Andrij Jermak – fram till november 2025 Zelenskyjs närmaste man och då landets i praktiken näst mäktigaste person, misstänks för att ha tvättat miljoner genom ett lyxvillakomplex utanför Kiev. Antikorruptionsmyndigheterna utreder även samhällets absoluta topp, men vem är den mystiske ”R1” i utredningsmaterialet?

Torsdagen den 14 maj häktades den tidigare chefen för Ukrainas presidentkansli Andrij Jermak utifrån domstolsbeslut, misstänkt för korruption. Han ålades en betydande borgen på över 38 miljoner kr. Jermak själv hävdar att han inte har dessa pengar. Likväl har personer i hans närhet redan börjat betala in borgensbeloppet – hittills har över 3 miljoner kr betalats in – vilket tyder på att den f.d. tjänstemannen kan komma att friges inom en snar framtid.

Andrij Jermak, den ukrainska presidentadministrationens chef februari 2020 - november 2025.  Foto från maj 2024, bildkälla: Vin.gov.ua / Wikimedia commons

I kampen mot korruptionen i Ukraina finns numera inga heliga kor - utom möjligen en

Zelenskyjs f.d. stabschef häktad - så hotar korruptionsutredningen Ukrainas president

Den 9 maj sa Putin att kriget ”rör sig mot ett slut”. Aktierna i försvarsbolag rasade, krigströtta ukrainare började hoppas och världen hoppade till och lyssnade. Men bakom orden döljer sig samma gamla krav: Ukraina ska ge upp mer land. Det är ett ultimatum i ny förpackning.

Vladmir Putins uttalanden den 9 maj i Moskva om en påstådd beredskap att inom överskådlig framtid avsluta sitt krig väckte en kraftig diskussionsvåg såväl i Ukraina som utomlands. Ja, den ryske ledaren återkommer periodvis till förhandlingstemat, vilket skapar ett intryck av att Kreml verkligen söker vägar att avsluta konflikten. Men bakom de högstämda formuleringarna döljer sig som vanligt villkor som Kiev och dess västliga allierade betraktar som oacceptabla.

Rysslands president Vladimir Putin (i mitten) tittar på segerdagsparaden den 9 maj 2026. Foto: kremlin.ru

Vad döljer sig egentligen bakom Putins uppmärksammade uttalande i lördags?

Putin pratar om fred – men menar kapitulation

Miljoner ukrainare har flytt, miljoner är mobiliserade, och fabriker och byggarbetsplatser står utan personal. Nu diskuteras det kontroversiella: att ta in utländsk arbetskraft i större skala. Men i ett land under beskjutning, med utegångsförbud och mobilisering – vem vill egentligen flytta till Ukraina?

Det fullskaliga kriget har radikalt förändrat inte bara Ukrainas ekonomiska, politiska och sociala system, utan även dess demografiska struktur. Landet har drabbats av den värsta demografiska krisen i sin moderna historia. Miljoner medborgare har lämnat Ukraina, miljoner befinner sig under ockupation, ytterligare upp till 1,5 miljoner män håller sig <a href="https://bulletin.nu/ck-ukrainas-viktigaste-mobiliseringsorgan-varfor-fruktar-och-hatar-folk-det" target="_blank" rel="noopener">undan mobilisering</a>. Dessutom har den naturliga befolkningsminskningen tilltagit kraftigt till följd av sjunkande födelsetal och ökad dödlighet.

Migranter på motorvägen M1 i Ungern, på väg mot Österrike 2015. En liknande syn till det krigsdrabbade Ukraina är inte att vänta nu. Foto: Joachim Seidler / Wikimediacommons

I det krigsdrabbade Ukraina sprids konspirationsteorier om att medan ukrainarna ska dö vid fronten ska deras plats hemma tas av främmande folkslag

Arbetskraftbrist i Ukraina startar upphetsad invandringsdebatt

Ukraina är i krig, ekonomin blöder – och väst kräver högre skatter. Men att kopiera en västeuropeisk skattemodell i ett land utan fungerande institutioner, utan fred och utan förtroende kan döda just det som håller ekonomin vid liv. Frågan är inte vilka skatter Europa har. Frågan är vilka skatter ukrainarna kan klara.

Ukraina befinner sig i dag i en unik och på många sätt paradoxal situation. Å ena sidan för landet Europas största krig sedan andra världskriget, finansierar rekordstora militära och sociala utgifter, upprätthåller infrastrukturen och försöker samtidigt hålla en åtminstone någorlunda fungerande ekonomi vid liv. Å andra sidan diskuteras just nu allt mer intensivt idéer om att bredda skattebasen, begränsa det förenklade skattesystemet och gradvis anpassa den ukrainska fiskalmodellen till EU-standarder.

Ukrainas finansministeriums byggnad i centrala Kiev. Foto: Kyivmax / Wikimedia commons

Mellan västvärldens krav och överlevnad: vilket skattesystem behöver Ukraina?