Man kan hävda att Hirsi Alis lösning att gå tillbaka till föråldrade religiösa förklaringsmodeller är feltänkt. Men hon har rätt i att Väst i den postmoderna tidsåldern håller på att förlora sin värderingsmässiga grundplåt, och att en sådan måste återerövras för att mötet med en alltmer mångkulturell värld ska kunna fungera, skriver Mosa Mazroui-Sebdani.

Tomrummet efter kyrkans reträtt har bara fyllts av ett virrvarr av irrationella kvasireligiösa dogmer. Resultatet är en värld där moderna kulter jagar de förskjutna massorna och erbjuder dem falska skäl för att vara och agera - mestadels genom att engagera sig i godhetssignalerande teater på uppdrag av en utsatt minoritet eller vår förment dödsdömda planet.

Mosa Mazroui-Sebdani skriver om Ayaan Hirsi Alis kristna omvändelse. Foto: Janerik Henriksson/TT

Väst i den postmoderna tidsåldern håller på att förlora sin värderingsmässiga grundplåt.

DEBATT: Ayaan Hirsi Ali har en poäng om kristendomen och Väst

Ur katolska kyrkans historia kan islam lära sig mycket om hur antisemitism kan reformeras bort ur en religion. För kyrkans del var det en lång process som mynnade ut i andra vatikankonciliet och kröntes av påve Johannes Paulus II:s arbete. Det är hög tid att islam drar igång en liknande och lika smärtsam process, skriver Märta Astudillo Barrera.

I skuggan av kriget på Gazaremsan ökar antisemitismen i Västvärlden. Ofta, men långt ifrån alltid, är det personer med muslimsk bakgrund som ger uttryck för antisemitiska föreställningar eller begår antijudiska hatbrott. Från vänsterhåll försöker man ibland förminska problemet eller flytta fokus till andra typer av rasism som är lättare att analysera utifrån den intersektionella världsbilden.

Dagens debattör Märta Astudillo Barrera ser Johannes Paulus II som avgörande i kampen mot kyrkans antisemitism, här vid ett besök i Jerusalem. Foto: Jerome Delay/AP/TT

Katolska kyrkan har gjort upp med sin antisemitism och islam kan lära mycket av den processen.

DEBATT: Islam kan reformera bort sitt judehat

<div> Regeringen måste nu hjälpa den nyutnämnda rikspolischefen Petra Lundh genom att genomdriva nödvändiga reformer för att hon ska kunna lösa sina uppgifter, bland annat genom att ta bort det statliga monopolet på polisverksamhet, skriver dagens debattör Stig Fölhammar. </div>

Torsdagen den 16 november utsåg regeringen tidigare riksåklagaren och nuvarande presidenten för Svea hovrätt, Petra Lundh, till ny rikspolischef, detta från den 1 december, och de hoppas självklart att hon ska göra ett bra jobb.

Dagens debattör Stig Fölhammar vill se att regeringen hjälper rikspolischef Petra Lundh. Foto: Privat / Jessica Gow/TT

Polisen måste befrias från icke-polisiär verksamhet så att de kan fokusera på kärnuppgiften.

DEBATT: Reformer måste backa upp nya rikspolischefen 

Nya EU-regler riskerar att förbjuda ofarliga tillsatser i kosmetika, bland annat ett som förekommer naturligt i mycket större koncentrationer i lingonsylt. Förslaget är lika ovetenskapligt som det är orimligt, skriver Johan Nissinen, EU-parlamentariker för Sverigedemokraterna.

Inom ramen för EU:s klimatpaket och kemikaliestrategi finns ett förslag som har väckt oro och skepsis. Förslaget handlar om att införa något som kallas en Mixture Assessment Factor (MAF) för säkerhetsbedömning av kemikalier. Målet sägs vara att öka säkerheten för européernas vardagliga exponering för kemikalier. Visst låter det som en god avsikt, men ibland kan goda avsikter leda till långtgående och orimliga konsekvenser.

Sveriges regering och riksdag måste agera resolut och försvara våra medborgares rättigheter. 