2025 blev ett extremt svårt år. Nu pekar allt på att 2026 kan bli ännu värre för Ukraina. Ekonomin balanserar på gränsen till stagnation och kriget fortsätter att tära på landets resurser. Inrikespolitiskt är landet som en tryckkokare som väntar på att koka över.

År 2025 blev för Ukraina, utan överdrift, ett av de svåraste åren sedan självständigheten. Rysslands framgångar vid fronten, resursernas uttömning, ackumulerade interna politiska konflikter och korruptionsskandaler, samt den kroniskt svåra ekonomiska situationen har skapat en känsla av systemkris som pågått i många år.

Ukrainska ungdomar uppför ett inte helt familjevänligt julspel på tunnelbanestationen ”Sportpalatset” i Kiev på julaftonen 2025. Likt Ukrainas 2026 - ett marathondrama med visst hopp, men med döden ständigt närvarande? Foto: AP Photo/Danylo Antoniuk 

Vår ukrainske statsvetare Mykyta Trachuk tar oss med in i vad som väntar det femte krigsåret

Ukraina 2026: de ultimata uppoffringarnas tid

Stora delar av Ukraina håller på att avfolkas. Det varnar den kände demografiforskaren Aleksandr Gladun för. Men verkligheten är ännu värre – processen är redan i full gång. ”Detta är inte en prognos, det är redan verklighet”, konstaterar experterna.

För några dagar sedan publicerades en intervju med Aleksandr Gladun, biträdande chef för Demografiska institutet vid Ukrainas nationella vetenskapsakademi. Han är en välkänd och auktoritativ demografiforskare, och samtalet spreds därför snabbt via media och sociala medier.

Ukrainska skolbarn målar under en lektion i en källarlokal under höstterminens första skoldag den 1 september i Bobryk i Sumyregionen som gränsar till Ryssland. Försämrade levnadsvillkor till följd av kriget accelerar en brutal urbanisering ytterligare i Ukraina. På grund av ständiga larm om luftangrepp såg skolan ingen annan utväg än att börja hålla lektionerna i en källare. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

Kriget skyndar på brutala processer som förändrar det ukrainska samhället i grunden

Ukrainas ”folktomma zoner”: landets dystra framtid – eller redan verklighet?

President Volodymyr Zelenskyj talar allt oftare om en ”fri ekonomisk zon” i Donbass. Men bakom den ekonomiska terminologin döljer sig något helt annat: ett försök att hitta ett diplomatiskt språk för demilitarisering. Frågan är om idén har någon chans att förverkligas.

I ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyjs offentliga uttalanden i slutet av 2025 hörs allt oftare en term som under de senaste åren har varit frånvarande i den officiella retoriken – fri ekonomisk zon, eller helt enkelt förkortningen ”FEZ”. Den dyker upp i kommentarer som rör Donetsks oblasts framtid, utsikterna för en uppgörelse och möjliga former för regionens efterkrigsordning. Det är även känt att idén om att skapa en FEZ i Donbass får stöd från USA.

En plats med stor ekonomisk potential? Ruiner av vad som var staden i Kostjantynivka i Donetskregionen där kriget fortsätter att rasa med hög intensitet. Foto: Oleg Petrasiuk, Ukrainas 24:e mekaniserade brigads presstjänst

Trumps idé om en fri ekonomisk zon i östra Ukraina lyfte Zelenskyj för flera år sedan och nu på nytta lyfter fram

Zelenskyjs ”fria ekonomiska zon” – en politisk manöver snarare än ekonomisk plan

Det är ovanligt med avsiktligt falska anklagelser om våldtäkt – men samtidigt står dörren vidöppen för sådana anklagelser. Det är bara en tidsfråga innan skrupellösa personer kommer att utnyttja detta, skriver Jakob Sjölander.

Så du vill få någon dömd för våldtäkt – trots att denne är oskyldig? Ett utmärkt beslut! Det är ekonomiskt lönsamt och nästan riskbefriat, men främst så stärker det självkänslan. Detta gäller vare sig ditt motiv är hämnd, politik, sadism, uppmärksamhetssökande eller för att dölja en otrohetsaffär. Det är ett beslut som fler borde ta – än så länge är ju majoriteten av våldtäktsanklagelser sanna,

Offer för juridisk våldtäkt. Foto: Viktoria Bank/TT

”...i 28 procent av fällande våldtäktsdomar finns det ingen teknisk bevisning överhuvudtaget”

Konsten att sätta dit någon för våldtäkt

Massiva ryska attacker har lämnat stor del av miljonstaden Odessa utan ström i nästan en vecka. Invånarna köar för vatten och laddar mobiler i bilar. En humanitär katastrof kan växa fram i det tysta.

December är månaden som avslutas med storhelger och alla gradvis börjar förbereda sig för högtiderna och avsluta sina viktigaste arbetsuppgifter. Men i år har december inte fört någon julstämning till den ukrainska staden Odessa vid Svarta havet, utan mörker i en strömlös stad. De massiva robot- och drönarattackerna som Ryssland genomförde mellan den 12 och 14 december blev en av de svåraste prövningarna för regionen under hela det fullskaliga kriget.

En brandman står bland resterna av den totalförstörda transformatorstationen i Artsyz i Odessaregionen. Foto: Telegram

På årets kortaste dag finns det de som extra mycket saknar ljuset, nämligen de ukrainare i Odessaregionen som i veckor nu är strömlösa efter ryska attacker

Odessa i mörker - Putins krig mot den rysktalande staden

När <a href="https://kvartal.se/federicomoreno/artiklar/foreningar-sa-pressas-vi-av-s-i-malmo/cG9zdDozNTkyOQ">Kvartal</a> avslöjade att föreningar i Malmö fått förkryssade valsedlar och hotats med indragna bidrag om de inte hjälpte Socialdemokraterna, var Ledarsidornas Johan Westerholm – med bakgrund i partiet – inte förvånad. – Det är det här med soft corruption. Folk känner sig pressade att ställa upp, säger han till Bulletin.

– Socialdemokraterna har dominerat Malmö sedan andra världskriget, mer eller mindre. Det som har hänt är att man suddat ut gränserna mellan både kommunen och partiet, säger Johan Westerholm.

Ungdomscentret Flamman (t.v) och Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelseordförande i Malmö (t.h). Gränsen mellan kommun och parti suddas ut, menar Johan Westerholm. Foto: Johan Nilsson/Mats Edman/TT/Studio Artemis

“Mjuk korruption” • Föreningar pressade att valkampanja • ”Partiet vet inte var det börjar och kommunen slutar”

Westerholm: Så håller S greppet om Malmö

Över 100 politiska fångar frigavs plötsligt av Belarus – utan förvarning eller läckor. Bakom den tysta operationen kan dölja sig en av årets viktigaste geopolitiska amerikanska manövrar.

Häromdagen inträffade en plötslig händelse som vid första anblicken ser ut som en humanitär gest, men som i själva verket kan visa sig vara en av de mest underskattade geopolitiska signalerna i slutet av 2025. Frigivningen av över 100 belarusiska politiska fångar (däribland mycket populära ledare som Viktor Babariko och Maria Kolesnikova) – utan insiderinformation och läckor i media, utan förhandsavisering, utan den vanliga mediala ”förberedelsen” – bryter mot den moderna logiken. Alla som befriades från den belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenkos fångenskap hamnade omedelbart i Ukraina. Därefter reste de till Tyskland.

Maria Kolesnikova, central belarusisk oppositionsledare, går efter en gemensam presskonferens i Tjernihiv i Ukraina med Uladzimir Labkovich, människorättsaktivist, Viktar Babaryka, belarusisk oppositionsfigur och Alyaksandr Feduta, belarusisk politiker efter att de frigivits från fångenskap i Belarus söndag 14 december 2025. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

När världens blickar är riktade åt annat håll sker saker som kan förändra spelplanen för nyckellandet Belarus helt

Trumps udda tysta diplomati med Belarus: massiv frigivning av politiska fångar

Medan världen diskuterar fredsplaner och territorella kompromisser för Ukraina sitter Vladimir Putin med nyckeln till freden – och vägrar vrida om den. Bakom diplomatins teater döljer sig en brutal sanning: förhandlingarna har blivit ett sätt att förlänga kriget, inte avsluta det.

Situationen kring fredsförhandlingarna om Ukraina i mitten av december 2025 har blivit en lärobokillustration av Sokrates fras: ”Jag vet endast att jag intet vet.”. Informationsfältet utgör en kokande kittel där dussintals ”insikter”, ”läckor” och expertbedömningar dagligen flyter upp och spricker som såpbubblor. Politiska analytiker och journalister analyserar varje kommatecken i tjänstemäns uttalanden, diskuterar finurliga scheman för potentiella territoriella utbyten och gissar vilken kompromiss den ukrainska sidan är beredd att göra under press från sina västerländska partners.

Rysslands president Vladimir Putin för från Kreml samtal med militärledningen angående läget i kriget i Ukraina tillsammans med armébrigadbefälhavaren Denis Pirogov till höger om sig den 11 december 2025. Foto: Gavriil Grigorov, Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP

Media är fullt av spekulationer runt fredsprocessen och trycket på Zelenskyj ökar, medan Putin fortsätter leva i en parallel verklighet

Fredsförhandlingarna om Rysslands krig mot Ukraina är en teater som inte ger fred

President Volodymyr Zelenskyj säger sig vara redo för presidentval – men ställer omöjliga krav för att genomföra dem. Svaret på Donald Trumps krav om demokrati i krigstid är ett smart retoriskt drag som skjuter ansvaret tillbaka på väst.

På tisdagen den 9 december skakade USA:s president Donald Trumps uttalande om att Kiev för länge sedan borde ha genomfört val Ukraina, eftersom den nuvarande situationen enligt hans åsikt ”inte längre liknar en demokrati”. President Volodymyr Zelenskyjs svar kom nästan omedelbart: han är redo för val, men för detta krävs att ett antal villkor uppfylls.

Blivande president Volodymyr röstar inför ett stort pressuppbåd i den första presidentvalsomgången den 31 mars 2019, senaste gången ett presidentval kunnat hållas i Ukraina. Foto: AP Photo/Emilio Morenatti

Trump försöker på nytt sätta tryck på Ukraina genom att kräva nya presidentval, vilket Zelenskyj vid en första anblick verkar säga ja till, men så enkelt är det inte

Zelenskyj dribblar bort Trump om kraven på nyval

USA:s nya nationella säkerhetsstrategi prioriterar ”strategisk stabilitet” med Ryssland framför stödet till Ukraina. Budskapet från Washington är tydligt: Amerika hjälper inte längre av ideologiska skäl, utan kräver konkret ekonomisk avkastning. För Kiev innebär det ett omedelbart behov av strategisk autonomi.

För några dagar sedan offentliggjorde Vita huset USA:s nya nationella säkerhetsstrategi (NSS). Vid första anblicken visade sig den standardiserade proceduren vara en händelse som radikalt förändrar spelreglerna på den globala arenan. Detta programdokument, som definierar Washingtons utrikes- och militärpolitik för de kommande åren, innehåller ett antal bestämmelser som har orsakat verklig chock i politiska kretsar i Ukraina <a title="Mer om vad strategin innebär för Europa" href="https://bulletin.nu/holmgren-usa-s-nya-strategidokument-europa-star-infor-existentiell-kris-2" target="_blank" rel="noopener">och många europeiska huvudstäder.</a>

Realpolitikens fredsduvor lyfter över Donbass? Fåglar flyger över ruinerna till det som var den ukrainska staden Kostyantynivka i östra Ukraina den 28 november 2025. Foto: Oleg Petrasiuk, Ukrainas 24:e mekaniserade brigad via AP.

Vad innebär i praktiken USA:s nya nationella säkerhetsstrategi för det europeiska land som kämpar för sin existens?

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle