I tre försåtliga inlägg av Amanda Sokolnicki, Erik Helmerson och Niklas Ekdal den senaste veckan har DN lanserat tesen att kulturkriget är över.

Anledningen är att Putin anfallit Ukraina och eftersom denne tyrann har ogillat woke och vänsterliberala upptåg lika mycket som Fox News, SD, Victor Orban, Marine Le Pen och Trump, så har alla som sympatiserat med den åsikten bevisligen förlorat alla argument.

Kulturkriget är här för att stanna. Foto: WikiCommons Public Domain. 

Konflikten kring kultur är här för att stanna.

Sjunnesson: Nej DN, vi har både krig och kulturkrig!

Snart är det vår och det finns få artister som definierar den kommande årstiden som artisten Ulf Lundell. Han definierade en hel generation och förtjänar epitetet ”vår egen nationalskald”.

Denna ljuvliga vårsång av vår vemodiga nationaltrubadur gör en glad igen och lycklig, lycklig. Lundells platta Törst från 1976 var annars dyster med detta undantag som bjöd på mer avancerade ackordväxlingar och sprittande melodi.

Ulf Lundell vid konsert på Öland. Foto: WikiCommons Public Domain 

Sjunnesson: Våren närmar sig city av Ulf Lundell 

Sverige skulle må bra av att samla den kunskap alla svenskar bör veta och förmedla den till nästa generation. En inspiration är E. D. Hirsch tankar om core knowledge som lanserades redan 1981.

År 1991 gav jag min bonusson lexikonet Vad varje svensk bör veta, utgiven på Bonniers efter den amerikanska förlagan Cultural Literacy av litteraturvetaren E. D. Hirsch från 1987. Den svenska upplagan innehåller fakta om Sverige och svenskar samt en hel del naturvetenskap och teknik. I ett ingenjörsland som Sverige passade den bra och speciellt för den unge blivande ingenjören.

En satsning som skulle hjälpa inte bara medelklassen/ Foto: WikiCommons Public Domain 

Kärnkunskaper måste förmedlas till nästa generation. 

Sjunnesson: Vore kanon med kanon

Folkhemmet och den nya moderna inkluderande svenskheten blev två slags svar på emigrationen.

Länge var majoriteten av svenskarna ett fattigt och förtryckt folk. Under 1800- och 1900-talen flyttade en fjärdedel utomlands, främst till USA, och i början av 1900-talet tillsattes därför en emigrationsutredning för att stävja utflyttningen. Liberala reformer, rösträtt och bättre ekonomi skulle få folk att stanna.

Hallonbergen i Stockholms kallades en gång den bästa bostadsmiljön i Sverige/ Foto: WikiCommons Public Domain 

Ruinen över en vision är byggd i betong. 