Svenska politiker har svårt att förstå att dålig politik kan ge katastrofala resultat. Dagens debattör Magnus Lagerkvist har arbetat med Nordens stora energibolag, och går igenom de beslut och de attityder som gett oss de skenande elpriserna.

Den energikris vi sett de senaste veckorna är politiskt skapad. Att dåliga politiska beslut kan ställa till det på allvar finns allt för många exempel på. Uruguay kallades tidigare Latinamerikas Schweiz, innan politisk turbulens sänkte landets goda rykte bland investerare. De gamla kommuniststaterna liksom åtskilliga afrikanska stater som Zimbabwe, men även södra Italien, den amerikanska Mellanvästern och andra områden har fått sina möjligheter saboterade av dålig politik.

Energikrisen är politikens fel enligt dagens debattör Magnus Lagerkvist. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / Zhang Guangjuan 

Dagens debattör går igenom de beslut och de attityder som gett oss de skenande elpriserna.

DEBATT: Energikrisen är politikens fel

Sverigedemokraterna har länge varnat för riskerna med den förda energipolitiken, och de skenande elpriserna har gett oss rätt. Det är hög tid att rösta för en annan energipolitik, skriver dagens debattörer från Ungsvenskarna.

Elpriserna i november månad förra året går till historien som den hittills dyraste månaden någonsin. Under en period var priserna i elzon fyra hela sju gånger (!) så höga som vid motsvarande period förra året. Redan då påtalade vi sverigedemokrater och ungsvenskar riskerna med dagens förda energipolitik. Vi har år efter år fått rätt i flera sakfrågor och får således även rätt i denna.

Kärnkraftverket i Forsmark och dagens debattörer Eric Lindgren och Albin Svensson. Foto: Robert Gabrielsson/Vattenfall / Privat

Sverigedemokraterna har länge varnat för riskerna med den förda energipolitiken, och de skenande elpriserna har gett oss rätt.

Debatt: Grön omställning kräver kärnkraft

EU-parlamentet röstar på torsdag om ett förslag som ska värna yttrandefriheten på nätet. Men förslaget är en otillräcklig kompromiss, som lämnar makten i händerna på godtyckliga techjättar, skriver dagens debattör Jessica Stegrud (SD).

Denna vecka ska EU-parlamentet rösta om “Digital Services Act” – ett initiativ från EU:s sida att, bland annat, bidra till ordning och reda i den otydlighet och godtyckliga censur som just nu grasserar på sociala medier.

Dagens debattör Jessica Stegrud är Europaparlamentariker för SD. Foto: Sverigedemokraterna / Henrik Montgomery/TT

På torsdag röstar EU-parlamentet om ett förslag som ska värna yttrandefriheten på nätet. Men förslaget är en otillräcklig kompromiss.

DEBATT: Techjättarnas nätcensur hotar yttrandefriheten

Kritiska vithetsstudier och närliggande ämnen som postkoloniala studier presenterar sig som antirasism, men bygger på mycket grumliga idéer som snarare är illa dold rasism, skriver dagens debattör Erik Dahlin.

Kritiska vithetsstudier är sedan hösten 2021 ämnet för en kurs vid Stockholms universitet. Begreppet har förekommit i den svenska universitetsvärlden under några år. 2018 bildades forskarnätverket VitKrit vid Göteborgs universitet med syftet att driv kritisk vithetsforskning. Det fick kritik av statsvetaren Bo Rothstein i en <a href="https://www.gp.se/kultur/kultur/bo-rothstein-acceptera-inte-kränkthetsstudierna-på-göteborgs-universitet-1.10169896" target="_blank" rel="noopener">debattartikel</a> i Göteborgsposten, som trendade på Twitter i förra veckan. Rothstein citerar en artikel om nätverket i universitetets egen tidning, där det heter ”att uppfattas som vit ger privilegier och makt överallt på jorden”. Men Rothstein påpekade att gruppen judar, som han själv tillhör, de facto är mer framgångsrik än gruppen vita inom universitetsvärlden, och att det därför borde vara mer logiskt för nätverket <a href="https://www.gu.se/sprak/vitkrit" target="_blank" rel="noopener">VitKrit</a> att ägna sig åt kritiska judestudier istället för åt kritiska vithetsstudier, samt byta namn till JudKrit. Givetvis var uppmaningen en ironisk passning till dem som ägnar sig åt denna pseudovetenskap, och om det inte varit för Rothsteins paralleller till 30-talets Tyskland så hade man kunnat skratta åt eländet. Läs även: <a href="https://bulletin.nu/aberg-sverige-praglas-av-strukturell-valvilja-inte-strukturell-rasism">Åberg: Sverige präglas av strukturell välvilja – inte strukturell rasism</a>

Majoritetssvenskar bär inte på arvssynd enligt dagens debattör Erik Dahlin (infälld). Foto: Ateljé Uggla / Wolfgangus Mozart (CC0)

Kritiska vithetsstudier presenterar sig som antirasism, men är egentligen illa dold rasism.