Många tror att Sveriges utbildningsväsende var ett föredöme för världen så sent som på 90-talet, och att det förstördes av kommunaliseringen. Nonsens, skriver Jan Sjunnesson, rötan satte in långt tidigare.

Socialdemokrater hade tidigare betraktat skolreformer som sätt att bereda plats för så många som möjligt. Att se till att de mest meriterade och flitiga från arbetarklassen fick börja i skolor som dominerats av medel- och överklass var målet, särskilt i realskolan.

Allt var inte bättre förr, men vissa saker var faktiskt det. FOTO: Herman Ronninger/TT

Jan Sjunnesson visar var skåpet ska stå

Essä: Förstörelsen av den svenska skolan började på 50-talet

Vad pensionen innebär är olika för olika människor, men för Jan Sjunnesson innebär det bland annat arbete i äldreomsorgen och i skolan. Han tampas med myror, möss, dagens ungdom, märkliga adresser och ännu märkligare dialekter. Men som tur är finns det tid att dricka kaffe och begrunda finländska knivslagsmål.

Förra året gick jag i pension, 65 år gammal. Sedan dess har jag drygat ut den magra ersättningen med arbete inom äldreomsorg och skola. Att skriva texter som denna har aldrig varit lönsamt.

Det är inget fel med myror och myrstackar, men man vill helst inte ha dem i köket. FOTO: Kallestad, Gorm / TT

Sjunnesson: Det är slitsamt att vara pensionär

Den amerikanska liberalismen är en gammal och stolt tradition, men frågan är hur mycket som finns kvar. På ena flanken äts man upp av identitetsvänstern, och på den andra av Trumphögern. I allt högre utsträckning förvandlas liberalismen till en elitideologi, och dess företrädare isoleras från ett folk de ser som ”garbage” eller ”deplorable.” Detta skriver Jan Sjunnesson, som gjort en djupdykning i den moderna liberalismens försök att förstå sig själv.

Oavsett vem som vinner imorgon har de amerikanska liberalerna inom båda partier och i etablissemanget insett att loppet är kört. Tre liberala författare kom till samma slutsats redan 2016.

Var har liberalerna tagit vägen? FOTO: Kyrre Lien / TT

Sjunnesson recenserar tre böcker med tre olika förklaringar för liberalismens kräftgång

Sjunnesson: Vad som än händer i USA så har liberalerna förlorat

I Sverige har konservatismen länge varit en marginell företeelse. Mest har den tjänat som ett spöke för vänstern och liberalerna att skrämma stygga medborgare med. Samtidigt har konservatismen vuxit i styrka på senare år, kanske just eftersom den inte är som alla andra. Men vad är det egentligen? Nu har en ny antologi utkommit som ska ge svar på denna fråga, och Jan Sjunnesson har läst den.

Att vara konservativ kan ses som ett personlighetsdrag eller en attityd. Man vill inte ändra på något, som när en vänsterpartist vägrar se något problem i en stor offentlig sektor eller med Hamas’ terrorattack 7 oktober 2023. Man vill bevara status quo, men har ingen konservativ ideologi.

Bulletin är frihetligt konservativ – men vad betyder det? FOTO: Lars Lindqvist / SvD / TT

Recension av ”Konservatismer: en antologi om den politiska konservatismens nyanser”