Debatten om att sänka mobiliseringsåldern i Ukraina flammar upp på nytt. Militära experter varnar för att landet kan tvingas inkalla allt yngre män – kanske redan från 18 år. Men är det oundvikligt eller finns det andra vägar?

På senare tid har man i Ukraina återigen börjat diskutera en möjlig sänkning av den nedre åldersgränsen för mobilisering. För närvarande ligger den på 25 år.

Ukrainska soldater från den 66:e brigaden övar i Donetskregionen torsdagen den 25 september 2025. Foto: AP Photo/Dan Bashakov

Ukraina har till omvärldens förundran hittills vägrat att mobilisera sina unga vuxna, men är det nu snart slut med det?

Kriget hårdnar: kommer mobiliseringsåldern i Ukraina att sänkas?

Sju passagerartåg drabbades av falska bombhot på tre dagar. Ryssland misstänks ligga bakom den samordnade kampanjen som lamslår Ukrainas järnvägstrafik och orsakar miljonförluster.

De senaste dagarna har Ukraina drabbats av en massiv och uppenbart samordnad våg av bombhot mot passagerartåg. Det handlar specifikt om tåg som utför vanliga civila passagerartransporter.

En familj står i kö till ett evakueringståg i Pokrovsk, Donetsk-regionen, Ukraina, måndagen den 19 augusti 2024. Den ukrainska järnvägen är på många sätt landets blodomlopp, både för att som här ta sig från frontnära områden, vanliga långdistansresor, för militär logistik och för godstrafik. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

Ryssland använder nu alla möjliga slags vapen i sitt allt mer totala krig mot hela det ukrainska samhället

Rysslands nya taktik: Bombhotsterror mot passagerartåg i Ukraina

Socialdemokraternas uppmärksammade blandningspolitik har kritiserats och fått S-företrädare att anklaga politiska motståndare för att ljuga om partiets politik. En av kritikerna är förre S-toppen Stefan Stern, som tackat ja till att debattera Lawen Redar (S) i frågan. – Kanske har hon fått munkavle av S-ledningen, eller ångrat sig, säger han till Bulletin.

Vid Socialdemokraternas partikongress i år klubbades partiets nya integrationspolitiska program igenom.

– Man får se hennes angrepp mest utifrån den nervositet det skapar att mycket står på spel, säger Stefan Stern om X-bataljen med Lawen Redar (S). Foto: Privat/Pontus Lundahl/TT

Bulletin intervjuar Stefan Stern • Sågningen av S om kritiserade politiken: ”Usel krishantering”

Förre S-toppen vill debattera Redar (S) om blandningspolitiken

Inför förra valet tippade tidigare S-toppen Stefan Stern ett regeringsskifte i Sverige, vilket visade sig stämma. Även inför nästa års val förutspår Stern en vinst för Tidöpartierna. – Aldrig i modern tid har opinionen ett år innan valet eller under mandatperioden återspeglat valresultatet på valdagen, säger Socialdemokraternas forne biträdande partisekreterare till Bulletin.

Det var i en intervju med <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/ja64Wz/goran-perssons-hogra-hand-darfor-blir-det-regeringsskifte">Aftonbladet</a> 2022 som Stefan Stern, statsminister Göran Perssons planeringschef samt biträdande partisekreterare för Socialdemokraterna 2007-2011, förutspådde valseger för blocket som senare kommit att kallas för Tidöpartierna.

Foto: Pontus Lundahl/Ida Marie Odgaard/AP/TT/Pressbild Nordstjernan

Fördel Kristersson, enligt Stefan Stern • Jämför med Persson-regeringen • ”Väljarna ser att mycket av det här är på väg att lösas”

Tidigare S-topp: Därför vinner högern valet

Andrej Babiš återkomst till makten oroar Kiev och Bryssel. Men den tjeckiske miljardärens seger i valet behöver inte betyda slutet på det tjeckisk-ukrainska samarbetet – även om relationerna kommer att bli mer affärsmässiga.

De senaste parlamentsvalen i Republiken Tjeckien ledde till viktiga förändringar i landets politiska landskap och blev ytterligare en markör för ”högersväng” i Europa. Tjeckiska medborgare röstade i hög grad för antielitära, högerpopulistiska krafter. Segern gick till oppositionsrörelsen ANO, ledd av Tjeckiens tidigare premiärminister, miljardären Andrej Babiš. Hans parti fick över 34% av rösterna – det bästa resultatet på senare år.

Partiledaren för det tjeckiska oppositionspartiet ANO, Andrej Babiš, lämnar ett möte med landets president Petr Pavel dagen efter att hans parti blivit störst i det tjeckiska parlamentsvalet. Foto: AP Photo/Darko Bandic

Det tjeckiska valresultatet har väckt oro i Ukraina, men är det verkligen så illa?

Euroskeptikern och Ukrainakritikern Babiš vann i Tjeckien? Vad kan Kiev förvänta sig?

Donald Trump har öppnat för att sälja Tomahawk-kryssningsrobotar till Ukraina. Ett kraftfullt vapensystem som kan nå 2 500 kilometer in i Ryssland är dock inget automatiskt segervapen. Snarare ett verktyg för hård diplomati mellan Vita huset och Kreml.

Häromdagen gjorde USA:s president Donald Trump ett viktigt uttalande angående amerikanska långdistansrobotar av typen Tomahawk, som Ukraina länge har begärt. Den amerikanske ledaren sa att han ”i viss utsträckning” har fattat beslut om att sälja dessa vapen till Kiev.

En Tomahawkkryssningsrobot avfyras från det amerikanska kryssningsfartyget USS Cape St. George på Medelhavet den 23 mars 2003. Foto: Intelligence Specialist 1st Kenneth Moll/U.S. Navy via AP

Ukraina kan komma att få just de vapen Zelenskyj bett Trump bett om. Vad innebär det i praktiken?

Tomahawk-robotar till Ukraina: en krigsvinnare?

Europas största kärnkraftverk har i två veckor drivits enbart på nödgeneratorer. Risken för en strålningskatastrof växer, men Ryssland som ockuperar verket hävdar att de har situationen under kontroll. De sovjetiska dieselgeneratorerna kan dock lägga av när som helst. Vi reder ut vad som sker då.

I exakt två veckor nu har Europas största kärnkraftverk, det av ryska trupper ockuperade Zaporizjzjas kärnkraftverk (i staden Enerhodar, södra Ukraina) gått på reservdieselgeneratorer. Detta diskuteras på högsta nivå i Ukraina, vissa västerländska medier skriver om det och oro uttrycks även av IAEA. Samtidigt förklarar representanter för den ryska ockupationsadministrationen att de har allt under kontroll, även om de erkänner att situationen är ”onormal” och skyller detta på Ukraina.

En ukrainsk räddningstjänstmedarbetare kontrollerar strålningsivån på en buss i ukrainska Zaporizjzja under en övning den 29 juni 2023. Sedan regionens kärnkraftverk som ligger 5 mil fågelvägen från Zaporizjzja ockuperats av Ryssland har Ukraina försökt förbereda sig för olika scenarier. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

Kan vårdslöshet under den ryska ockupationen leda till en ny katastrofal härdsmälta i Ukraina snart?

Ryskockuperat kärnkraftverk hotas av ett ”andra Tjernobyl”?

Trumps fredsplan för Gaza kan vara starten till att få till en fungerande process, enligt terrorforskaren och Mellanöstern-experten Magnus Norell. Men det är fortfarande mycket som ska falla på plats och Hamas kan fortfarande störa olika försök till normalisering, uppger han. – Hamas egentligen enda ess som de har kvar är ju gisslan, säger Norell till Bulletin.

På måndagen presenterade USA:s president Donald Trump sin <a href="https://www.bbc.com/news/articles/c70155nked7o">fredsplan för Gaza</a>, som Israels premiärminister Benjamin Netanyahu omedelbart meddelade att landet går med på.

Magnus Norell samt Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och Donald Trump vid måndagens pressträff. Foto: Johan Nilsson/Alex Brandon/AP/TT

Terrorforskaren om Trumps fredsplan • Hotet från Hamas: ”Kan fortfarande se till att störa”

Norell: Gazaplanen kan vara ett embryo

Efter söndagens ryska attack mot Kiev har president Volodymyr Zelenskyj på nytt hotat med att slå tillbaka mot Ryssland. Att orsaka massiva strömavbrott i Moskva är osannolikt, men regionala angrepp och nedsläckning av andra ryska städer är fullt möjliga.

Natten till söndagen den 28 september genomled Ukraina ännu en massiv luftattack från Ryssland. Det ukrainska huvudstadets centrum drabbades återigen hårt av denna attack. Tyvärr blev det omfattande förstörelse och många offer i Kiev. Bland annat dog en 12-årig flicka. Dussintals civila blev skadade.

Bilar kör på en av ett nedsläckt Kievs huvudgator efter ryska attacker som orsakade massiva strömavbrott fredagen den 2 december 2022. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Ryssland har varje krigsvinter försökt att slå ut strömmen i Kiev. Är det nu dags för ukrainsk hämnd och därmed ett Ryssland som slocknar?

Hämnden: Kan Ukraina släcka ner hela Moskva?

Ryska drönare över Polen, kränkta luftrum i Baltikum och mystiska flygfarkoster över Skandinavien. På bara tre septemberveckor har antalet ryska provokationer mot Europa skjutit i höjden. Från Ukraina ser man med växande oro på hur Putin testar NATO:s styrka – precis som han gjorde före invasionen 2022.

Det fullskaliga kriget i Ukraina har nu pågått i över 43 månader och närmar sig fyraårsgränsen. Det är nästan lika länge som Sovjetunionen krigade mot Hitlers Tyskland. Vid utgången av det fjärde året av rysk aggression är de viktigaste kännetecknen för konfrontationen dess intensifiering och upptrappning.

Rysslands president Vladimir Putin följd av bitr. försvarsminister Junus-Bek Jevkurov och försvarsminister Andrej Belousov inspekterar drönare och andra vapensystem under den stora militärövningen ”Väst 2025” på Mulino-basen utanför Nizjnij Novogord den 16 september 2025. Foto: Sergej Bobylev/Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP 

Hur ser de senaste veckornas provokationer mot Nato-länder ut från ett ukrainskt perspektiv? Mykyta Trachuk ger oss en inblick från Kiev

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle