Skolan och invandringen – två vägval svenska folket aldrig bad om. Nu har väljarna röstat bort regeringen som började rätta till förfallet. Något har gått allvarligt fel, skriver Björn Schaerström.

Jag kan inte med ord beskriva den sorg jag känner inför ”utvecklingen” av Sverige de senaste 30–40 åren. Från tiden för sabotaget av den svenska skolan och sjösättningen av den kravlösa invandringen. Vänsterpartiets valfiasko är inte kulmen på utförslöpan utan ett bevis för diagnosen.

Borde inte 80–90 procent rösta för dem som skapar jobb och välstånd?

Debatt: Vi blev grundlurade – inte minst av oss själva

S, M och KD i samma regering låter som en omöjlighet. Men Vänsterpartiet har sparkat in dörren, och tillsammans har de tre partierna 191 mandat – en egen majoritet, skriver Tomas Hedlund.

Jag erkänner. Jag har lyft tanken tidigare och mötts av skepsis. Det är begripligt. S, M och KD i samma regering låter fortfarande som en politisk omöjlighet.

Magdalena Andersson (S), Ebba Busch (KD) och Ulf Kristersson (M). Montage. Foto: Adriel.seb, CC BY-SA 4.0/Bene Riobó, CC BY-SA 4.0/© European Union, 2026, CC BY 4.0.

Efter talmansvalet finns en majoritet som låter omöjlig, samlar 191 mandat, över blockgränsen

Debatt: V kräver fika – och öppnar dörren för en helt ny regering

Fregattköpet bygger på en förlegad doktrin. Attacken mot ryska Admiral Essen visar att stora ytfartyg är lätta mål i ett instängt hav som Östersjön, skriver Lars Berg.

Kontraktet om fyra Luleåfregatter – en svensk FDI-anpassning – är undertecknat. Notan landar på 47 miljarder kronor.

Den franska fregatten Amiral Ronarc’h, som Luleåklassen bygger på. Avtalet om de svenska fregatterna undertecknades ombord på fartyget i Stockholm i augusti. Foto: Oleg Yunakov/Wikimedia Commons (CC BY-SA 4.0).

”Svenska sjömän ska inte betala med sina liv för nostalgi efter en stor ytflotta”

Debatt: Fällan för 47 miljarder: Luleåfregatterna kan brinna vid kajen

Sveriges kvinnorörelse samlar 59 organisationer som säger sig kämpa för alla kvinnor. Ändå tiger de om kvinnoförtrycket bland landets muslimska invandrare, skriver Leif Kullberg.

Den svenska demokratin blev jämställd för drygt hundra år sedan, när svenska kvinnor efter hårt arbete lyckades få rösträtt – riksdagen fattade det avgörande beslutet 1919 och det första valet där kvinnor kunde delta hölls 1921. Under åren före och därefter har de svenska kvinnorörelserna satt sin prägel på svensk politik och svenskt vardagsliv – men var finns de i dag, när en miljon kvinnor behöver dem?

Feministiskt initiativ vid en demonstration i Stockholm 2013. Arkivbild. Foto: Calandrella, CC0.

”Hur kan feminister se sig i spegeln när man nonchalerar en miljon kvinnor?”