Offer är heliga, och man ska inte kritisera de utsatta. Eller? Det är ett faktum att de som lidit ofta hade kunnat undvika det – ibland med ett tydligt ”nej!”. Detta skriver Jakob Sjölander.

”Är det en kvinnas fel om hon blir våldtagen? Självklart inte! Hon blir ju tagen med våld! Det vore lika bisarrt som att beskylla en man för att han blir misshandlad!”

”Stopp! Min kropp!” Foto: Nora Lorek/TT

I ungefär en sjättedel av samtliga fällande våldtäktsdomar har kvinnan inte ens sagt nej.

Sjölander: Hur många våldtäkter kan stoppas av ett nej?

Ukrainas presidentkanslis chef har tvingats avgå, vilket internt i det ukrainska politiska livet är som en naturkatastrof. Men hur kan en makthavare som formellt bara vara en tjänsteman och varken valts av folket i ett val eller av parlamentet ha haft sådan enormt inflytande och betydelse?

Andrij Jermaks avgång har blivit en av de mest betydelsefulla politiska händelserna de senaste åren i Ukraina. Denna händelse berör inte bara en enskild befattning, utan själva modellen för statsstyrning som vuxit fram kring president Volodymyr Zelenskyj. Under nästan fem år har Jermak inte bara varit chef för presidentkansliet, utan den huvudsakliga koordinatorn för den politiska, säkerhetsmässiga, diplomatiska och informationsmässiga maktvertikalen. Hans inflytande sträckte sig långt bortom den formella statusen – han var arkitekten bakom systemet för personlig styrning, den centrala figuren genom vilken beslut på nationell nivå fattades.

Fotokollage med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj den 23 oktober 2025 och hans numera avgångne chef för presidentkansliet Andrij Jermak den 17 april 2025 Foto: AP Photo/Harry Nakos och Ludovic Marin, Pool Photo

Bulletins ukrainske statsvetare reder ut vad det egentligen innebär att president Zelenskyjs närmaste man plötsligt lämnat sin post.

”Staten – det är jag”: vad Andrij Jermaks avgång betyder för Ukraina

Judarna är världshistoriens mest förföljda folk. Men hur kommer det sig att de har varit så hatade så länge? Karin Florman förklarar.

Vi kan alla konstatera att den nuvarande Förintelseundervisningen inte har förebyggt trakasserier och hot mot personer av judisk tro, möjligen därför att den inte samtidigt lär ut vad judendomen är och inte heller varför judar förföljs. Den del av undervisningen som inte består av direkta vittnesmål från överlevare har ofta innehållit framför allt generella idéer om att man ska vara snäll mot andra – idéer som lärdes ut i Tyskland redan innan andra världskriget.

Förintelsen var ett brott mot mänskligheten, men mer specifikt mänsklighetens judiska del. Foto: Shmuel ben Ya’akov, Public Domain, via Wikimedia foundation

”Att argumentera och ha skilda meningar anses i sig vara en helig handling”

Tyranner gillar inte judendomen

Medan världen diskuterar USA:s fredsplan förbises en avgörande fråga: Har Ryssland råd att fortsätta kriget? Mer än hälften av landets regioner har nu budgetunderskott, och militära bonusar till nya soldater skärs ned. Men räcker det för att stoppa Putin?

Den här veckan diskuteras möjligheten att avsluta det nästan fyra år långa fullskaliga kriget i Ukraina aktivt i media. Mycket uppmärksamhet ägnas åt USA:s fredsplan – de så kallade ”28 punkterna”. Huvudfokus i diskussionerna är: kommer Kiev att godta en sådan plan, som i praktiken fryser konflikten men inte innebär en fullständig kapitulation inför Ryssland. Det är kring Ukrainas ställning som de huvudsakliga diskussionerna nu pågår.

Är det snart slutspelat för den ryska krigsmaskinen? Rysslands president Vladimir Putin håller i ett kirgiziskt stränginstrument vid ett besök i Kirgizistans huvudstad Bisjkek den 26 november 2025. Foto: Alexander Kazakov, Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP

Finns det en egentlig fredsvilja i Moskva och kommer den i så fall från ett pressat ekonomiskt läge?

Putins krigskassa sinar, men räcker det för att han ska stoppa kriget?

Den klassiska frontlinjen existerar inte längre. I stället har drönare skapat en 20 kilometer bred ”kill-zon” – ett diffust och dödligt utrymme där varje rörelse övervakas från luften. Fenomenet gör själva idén om eldupphör ”längs frontlinjen” nästan meningslös.

I samband med fredsförhandlingar om Ukraina blir förslaget om eldupphör längs den nuvarande frontlinjen ofta en central diskussionspunkt. Europeiska partners och Kiev ser detta som en logisk utgångspunkt för dialog och förutsätter att parterna ska fixera sina positioner där de befinner sig.

Även frontnära vägar blir vanligen del av en ”kill-zone” och för att trafik på dem inom 20 km från fronten inte ska bli automatiskt livsfarlig täcks de av anti-drönar-nät som här vid infarten till frontstaden Cherson i södra Ukraina den 2 november 2025. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Vad är de dödsbringande ”kill-zonerna” i Ukraina för något och hur kan man minimera dess konsekvenser?

Ukrainakrigets högteknologiska ”kill-zones” suddar ut frontlinjen

”Våldtäkt” är ett av det svenska språkets mest laddade ord. Men det är också ett ord med mycket vag innebörd. Idag skiljer sig allmänhetens förståelse av ordet stort från juristernas. Detta skriver Jakob Sjölander.

En ensam kvinna i en mörk park. En okänd man i buskarna. Ett brutalt överfall. Så ser en våldtäkt ut. Eller?

Var går gränsen? Foto: Fredrik Sandberg/TT

Allmänhetens rättsmedvetande och juridiken har gått skilda vägar

Vad är våldtäkt? 

Nästan 800 attacker på ett år, miljarder i förluster och utbredd korruption. Ukrainas livsviktiga järnvägssystem arbetar på gränsen av sina resurser. Nu varnar experter för att landets strategiskt viktigaste infrastruktur riskerar en kollaps som kan bli omöjlig att återställa.

Järnvägen i Ukraina är inte bara ett transportsystem. Det är ett livsviktigt logistiknätverk som säkerställer ekonomins funktion, medborgarnas förflyttning och till och med genomförandet av militära uppgifter. Men under det pågående kriget och växande interna problem har detta system hamnat i farozonen. Allt oftare hörs varningar om en möjlig kollaps.

En pojke signalerar på perrongen för barnjärnvägen i Syretskyjparken i Kiev den 4 juni 2022 efter att järnvägens verksamhet legat nere under den första krigsvåren. Just den här järnvägen fyller bara funktionen som turist- och utbildningsinstitution, därför har den till skillnad från andra järnvägar i Ukraina inte attackerats. Foto: AP Photo/Natacha Pisarenko

Ukrainas viktigaste logitistiksystem hotas från flera håll när det behövs som mest

Järnvägen i Ukraina nära kollaps?

Trumps 28-punktsplan skapar djupa splittringar i Ukraina. Medan en högljudd minoritet ropar på fortsatt krig visar opinionsundersökningar att 69 procent av befolkningen vill ha fred genom förhandlingar, men inte är beredd på kapitulation, men möjligen en orättvis fred.

Publiceringen av USA:s president Donald Trumps fredsplan med 28 punkter hade effekten av en bomb i Ukraina. Under de senaste månaderna hade det funnits en tydlig känsla av att det inte fanns något hopp om fred, och att kriget var en realitet åtminstone under hela 2026. Vid denna tidpunkt hade ukraina i 10 dagar diskuterat en mycket uppmärkssmmad korruptionsskandal inom den ukrainska regeringen – de så kallade ”Mindytj-banden”. Och sedan, som en blixt från klar himmel, dök en ny fredsplan upp, och amerikanerna pressar Kyiv mycket hårt att acceptera den.

En dålig fred framtvingad av Trump eller fortsatt krig? Här genomför oavsett ukrainska civila, även kvinnor, militär utbildning och förbereder sig för alla eventualiteter i Charkivregionen lördagen den 15 november 2025, Foto: AP Photo/Andrii Marienko

Utåt sett är president Zelenskyj och hela det ukrainska folket mot Trumps nya fredsplan, men är det verkligen så enkelt?

Fred eller kapitulation: så tycker ukrainarna egentligen om Trumps ”28 punkter”

Över 65 procent av befolkningen i det ockuperade Donbass sitter utan elektricitet efter ukrainska attacker mot regionens värmekraftverk. Bakom beslutet ligger en brutal kalkyl: om Moskva bombar sönder ukrainska städer, varför ska då de rysk-kontrollerade områdena leva som vanligt?

Under de senaste dagarna har de sedan 2014 ockuperade områdena i ukrainska Donbass (Donetsк, Luhansk och närliggande territorier) hamnat på randen till en energikollaps. De lokala ”myndigheterna” har infört krisläge, en betydande del av befolkningen (över 65%) står utan elektricitet. Hundratals transformatorstationer har slagits ut, kommunala tjänster tvingas övergå till nödscheman för energiförsörjning, och många samhällen tillbringar dagarna i nästan total mörkläggning.

Ett skadat ukrainskt kraftverk den 13 november efter en rysk attack. Nu slår Ukraina tillbaka och kraftverk både inne i Ryssland och i den ryskockuperade delen av Ukraina börjar se ut på liknande vis. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Den fjärde krigsvintern med ständiga strömavbrott slår Ukraina tillbaka hårdare än någonsin mot ryskkontrollerade områden

Det ryskockuperade Donbass utan el: därför slår Ukraina tillbaka just nu

Sedan samtyckeslagens införande 2018 har antalet fällande våldtäktsdomar ökat med 50 procent. Tyvärr talar det mesta för att detta beror på urholkad rättssäkerhet. Detta skriver Jakob Sjölander.

En man ringer polisen och berättar att han blivit rånad av en kvinna. Det finns ingen teknisk bevisning, men mannen har pratat om rånet med två kompisar. Dessa har inte sett något, men intygar att han blivit rånad och mått dåligt sedan händelsen. Mannen berättar med stor inlevelse om rånet. Den anklagade kvinnan blånekar och säger att inget hänt. Det finns ingen stödbevisning. Blir kvinnan fälld i domstol? Knappast. Men om det hade gällt en våldtäktsanklagelse hade hon kanske blivit det.

”Så låg bevisning som det nu är i våra domstolar, det pratas det inte om men alla vi som arbetar med det här ser hur otroligt lite bevisning det behövs.” -Thomas Boström. Foto: Christine Olsson/TT

80 procent döms på svaga bevis, enligt Brottsförebyggande rådet

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle