Gårdagens ingenjörer tänkte sig i elektrifieringens barndom att elen skulle levereras i batterier. På den tiden satt inte staten i samma båt som kapitalet, och inga skattebetalare nödgades punga upp för stenhårda investeringar i hästlevererad energi, men idag ser det annorlunda ut, skriver Jakob Sjölander.

Framtiden är lurig. Delvis eftersom vi kan få rätt i mycket och ändå gå vilse. Mitt favoritexempel är Henry Flad, hedersordförande för det amerikanska civilingenjörsförbundet, och hans idéer om elektrifieringen från 1888:

En gång i tiden tänkte man sig elleveranser med häst och vagn. Foto: Bengt Nyman / Lead holder / anonymouse1 (CC BY 3.0) 

Idag som på 1800-talet diskuteras investeringar i batterier – nu med staten inblandad.

Sjölander: Att leverera el med häst och vagn

Alla kollektiv har medlemskriterier för vem som räknas till gruppen. Att sänka tröskeln till medlemskap får banden som binder individerna till kollektivet att vittra och gör svenskheten mindre attraktiv för både svenskar och invandrare, samtidigt som deras vilja att bidra erroderar, skriver Jakob Sjölander.

En fråga invandringen ställer Sverige inför är hur man blir svensk. Frågan kompliceras av att det finns två sorters svenskhet. Den ena är den juridiskt formella, kallat medborgarskapet. Det andra är det informella och kulturella, att faktiskt vara svensk.

Svenskhet och svenskt medborgarskap är inte samma sak. Foto: Ulf Palm/Fredrik Sandberg/TT (kollage)

Grupper vittrar när individerna slutar stötta kollektivet eller kollektivet slutar stötta individerna.

Sjölander: Svenskt medborgarskap och svenskhet

Vi lever i den bästa av världar, vad än media eller allahanda aktivister vill anse om saken i sina heroiska strider mot mer eller mindre problematiska väderkvarnar. Men upprördheten som sådan kan skapa problem, och tubba oss att riva vad vi uppnått, skriver Jakob Sjölander.

Vår bästa tid är nu. Mänskligheten befinner sig på en topp av fred, frihet, och välstånd som aldrig tidigare skådats i historien. Genomsnittssvensken är minst 20 gånger rikare än för 200 år sedan, den förväntade livslängden mer än dubbelt så hög. Nog har Sverige det bättre än många länder, men bara länder som lider under krig, korruption eller kommunism släpar efter. Kriser som Ukraina, Gaza, och Corona räcker inte för att ändra på detta.

Bör vi se världen som en sovjetisk förort eller med Baloos blick? Foto: lafleur (CC BY 2.0 ) / Skärmavbild Youtube

Våra framsteg riskerar att svepas bort det missnöje som göder ärelystna aktivister.

Sjölander: Vi blir aldrig nöjda, men vi borde

Vi premiären kritiserades den blivande klassikern ofta som ”sötsliskig”, men det som är utmärkande för filmens karaktärer är deras sårbarhet och mänskliga felbarheter och deras fullständiga avsaknad av cynism, skriver Jakob Sjölander.

Hur gammal ska en film vara för att räknas som en klassiker? Om tjugo år räcker så måste Love Actually vara en stark kandidat i julfilmskategorin. Filmen fick ett ljumt mottagande när den kom i Nådens år 2003, men nu är dess popularitet sådan att den är svår att undvika. Om man skulle tillhöra de griniga stackare som önskar det, vill säga.

Har julfilmens karaktärer blivit som gamla vänner? Foto: Filmaffisch Universa Studios

Julfilmens pinsamma, sympatiska och kärlekstörstande karaktärer har blivit som gamla vänner.