas framtid. Detta problem, som även om det förvärrats av kriget, hade djupa rötter redan före 2022.

Ett åldrande, snabbt minskande folk? Ukrainare i folkdräkter sjunger under en skördefest i byn Pyrohiv nära huvudstaden Kiev söndagen den 13 juli 2025. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Hur har kriget påverkat folkmängden i Ukraina och hur många män finns det kvar att mobilisera?

Demografisk katastrof? Så många människor finns kvar i Ukraina

Moskva har bytt strategi från angrepp mot energiinfrastruktur till systematiska attacker mot järnvägsknutpunkter. Sedan juli har vågen av drönarenangrepp slagit ut centrala transportleder över hela Ukraina – med tillfälligt svåra konsekvenser för både ekonomi och militär logistik.

Kriget i Ukraina är fortfarande långt ifrån sitt slut. Samtidigt förändrar och moderniserar Ryssland ständigt sin luftterror-taktik.

Ett tåg från staden Dnipro passerar räddningstjänstmedarbetare som röjer upp efter en rysk attack i Lviv i västra Ukraina den 18 april 2022. Foto: AP Photo/Philip Crowther 

Efter att ha misslyckats gång på gång att slå ut energiinfrastrukturen verkar nu Ukrainas logistiksystem vara ett nytt huvudmål

Rysslands nya taktik i Ukraina: angrepp mot järnvägen

Kritiken mot SR:s reportage om svenska judars situation efter 7 oktober avslöjade en sanning: att svensk vänster underordnar judars trygghet den politiska maktkampen, skriver Yair Elsner.

Det var en gång två judar och en reporter från Sveriges Radio som strosade runt kring Möllan i Malmö. De samtalade om judar och palestinier, om antisemitism och om krig och fred och om mycket annat smått och gott. Allting var frid och fröjd – till dess att reportern publicerade sitt reportage. Då bröt helvetet loss.

Vänsterns reaktion på judars upplevelser visar hur ihålig antirasismen blivit. Foto: Christine Olsson/TT.

Vänsterns reaktion på judars upplevelser visar hur ihålig antirasismen blivit

Essä: Judarna, Sveriges Radio och vänsterdrevet

Efter 7 oktober ökade hatbrotten mot judar med 360 procent. Nästan hälften överväger nu att emigrera, skriver politiske analytikern och skribenten Mohamed Saad Khiralla i en exklusiv text för Bulletin.

Om jag skulle beskriva det tvångsmässiga utvandrandet från hemlandet, skulle jag kalla det ”ett sår som aldrig läker och som följer en genom hela livet”.

”Väldigt många har det vi kallar en ’mental resväska’ färdigpackad i garderoben”

”Är jag bara en tillfällig jude i Sverige?”

Den irrationella klimatalarmismen ger nu så svåra konsekvenser för samhället att man som medborgare måste reagera, på det att galenskapen någon gång ska kunna upphöra, skriver Leif V Erixell.

Som filosof, författare och medborgare har jag egentligen annat att göra än att skriva om klimatfrågor. Dessa borde kunna tas om hand av experter med ödmjukhet inför det kaossystem av dubbelpendeltyp som det globala klimatet är, och av politiker som förmår avväga kostnader mot nytta. Men så är det tyvärr inte idag.

Många tjänar på sådant här – men inte är det vanligt folk, och inte är det klimatet. Foto: Climeworks.

Det är alltid roligt att rädda världen med andras pengar

Essä: Fånga in förnuftet istället för CO2

Den 12 september inleds de stora rysk-belarusiska militärövningarna ”Väst-2025” – samma typ av manövrar som 2022 användes som täckmantel för invasionen av Ukraina. Nu mobiliserar Ukraina 100 000 soldater vid den belarusiska gränsen medan NATO-länder förbereder sig på nya provokationer.

De gemensamma rysk-vitryska övningarna ”Väst-2025” som startar den 12 september 2025 drar till sig det europeiska samfundets uppmärksamhet, särskilt mot bakgrund av det pågående fullskaliga kriget mellan Ryssland och Ukraina och de senaste provokationerna, såsom de ryska drönarnas intrång på polskt territorium.

Polska brandmän inspekterar det hus i Wyryki nära Lublin i östra Polen torsdagen den 11 september efter att en av de ryska drönare som tog sig in över Polen träffat det. Foto: AP Photo/Czarek Sokolowski

Är de ryska drönarna mot Polen bara försmaken av något större som Ryssland förberett?

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle