Bättre koll på dem som korsar EU:s gräns och krav på länder som mottar bistånd att samarbeta vid utvisningar. Det tror Tomas Tobé (M), EU-parlamentets chefsförhandlare för nya asylregler, är de viktigaste åtgärderna för att få bättre kontroll på invandringen till EU. – Man måste släppa idén om att ha en tvingande omfördelning, säger han.

– Vi ser att väldigt många medlemsländer försöker hitta sin egen väg. Det danska förslaget sticker ut men jag tror de allra flesta kommer inse att vi behöver ha mer av en gemensam europeisk lösning på plats, säger han.

Tomas Tobé, moderat politiker och EU-parlamentets chefsförhandlare för nya asylregler, i EU-parlamentet i Bryssel. Arkivbild. Foto: TT.

EU-parlamentets chefsförhandlare för nya asylregler tror inte att länderna kommer att enas om en tvingande omfördelning.

Tobé (M) om EU:s migration: ”Viktigast är att få kontroll vid gränsen”

De övriga skandinaviska ländernas, samt Finlands, motsvarigheter till Migrationsverket har långt mer omfattande säkerhetskrav för de anställda än vad Sverige har. Vad gäller Finland och Danmark måste varje enskild anställd underkasta sig en säkerhetsprövning. I Sverige finns inte sådana krav.

Säkerhetskraven vid anställningar är väsentligt högre vid de övriga nordiska migrationsmyndigheterna än vad de är vid svenska Migrationsverket. Det framgår efter att Bulletin har gjort en rundfrågning till Migrationsverkets motsvarigheter i Norge, Finland och Danmark.

De övriga skandinaviska länderna, inklusive Finland, har högre krav på säkerhetsundersökningar när de anställer personal. I synnerhet Finland och Danmark. Foto (Collage): Adam Wrafter TT / Henrik Montgomery / TT.

Danmark, Norge och Finland kräver säkerhetsutredningar för nyanställda – men inte Sverige

Migrationsverkets säkerhetskrav – sämst i Skandinavien

Befolkningsökningen i Afrika kommer att tvinga fram ett nytt asylsystem i EU som påminner om det kritiserade danska förslaget om mottagningscenter utanför unionens gränser. Det säger europaparlamentarikern Charlie Weimers (SD) i den andra delen av Bulletins artikelserie om EU:s framtida migrationspolitik.

– Trots kritiken från internationella organisationer finns det inte något specifikt juridiskt hinder mot en sådan lösning. Danmark upprätthåller med detta rätten att söka asyl och rätten till skydd, men man stoppar asylmigrationen till Danmark, säger Charlie Weimers.

Flyktingar och migranter på tågstationen i Hyllie i södra Malmö, samt bild av Charlie Weimers, sverigedemokratisk europaparlamentariker. Foto: TT/Privat.

”De länder som har drabbats hårdast av segregation kommer att titta på den danska lösningen.”

Charlie Weimers (SD): Migrationstrycket kommer att tvinga fram nya asylsystem

Danmarks planer på att skicka asylsökande till Afrika har skapat debatt runt om i Europa. Hur ska framtidens migration till EU se ut? I en artikelserie pratar Bulletin med flera personer med olika perspektiv på frågan. Först ut är migrationsforskaren Eleni Karageorgiou vid Lunds universitet.

När det danska folketinget i början av juni röstade igenom en lag som möjliggör att skicka asylsökande till ett tredje land utanför EU blev det rubriker från <a href="https://www.corriere.it/esteri/21_giugno_03/danimarca-cerca-lasciare-fuori-dall-europa-richiedenti-asilo-ue-unhcr-cosi-si-rischia-effetto-domino-3b068ba0-c477-11eb-9211-eb63e72b00a2.shtml">Italien</a> till <a href="https://hvg.hu/vilag/20210603_Afrikaban_parkoltatna_a_menekulteket_Dania">Ungern</a>.

Eleni Karageorgiou, migrationsforskare vid Lunds universitet, samt Danmarks utlännings- och integrationsminister Mattias Tesfaye. Foto: Privat/Scanpix/TT.

Vem ska ha rätt till asyl i EU-länderna? Bulletin har intervjuat fyra personer med olika åsikter om framtidens europeiska migrationspolitik.

Migrationsforskare: Osannolikt att EU-länderna gör som Danmark

Efter måndagens misstroendeomröstning har statsminister Stefan Löfven nu två alternativ. Antingen att entlediga regeringen eller utlysa extra val. Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren siar om Löfvens kommande beslut – och om framtiden med januariavtalet.

Statsminister Stefan Löfven (S) ska nu, efter att ha blivit fälld i måndagens misstroendeomröstning i riksdagen, besluta sig för att antingen entlediga hela regeringen eller utlysa ett extra val. Han har en vecka på sig att välja ett av de två alternativen.

Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren siar om Löfvens kommande beslut – och om framtiden med januariavtalet.

Stig-Björn Ljunggren: Vänsterpartiet tog död på januariavtalet

Numera är hon världens mest kända sopåkare. Men för ett par år sedan var hon Göteborgs mäktigaste politiker innan hon petades av sina egna. Nu berättar Ann-Sofie Hermansson för Bulletins Per Brinkemo om hur hon fick lämna och hur hon ser på sitt parti idag.

Hon är världens mest omskrivna sopåkare. 
 Medier runt om i hela världen finner det uppseendeväckande att hon, den före detta toppolitikern, tömmer sopkärl i den stad hon till för bara några år sedan styrde. 
 Tidningar i så disparata länder som England, Turkiet, Rumänien, Grekland, Sri Lanka och Slovakien berättar hennes historia. Nu senast var tyska Der Spiegel på besök för att göra reportage om henne. 
 Visst är det uppseendeväckande. Politiker på höga positioner brukar efter sitt värv få toppjobb. 
 Inte Ann-Sofie Hermansson. 
 Hon kör baklastare.

Ann-Sofie "Soffan" Hermansson började som tryckförare, på Volvo. Hade sen många år i politiken, krönt som kommunstyrelsens ordförande. I dag kör hon sopor i den stad hon tidigare styrde. Foto: Julia Sjöberg

Per Brinkemo intervjuar Göteborgs förra kommunalråd Ann-Sofie Hermansson (S).

Ann-Sofie Hermansson: ”Vi hamnade i knät på V och MP”

Antal avslutade ärenden är ett viktigt lönekriterium på Migrationsverket visar handlingar som Bulletin har tagit del av. Det har enligt flera källor på Migrationsverket lett till en kultur där handläggarna beviljar uppehållstillstånd på löpande band. – Att avslå en ansökan om permanent uppehållstillstånd innebär tio gånger mer arbete, då man vet att det kommer att överklagas.

– Resultatet har blivit att anställda på vissa avdelningar hetsades till att bevilja så många uppehållstillstånd som möjligt, säger Anna Högberg, teamledare och beslutsfattare på Migrationsverket som nyligen har gått i pension.

Asylprocess på Migrationsverket i Solna. Samtalsrum för asylsökande. Foto: Marcus Ericsson / TT

Bulletin avslöjar: Antal beviljade uppehållstillstånd kan ge högre lön.

Migrationsverket inifrån: ”Vi hetsas att bevilja uppehållstillstånd”

Flera företag, däribland svenska Ikea och Kopparberg, har stoppat sin reklam i den nystartade, högerlutande brittiska tv-kanalen GB News. Nu rasar en debatt om ”cancel culture” i brittiska medier, och i ett syrligt inlägg på Twitter ifrågasätter kanalens grundare Andrew Neil Ikeas värderingar.

I söndags lanserades den nya brittiska tv-kanalen GB News, som grundats av den konservative journalisten Andrew Neil, välkänd för sina politiska intervjuer i BBC och som långvarig chefredaktör för The Sunday Times.

Personal i GB News green room tittar på söndagens premiärsändning. Foto: AP/TT.

Högljudd brittisk debatt om ”cancel culture” – GB News grundare Andrew Neil ifrågasätter Ikeas värderingar.

Högt tonläge när Ikea och Kopparberg stoppar reklam i brittisk tv-kanal

Migrationsverkets säkerhetschef svarar nu på kritiken om de bristfälliga säkerhetskontrollerna av personer som anställs på Migrationsverket – där det inte finns krav på säkerhetsklassning av beslutsfattare i medborgarskapsärenden. ”Hotet är känt”, säger han om risken för flyktingspionage.

Bulletin har tidigare berättat att antalet <a href="https://bulletin.nu/mangder-av-olovliga-slagningar-pa-migrationsverket-extrem-sakerhetsrisk" target="_blank" rel="noopener noreferrer">olovliga slagningar på ärenden</a> gällande människor i asylprocessen är stort bland de anställda på Migrationsverket.

Patrik Salino är säkerhetschef på Migrationsverket. Foto: Adam Wrafter/SvD/TT; Pressbild.

”Hotet är känt” – Migrationsverkets säkerhetschef Patrik Salino om de bristande säkerhetskontrollerna.

Bristande kontroller av Migrationsverkets personal – säkerhetschefen svarar

Det förekommer en del myter i debatten om ojämlikhet, menar nationalekonomen Daniel Waldenström. Nu varnar han för vilka risker som kan uppstå om debatten grundar sig på missförstånd: “Kan leda till att vi väljer politiker som inte hade blivit valda”, säger han till Bulletin.

Det finns många myter om den svenska ojämlikheten har nationalekonomerna Anders Björklund, professor vid Stockholms universitet, och Daniel Waldenström, forskare vid Institutet för näringslivsforskning, slagit fast i en ny studie.

Daniel Waldenström. Foto:  Allan Seppa/Fredrik Sandberg/TT

Det förekommer en del myter i debatten om ojämlikhet, menar nationalekonomen Daniel Waldenström. 

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle