Det borde vara så att vad som sägs är det som värderas, inte vem som säger det. Men skillnaden blir pinsamt uppenbar när någon kring Dadgostar skriker jävla f*ttor när tv-kameran är på. SVT orkar inte ens säga vem som sa det utan låter det bero. Hade det varit på samma sätt om det var Ulf Kristersson?

Det sägs ibland att vänstervinklingen i media är en konspiratorisk tanke. Högern kräver sina perspektiv och blir upprörda. Det behöver inte tas på allvar. Ibland sägs det att det är de partierna som är i opposition som uppfattar media så. De vill att media ska dela deras kritik. Ställa deras frågor.

Så här såg inte pressuppbådet ut när media försökte få fram vem som sagt det. I stället nöjde sig SVT med att vidimera att det inte var Dadgostar. Foto:  Pontus Lundahl/TT

Det verkar viktigare vem som säger något än vad som sägs. 

Hjort: Att säga f*tta i TV

Jonas Gardells framträdande i tv-programmet ”30 minuter” blev snabbt ett skämt. Han medgav att han inte läst Tidöavtalet och då är det svårt att riktigt kunna bli tagen på allvar om man ska kritisera det. När han blir ifrågasatt återkommer han till att han är en kanariefågel i stället för att ha riktiga svar. Fenomenet är vanligt. Det viktiga är att få tycka. Att synas i media. Att ha på fötterna och veta vad man säger är mindre viktigt.

<div>
 Intervjun med Jonas Gardell i ”30 minuter” har förutsättningar att bli lite av en klassiker. Hans kommentar att han inte haft tid att läsa Tidöavtalet och att han knappt har tid att läsa sin mail är det som blivit mest känt. Men också det som är ett slags rubrik för inte bara Gardell utan både media och många andra tyckare.
</div>

Jonas Gardell verkar förvånad när han får följdfrågor och ombeds utveckla resonemang i stället för att få skratt. Foto: Christine Olsson/TT

Gardell verkar mer van vid skratt än följdfrågor. 

Hjort: En byxlös Gardell är förvånansvärt rolig

Konflikten mellan SD och Nobelkommittén har tagit en ny vändning efter att SD vill försöka ändra så att organisationer som diskriminerar partier inte ska få hyra Blå Hallen i Stadshuset. Det är ett illa dolt angrepp på Nobelstiftelsen och deras vägran att bjuda in Jimmie Åkesson. I längden kan inte Nobelkommittén stoppa SD från att närvara. Det är därför bättre att lösa konflikten så snart som möjligt.

Nobelfesten och Sverigedemokraterna börjar bli lite av en tradition inför vintern. Ska Åkesson få gå i år? Hur kommer det resoneras? Nobelkommittén har hållit fast vid traditionen att ha dörren stängd för Sverigedemokraterna.

Bråket om vem som är välkommen på Nobelbanketten har vuxit till en konflikt om vem som är välkommen i Blå Hallen. Foto: Anders Wiklund/TT 

Nobelpriset börjar att bli en fråga som splittrar. Det är dåligt. 

Hjort: Nobelkommittén och Sverigedemokraterna måste enas

Tekniskt skulle Sverige kunna ha ett eller flera små kärnkraftverk, SMR, i drift före 2030. Politiskt kan det ta hur lång tid som helst. Sverige borde för en gångs skull försöka ha en ledartröja för något som är vettigt – som att bli världens ledande nation inom SMR.

I takt med att temperaturen sjunker så tickar elpriset upp. Frågan hur Sverige inte bara ska ha tillräckligt med elektricitet utan också ha el till rimliga priser hemsöker. Kärnkraften är en central pusselbit, men samtidigt är byggtiderna långa och behovet är akut.

Kärnkraftverk måste inte vara stora unika anläggningar som tar årtionden att bygga. Sverige kan i stället gå en annan väg, mot små modulära kärnkraftverk. Foto: Jerker Ivarsson/TT

Sverige borde ha ambitionen att vara världens ledande nation inom SMR.