Donald Trump har öppnat för att sälja Tomahawk-kryssningsrobotar till Ukraina. Ett kraftfullt vapensystem som kan nå 2 500 kilometer in i Ryssland är dock inget automatiskt segervapen. Snarare ett verktyg för hård diplomati mellan Vita huset och Kreml.

Häromdagen gjorde USA:s president Donald Trump ett viktigt uttalande angående amerikanska långdistansrobotar av typen Tomahawk, som Ukraina länge har begärt. Den amerikanske ledaren sa att han ”i viss utsträckning” har fattat beslut om att sälja dessa vapen till Kiev.

En Tomahawkkryssningsrobot avfyras från det amerikanska kryssningsfartyget USS Cape St. George på Medelhavet den 23 mars 2003. Foto: Intelligence Specialist 1st Kenneth Moll/U.S. Navy via AP

Ukraina kan komma att få just de vapen Zelenskyj bett Trump bett om. Vad innebär det i praktiken?

Tomahawk-robotar till Ukraina: en krigsvinnare?

Europas största kärnkraftverk har i två veckor drivits enbart på nödgeneratorer. Risken för en strålningskatastrof växer, men Ryssland som ockuperar verket hävdar att de har situationen under kontroll. De sovjetiska dieselgeneratorerna kan dock lägga av när som helst. Vi reder ut vad som sker då.

I exakt två veckor nu har Europas största kärnkraftverk, det av ryska trupper ockuperade Zaporizjzjas kärnkraftverk (i staden Enerhodar, södra Ukraina) gått på reservdieselgeneratorer. Detta diskuteras på högsta nivå i Ukraina, vissa västerländska medier skriver om det och oro uttrycks även av IAEA. Samtidigt förklarar representanter för den ryska ockupationsadministrationen att de har allt under kontroll, även om de erkänner att situationen är ”onormal” och skyller detta på Ukraina.

En ukrainsk räddningstjänstmedarbetare kontrollerar strålningsivån på en buss i ukrainska Zaporizjzja under en övning den 29 juni 2023. Sedan regionens kärnkraftverk som ligger 5 mil fågelvägen från Zaporizjzja ockuperats av Ryssland har Ukraina försökt förbereda sig för olika scenarier. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

Kan vårdslöshet under den ryska ockupationen leda till en ny katastrofal härdsmälta i Ukraina snart?

Ryskockuperat kärnkraftverk hotas av ett ”andra Tjernobyl”?

Trumps fredsplan för Gaza kan vara starten till att få till en fungerande process, enligt terrorforskaren och Mellanöstern-experten Magnus Norell. Men det är fortfarande mycket som ska falla på plats och Hamas kan fortfarande störa olika försök till normalisering, uppger han. – Hamas egentligen enda ess som de har kvar är ju gisslan, säger Norell till Bulletin.

På måndagen presenterade USA:s president Donald Trump sin <a href="https://www.bbc.com/news/articles/c70155nked7o">fredsplan för Gaza</a>, som Israels premiärminister Benjamin Netanyahu omedelbart meddelade att landet går med på.

Magnus Norell samt Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och Donald Trump vid måndagens pressträff. Foto: Johan Nilsson/Alex Brandon/AP/TT

Terrorforskaren om Trumps fredsplan • Hotet från Hamas: ”Kan fortfarande se till att störa”

Norell: Gazaplanen kan vara ett embryo

Efter söndagens ryska attack mot Kiev har president Volodymyr Zelenskyj på nytt hotat med att slå tillbaka mot Ryssland. Att orsaka massiva strömavbrott i Moskva är osannolikt, men regionala angrepp och nedsläckning av andra ryska städer är fullt möjliga.

Natten till söndagen den 28 september genomled Ukraina ännu en massiv luftattack från Ryssland. Det ukrainska huvudstadets centrum drabbades återigen hårt av denna attack. Tyvärr blev det omfattande förstörelse och många offer i Kiev. Bland annat dog en 12-årig flicka. Dussintals civila blev skadade.

Bilar kör på en av ett nedsläckt Kievs huvudgator efter ryska attacker som orsakade massiva strömavbrott fredagen den 2 december 2022. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Ryssland har varje krigsvinter försökt att slå ut strömmen i Kiev. Är det nu dags för ukrainsk hämnd och därmed ett Ryssland som slocknar?

Hämnden: Kan Ukraina släcka ner hela Moskva?

Ryska drönare över Polen, kränkta luftrum i Baltikum och mystiska flygfarkoster över Skandinavien. På bara tre septemberveckor har antalet ryska provokationer mot Europa skjutit i höjden. Från Ukraina ser man med växande oro på hur Putin testar NATO:s styrka – precis som han gjorde före invasionen 2022.

Det fullskaliga kriget i Ukraina har nu pågått i över 43 månader och närmar sig fyraårsgränsen. Det är nästan lika länge som Sovjetunionen krigade mot Hitlers Tyskland. Vid utgången av det fjärde året av rysk aggression är de viktigaste kännetecknen för konfrontationen dess intensifiering och upptrappning.

Rysslands president Vladimir Putin följd av bitr. försvarsminister Junus-Bek Jevkurov och försvarsminister Andrej Belousov inspekterar drönare och andra vapensystem under den stora militärövningen ”Väst 2025” på Mulino-basen utanför Nizjnij Novogord den 16 september 2025. Foto: Sergej Bobylev/Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP 

Hur ser de senaste veckornas provokationer mot Nato-länder ut från ett ukrainskt perspektiv? Mykyta Trachuk ger oss en inblick från Kiev

Krigsekon: Ryssland provocerar Europa

Ukrainska drönare slår systematiskt mot ryska oljeraffinaderier djupt inne i Ryssland – nu märks effekterna med bränslekris och köer vid bensinstationer. En femtedel av Rysslands raffinaderikapacitet har attackerats och stoppats.

På onsdagen den 24 september inträffade ännu en bekräftelse på att kriget som Ryssland utlöste mot Ukraina för länge sedan och definitivt har gått långt utanför det ukrainska territoriet. I Basjkirien, en region mer än 1500 km från Ukrainas gräns, utförde ukrainska drönare en attack mot det stora oljeraffinaderiet ”Gazprom neftechim Salavat”. Dessutom angreps oljeutlastningskajen i Tuapse vid Svarta havet.

Foto från Krasnodarregionens guvernör Veniamin Kondratyev på släckningsarbetet på Ilskyj-oljeraffinaderikomplexet i Krasnodarregionen i södra Ryssland den 4 maj 2023 efter att fyra drönare angripit det. Efter detta har ryska myndigheter varit betydligt mer sparsamma att själva delge bilder efter drönarattacker. Foto: Krasnodarregionens guvernör Veniamin Kondratyevs telegramkanal via AP

Ukraina slår mot Rysslands största inkomstkälla - oljan

Oljekriget: så krigar Ukraina mot Putin genom att förstöra ryska oljeraffinaderier

Från 1950-talets Iran till dagens Europa – så spreds den politiska islams ideologi västerut, skriver Sajjad Haghpanah, som är avhoppare från det iranska revolutionsgardet.

Idag är gatorna i Europas huvudstäder, från Paris till Stockholm, ofta skådeplats för demonstrationer av islamistiska grupper. Många kräver öppet förändring av västerländska lagar och värderingar.

Allt mer högljudda demonstrationer mot Israel och Västvärlden syns på gatorna i Europa. Här en demonstration i London. Foto: AP

Fördjupning: Rötterna till islamiseringen av väst

Den ukrainska staden Kupjansk som blev symbol för befrielse 2022 riskerar nu att falla i ryska händer. Striden om transportknutpunkten Kupjansk kan förändra hela östfronten – och ge Ryssland en bakväg in i hjärtat av Donbass.

Kupjansk, före kriget en stad med cirka 30 000 invånare i Charkivregionen i nordöstra Ukraina, är idag en av frontens hetaste punkter. I nästan ett år har hårda strider pågått här, och informationen om det verkliga läget är ytterst motsägelsefull.

En ukrainsk soldat står vid en utslagen rysk stridsvagn i Kupjansk efter att staden befriats från rysk ockupation den 4 oktober 2022. Ska staden nu på nytt ockuperas av Ryssland? Foto: AP Photo/Andrij Marienko

Befrielsen av Kupjansk i nordöstra Ukraina var en av Ukrainas största framgångar under motoffensiven 2022. Vad sker där nu?

Ryssland bultar på ”Donbass norra port” - Kupjansk

En farlig allians växer fram i Sverige där postmodern identitetspolitik möter islamiska värderingar, skriver gästskribenten Tobias Goldman.

Många försök har gjorts från liberala och vänstersinnade tidningar och tidskrifter att avfärda idén om en ”Islam-Vänster”, främst i Frankrike där uttrycket Islamo-Gauchisme först myntades.

”En farlig allians växer fram där postmodern politik möter islamiska värderingar”

Essä: När Islam möter vänstern

Ukrainas befolkning har krympt dramatiskt sedan krigsutbrottet 2022. Endast 28-31 miljoner människor beräknas nu bo kvar på ukrainskkontrollerat territorium - en minskning med miljontals invånare. Födelsesiffrorna har kollapsat till världens lägsta nivåer medan dödstalen stigit och dragit ner medellivslängden dramatiskt. Demografer varnar för att det ukrainska folkets framtid är hotad.

Idag har demografin blivit kanske den största existentiella utmaningen för Ukrainas framtid. Detta problem, som även om det förvärrats av kriget, hade djupa rötter redan före 2022.

Ett åldrande, snabbt minskande folk? Ukrainare i folkdräkter sjunger under en skördefest i byn Pyrohiv nära huvudstaden Kiev söndagen den 13 juli 2025. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Hur har kriget påverkat folkmängden i Ukraina och hur många män finns det kvar att mobilisera?

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle