Nordkoreas officiella erkännande av militärt deltagande i kriget mot Ukraina förändrar konflikten från en lokal konflikt till en internationell kris med två kärnvapenmakter inblandade. Vilka konsekvenser får detta för Europa och världsfreden? Här analyserar vi detta från Kievs horisont.

Det officiella erkännandet av nordkoreanska truppers deltagande i striderna i Kursk-regionen i Ryssland blev en mycket viktig nyhet, även om den inte fick särskilt stor uppmärksamhet internationellt. Det handlar nu om en omvandling av det rysk-ukrainska kriget till en fullskalig internationell konflikt där tre länder officiellt krigar, varav två är kärnvapenmakter.

Bilder från Pyongyang den 25 april 2025, där en parad hölls på 93-årsdagen av den nordkoreanska revolutionära folkarméns grundande. Foto: AP Photo/Jon Chol Jin

Maskerna kastas i Kurskregionen - Nordkorea har nu erkänt att de deltagit i kriget mot Ukraina. 

Nordkorea erkänner officiellt krig mot Ukraina – vad förändrar detta?

Anders Bolling är en tidigare DN-journalist och medförfattare till en bok om klimatet som utmanar narrativet om en nära förestående katastrof. I en intervju med Bulletin ger han sina tankar om de vanligaste missuppfattningarna om klimatförändringarna, dagens klimatjournalistik och den globala uppvärmningen som sådan. – Det är inte säkert att det är farligt, säger han.

Vi befinner oss i en klimatkris.

Anders Bolling. Foto: Oliver Dagnå/Bulletin

Bulletin intervjuar Anders Bolling • Om global uppvärmning: ”Inte säkert att det är farligt”

Klimatboksförfattaren: ”Därför vill jag inte använda ordet kris”

Socialdemokraterna pressas om sitt samarbete med Vänsterpartiet på grund av frågetecken kring Vänsterpartiets problem med antisemitism. Samtidigt har S i decennier själva plågats av problem med antisemitism, islamism och annan extremism visar Bulletins kartläggning.

Socialdemokraterna (S) pressas för sitt samarbete med Vänsterpartiet (V), där antisemitiska uttalanden har rapporterats. Civilsamhällesminister Carl-Oskar Bohlin (M) kritiserar i ett inlägg på Facebook samarbetet och menar att det är politiskt farligt att markerar att det är ”politiskt korrekt att ge uttryck för en reflektion som skaver mig”, Men Socialdemokraterna har själva i decennier plågats av problem med antisemitism, islamism och annan extremism. Det kanske mest uppmärksammade fallet är när Socialdemokraterna, via S-föreningen Tro och solidaritet, ingick en skriftlig överenskommelse med Sveriges muslimska råd (SMR), något som <a href="https://www.expressen.se/nyheter/s-lovar-att-samarbeta-med-sveriges-muslimska-rad/">Expressen</a> avslöjade 2014. Avtalet lovade SMR platser på riksdags-, landstings- och kommunlistor samt stöd för muslimska helgdagar och statlig imamutbildning. Socialdemokraternas samarbete med SMR

Peter Hultqvist, till vänster, och Margot Wallström andra från höger, har båda tagit emot utmärkelse av Mahmoud Abbas, den palestinske presidenten. Foto: AP/Anders Wiklund/TT

Slöt avtal med organisation kopplad till Muslimska brödraskapet

Här är Socialdemokraternas egna kopplingar till islamism och antisemitism

Trumps nyligen avslöjade fredsplan för Ukraina möter stark kritik från Kiev. Förslag om erkänd rysk kontroll över Krim, nej till NATO och avsaknad av säkerhetsgarantier ses som oacceptabla trots löftet om ett snabbt slut på kriget. Vi går här igenom planen punkt för punkt.

Den brittiska tidningen The Telegraphs publicering i veckan har väckt stort internationellt gensvar. Journalisterna avslöjade detaljer om USA:s påstådda fredsplan för Ukraina, kopplad till president Donald Trumps initiativ. Diskussionen om denna plan är viktig för att bedöma möjliga scenarier för konfliktlösning. Nedan följer sju nyckelpunkter i planen och Ukrainas reaktion på de föreslagna villkoren.

USA:s president Donald Trump träffar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på tu man hand i samband med påve Franciskus begravning i Vatikanen lördag den 26 april. Foto: Ukrainas presidentadministrations presstjänst via AP

Den ukrainske statsvetaren Mykyta Trachuk analyserar Trumps läckta fredsplan

Trumps nya ”fredsplan”: Möjligheter och hot för Ukraina

Fredsförhandlingarna i London har misslyckats innan de egentligen börjat efter att USA, Frankrike och Tyskland dragit sig ur. Oenighet kring den kontroversiella ”Trump-planen” står i centrum, där Kiev endast vill diskutera eldupphör medan Washington kräver mer omfattande eftergifter. Krisen avslöjar djupa sprickor mellan västallierade.

Samtalen i London, som man hoppades skulle bli ett avgörande steg mot att avsluta kriget i Ukraina, har i praktiken inte ägt rum. Formellt sett pågår de idag, men utan viktiga representanter från USA, Frankrike och Tyskland. I grund och botten handlar det bara om ett möte mellan ukrainska och brittiska delegationer.

Kombinationsfoto med från vänster USA:s president Donald Trump, Ukrainas Volodymyr Zelenskyj i Elyséepalatset 7 december 2024 och Rysslands president Vladimir Putin i Moskva 21 februari 2025. Foto: AP Photo/Aurelien Morissard och Pavel Bednjakov

Fredssamtalen i London misslyckas innan de ens hunnit börja. Varför och vad leder det till?

Londonåtervändsgränden: varför fredssamtalen om Ukraina kollapsar

Rysslands plötsliga 30-timmars vapenvila under påsken visade sig vara ett taktiskt mediedrag snarare än ett steg mot fred. När Ukraina accepterade och föreslog en månads förlängning, återupptog Moskva snabbt striderna - ett bevis på att kriget är ett politiskt medvetet val från Ryssland.

På lördagen den 19 april tillkännagav Rysslands president Vladimir Putin plötsligt en ”påskvapenvila”. Från klockan 18:00 skulle de ryska trupperna upphöra med eldgivning. Beslutet meddelades klockan 16:45, i sista stund, utan föregående samråd med internationella aktörer eller Ukraina. Allt detta framstod som ett spontant och ensidigt steg från Moskva, mer inriktat på att skapa medial effekt än att verkligen stoppa striderna.

En fältpräst håller påskgudstjänst för ukrainska soldater i den 65:e brigaden vid frontlinjen i Zaporizjzjaregionen på påskdagen den 20 april 2025. Foto: Andriy Andriyenko/Ukrainas 65:e mekaniserade brigad via AP

Statsvetaren Mykyta Trachuk analyserar helgens tillfälliga vapenvila

Putins påskvapenvila - ett mediespektakel

När 80-årsdagen av andra världskrigets slut närmar sig utkämpar Kiev och Moskva en symbolisk kamp om den 9 maj. Ukraina bjuder in EU-ledare till ”Europadagen” medan Ryssland planerar en traditionsnelig militärparad. Minnesdagen har förvandlats till en arena där kampen om historietolkning och geopolitiska allianser utspelar sig.

Ett viktigt och symboliskt betydelsefullt datum för hela den europeiska kontinenten närmar sig. Den 8 maj 2025 är det 80 år sedan Nazi-Tysklands kapitulation och slutet på andra världskriget i Europa. I Ryssland och många post-sovjetiska republiker är det dock tradition att fira denna dag den 9 maj – detta på grund av tidsskillnaden. I Moskva fick man kännedom om Tredje rikets kapitulation först klockan 01:01 den 9 maj.

Rysslands president I mitten i samband med segerdagsfirandet i Moskva den 9 maj 2024. Till vänster om honom syns Turkmenistans president Serdar Berdimuhamedov och som andra från höger står Kazakstans president Kassym-Jomart Tokajev. Foto: Maxim Blinov, Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP

När historien blir slagfält hanteras årsdagar helt olika av de två krigförande länderna Ryssland och Ukraina.

Segerdagen eller splittringens dag: 9 maj i Kiev och Moskva

I en ledartext för Expressen skriver Patrik Kronqvist om hur islamister fått inflytande i Rädda Barnen. Ledarsidornas Johan Westerholm menar att problemet är som störst inom de hjälpbyråer som uppbär bidrag från Sida och att flera har ett apologetiskt förhållande till islamister. – Allt mellan apologetiskt till medvetet samarbete, säger han till Bulletin.

”Jag har varit naiv inför islamismen i Rädda Barnen”.

Johan Westerholm. Foto: Mats Edman/Henrik Montgomery/TT

”Kunnat etablera sig i det biståndsindustriella komplexet” • Rädda Barnen pekas ut av Expressen

Westerholm: ”Apologetiskt” förhållande mellan hjälpbyråer och islamister

Ukrainska försvarsmakten har brutit igenom gränsen till Belgorodregionen i Ryssland och tagit kinesiska soldater till fånga i Donbass, enligt färska rapporter från fronten.

Under den senaste veckan har de intensivaste striderna pågått i Kurskområdet. Samtidigt bekräftas att ukrainska styrkor även avancerat in i Belgorodregionen. I Donbass har soldater från Kina tagits tillfånga. Här är en sammanfattning av utvecklingen.

Ukrainska trupper vid fronten i östra Ukraina. Foto: AP

Ukrainska styrkor har tagit två kinesiska medborgare till fånga i Donetskregionen.

Ukrainarapporten: Kinesiska soldater tillfångatagna på Donbassfronten

Trots att kriget förstört många tillgångar har Ukrainas rikaste sett sina förmögenheter växa över förkrigstidens nivåer. Men den verkliga förändringen är politisk – oligarkernas tidigare inflytande över statens styrning har brutits och makten har koncentrerats till presidentadministrationen. Kriget har effektivt satt punkt för oligarkins era i Ukraina.

Ukrainas oligarki, som i årtionden var en integrerad del av landets politiska och ekonomiska liv, har under de senaste åren i praktiken upphört att existera som inflytelserik klass. Om oligarkerna tidigare inte bara kontrollerade stora företag utan också hade avgörande inflytande över statliga institutioner, så har Ukrainas krig med Ryssland definitivt brutit denna ordning.

Männen som byggde förmögenheterna. Stålverksarbetare tar en paus på det av Rinat Achmetov ägda Zaporizjstal i Zaporizjzja den 13 februari 2025. Det här är numera Ukrainas största fungerande stålverk.Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky 

Vi går igenom läget för de ukrainska oligarkerna som tidigare totalt dominerade näringslivet och var djupt involverad i landets politik

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle