Blasfemibrottet avskaffades 1970. I praktiken återinfördes det dock bakvägen 2025 när Salwan Najem dömdes för en koranbränning. Högsta domstolen har nu godkänt domen genom att vägra att ta upp fallet, skriver Leif V Erixell.

Högsta domstolen vägrar ta upp Salwan Momikas medhjälpare Salwan Najems överklagande av hovrättsdomen (B 2982-25) mot honom om hets mot folkgrupp vilket han dömdes för på grund av Salwan Momikas agerande (!) i samband med brännande av koranen. Trots skarp kritik från <a href="https://www.svd.se/a/gkaAAB/domar-mot-salwan-najem-innebar-att-kritik-mot-religion-tystas-skriver-nils-funcke">yttrandefrihetsexperter </a>och andra, är det nu ett faktum att vi återigen har en blasfemilagstiftning i vårt land – men endast riktat mot en religion – islam. Den har nu fått särskild skyddsstatus i Sverige.

Salwan och Salwan förbereder vad som tydligen är ett brott. Foto: Johan Nilsson/TT

Hädelseförbud mot islam – fortfarande fritt fram att häda kristendomen och judendomen

Leif V Erixell: Blasfemibrottet återinfört i Sverige med HD:s goda minne

När högsta militära och politiska ledningen från Ukraina, Ryssland och USA möttes i Abu Dhabi slutade det i fiasko. Natten till förhandlingsdagen bombades Kiev – och möjligheten till fred försvann.

Den 24 januari 2026 hölls förhandlingar i Abu Dhabi mellan Ukraina, Ryssland och USA, vilka från början betraktades som ett försök att ge ny fart åt processen för en fredlig lösning av kriget i Ukraina. Själva deltagandet av representanter från sidornas högsta militära och politiska ledning skapade överdrivna förväntningar både bland experter och i internationella medier. Men efter mötet stod det klart att förhandlingarna inte bara misslyckades med att föra parterna närmare fred, utan också demonstrerade djupet av det strategiska dödläge som hela den diplomatiska processen kring Ukraina befinner sig i.

Fotokollage: Rysslands president Vladimir Putin i Moskva 16 januari 2026 till vänster och till höger en kvinna som lämnar sitt hem i Charkiv den 24 januari 2026 efter att huset skadats i en rysk drönarattack. Foto: Ramil Sitdikov och Andrii Marienko

Ryssland skickade nya förhandlare och formatet Ukraina-Ryssland-USA gav hopp om en nystart i förhandlingarna om kriget

Förhandlingar i Abu Dhabi: diplomati utan chans till resultat

Medan Kiev fryser utan värme och el efter ryska attacker bråkar president Zelenskyj och borgmästare Klitjko offentligt om vem som har skulden. Bakom grälen döljer sig en maktkamp om kontrollen över huvudstaden.

Under hela januari har Kiev utsatts för hårda robot- och drönarattackerna från Ryssland. Ukrainas huvudstad – landets centrala politiska, ekonomiska och symboliska centrum – har hamnat i ett kollapstillstånd. Mot bakgrund av stark kyla (ner mot minus 20 grader) står miljontals människor ständigt utan vatten, värme och el. Invånarna i Kiev fryser i sina egna lägenheter, rör spricker, pannrum havererar och reparationsgrupper arbetar dygnet runt – men det räcker ändå inte.

Kievbor grillar utomhus i vinterkylan utomhus den 18 januari 2026 då deras lägenheter ändå saknar fjärrvärme och el efter upprepade ryska attacker mot den ukrainska huvudstadens infrastruktur. Foto: AP Photo/Danylo Antoniuk

Slaget om huvudstaden: Ryssland bombar sönder fjärrvärme, el och vatten medan den ukrainska ledningen öppet bråkar om ansvaret

Ryssland försöker göra Kiev obeboeligt medan Zelenskyj och borgmästaren bråkar

Han är 34 år, saknar militär erfarenhet och har byggt upp Ukrainas digitala infrastruktur. Nu får Mychajlo Fedorov i uppdrag att städa upp i det korruptionsdrabbade försvarsministeriet. Men samtidigt växer oron: Kommer hans digitaliseringsoffensiv att leda till ”ett digitalt koncentrationsläger” för alla mobiliserbara?

Utnämningen av Mychajlo Fedorov till Ukrainas försvarsminister den 14 januari 2026 blev ett av de mest oväntade personalbesluten under hela kriget. En person helt utan militär erfarenhet, från IT-sektorn och mångårig chef för ministeriet för digitalisering fick ansvaret för landets mest slutna, mest resursstarka och samtidigt kanske mest problematiska myndighet.

Ukrainas nye försvarsminister under en intervju med AP i sin dåvarande roll som digitaliseringsminister i Kiev den 21 april 2023. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Zelenskyjs chockerande utnämning mitt i kriget: ska Ukrainas försvarsministerium drivas som en IT-startup?

IT-ministern som ska rädda Ukrainas försvar, men även skrämmer många

EU-parlamentariker Charlie Weimers (SD) kräver att nyhetskanalen Al Jazeera förbjuds inom EU. Han anklagar den qatariska tv-kanalen för att sprida islamistisk propaganda och konspirationsteorier. – Det är dags att Europa skärper kampen mot radikal islam, säger Weimers i en intervju med Bulletin.

Häromdagen publicerade Charlie Weimers <a href="https://x.com/weimers/status/2011352086479544638?s=20">ett öppet brev</a> där han kräver att EU förbjuder den qatariska tv-kanalen Al Jazeera. Han menar att kanalen bör behandlas på samma sätt som de ryska propagandakanalerna Russia Today och Sputnik, som förbjödes i EU efter Rysslands invasion av Ukraina.

EU-parlamentariker Charlie Weimers (SD) vill att nyhetskanalen Al Jazeera förbjuds inom EU. Foto: Kamran Jebreili/Caisa Rasmussen/AP/TT

”Statskontrollerad propaganda från Qatar” • Anklagar EU för dubbelmoral • Kräver att iranska diplomater kastas ut ur unionen

SD-toppen vill förbjuda Al Jazeera i EU: ”Främjat islamistiska narrativ”

Minus 20 grader och nästan ingen el. Efter de förödande attackerna i januari lever Ukrainas huvudstad på bara 10 procent av sin normala energiförsörjning. Nu införs undantagstillstånd och utegångsförbudet lättas – medan miljoner människor tvingas till en daglig kamp för värme, mat och överlevnad.

Situationen inom den ukrainska energisektorn, som redan var kritisk efter 3,5 år av systematiska angrepp mot infrastrukturen, övergick i början av 2026 till en ny, katastrofal fas. De kraftiga beskjutningarna den 9-10 januari gav ett förödande slag mot det redan skadade systemet. Huvudstaden drabbades särskilt hårt.

En kvinna i Boryspil, öster om Kiev, får en välbehövlig kopp te den 14 januari på en ” opåverkbarhetspunkt” som satts upp runt om i Ukraina för att folk ska kunna värma sig och ladda bland annat sin mobiltelefon under de extra långvariga strömavbrott som följt på Rysslands mot ukrainsk energiinfrastruktur. Foto: AP Photo/Dan Bashakov

Den hårdaste vintern på många år i kombination med år av ryska attacker gör att kievborna nu hankar sig fram i kyla och mörker.

Kiev i vintermörker: Så kämpar miljonstaden för sin överlevnad

Naturvårdsverket räknar inte bara fel när det gäller Sveriges koldioxidutsläpp, utan räknar fel på så märkliga sätt att man kan undra om de ens vill få det rätt. Detta skriver civilingenjör Tomas Åbyhammar.

Genom en granskning av klimatfrågan som pågått under flera år kan jag konstatera att myndigheternas uppgifter om utsläppen varken är trovärdiga eller sanna, men däremot många, skiftande och motsägelsefulla.

Det är svårt med matematik. Foto: Maja Suslin/TT

Naturvårdsverket räknemissar verkar alltid öka koldioxidutsläppen, men aldrig minska dem

Åbyhammar: Sveriges ovetenskapliga klimatpolitik

USA:s terrorklassning av Muslimska Brödraskapet i Jordanien hotar det svenska institutet i Amman. Ledarsidornas Johan Westerholm varnar för att svenska myndigheter riskerar amerikanska sanktioner. – SIDA och UD samverkar med en hel del av de här organisationerna. Då riskerar även den svenska verksamheten att hamna där, säger han till Bulletin.

Häromdagen terrorklassade USA Muslimska Brödraskapets grenar i Egypten, Jordanien och Libanon. Beslutet innebär sanktioner, frysningar av tillgångar och reseförbud för personer kopplade till organisationerna. Den jordanska grenen anklagas för att ha gett materiellt stöd till Hamas.

Foto: Mats Edman/Studio Artemis/Public Domain

USA terrorklassar Muslimska Brödraskapet i Jordanien • Svenska institutet kan drabbas • Westerholm: ”Då riskerar även den svenska verksamheten att hamna där”

SIDA och UD kan drabbas av USA:s sanktioner mot Muslimska Brödraskapet

1000 slitna tankfartyg utgör Rysslands skuggflotta. Systemet gör det möjligt för Kreml att fortsätta sälja olja för miljarder dollar trots västliga sanktioner – och finansiera kriget mot Ukraina. Nu intensifierar USA och Ukraina kampen mot nätverket, med allt från beslag till drönarattacker. Men skuggflottan är svår att stoppa.

Under de senaste veckorna har trycket på Rysslands så kallade ”skuggflotta”, som gör det möjligt för landet att fortsätta handla med olja trots sanktioner, märkbart ökat. USA har redan gått från sanktionsförföljelse till direkta beslag av enskilda tankfartyg (beslag av 5 stycken är redan kända) som är involverade i grå scheman för transport av rysk olja. Storbritannien diskuterar öppet möjligheten att vidta liknande åtgärder.

En grekiskflaggad oljetanker brinner efter att ha attackerats av en förmodat ukrainsk drönare på Svarta havet tisdagen den 13 januari 2026. Foto: Telegram

Det ekonomiska kriget har flyttat ut på världshaven, men hur fungerar Rysslands oljeexportlivlina?

Skuggflottan: Rysslands sätt att kringgå oljesanktioner

Nima Rostami menar att USA behöver engagera sig för att få till ett regimskifte i Iran. Han säger samtidigt att det finns stora indikationer på att regimen inom en snar framtid faller. – De kan eliminera några i ledarskiktet eller om de skickar in vapen och ammunition så att de kan börja beväpna sig, säger han till Bulletin.

Demonstrationerna i Iran har nu pågått i över två veckor. Minst 12 000 personer uppges ha dödats, internet har stängts ner och kronprinsen Reza Pahlavi har engagerat sig mer än vanligt.

Nima Rostami tror regimen kan falla. Foto: Henrik Montgomery/TT/AP/TT

Menar att det finns en samlad plan • Säger att USA och Israel varit till stor hjälp

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle