Ukraina vill ha naturgas från Moçambique. Men avstånd och praktiska problem ställer till det. Samtidigt har Ukraina något som andra inte kan erbjuda det afrikanska landet: unika erfarenheter och teknik för modern krigsföring.

För en tid sedan uttalade sig Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om möjligheten att importera gas från Moçambique. Orden fälldes i ett synnerligen känsligt läge för Ukraina. Landets energisystem fortsätter att fungera under förhållanden präglat av utdraget krig, förstörd infrastruktur och konstant press. Det finns också problem med externa leveranskanaler — till exempel med Ungern.

Fartyget LNG Bayelsa passerar den 5 mars 2017 med en last flytande naturgas. Foto: Jnzl / Wikimedia commons

När energikrisen förvärras har Ukraina något andra inte kan erbjuda de säljande länderna: unika drönarförmågor 

Zelenskyjs byteshandel: Bekämpning av islamistrebeller mot afrikansk naturgas?

Idag möts Ukraina och Sverige i VM-kvalet i fotboll – en match som för miljontals ukrainare betyder långt mer än tre poäng. Medan sårade soldater följer spelet från sjukhussängar, påminner fotbollen ett krigshärjat folk om vad det en gång hade – och vad det fortfarande kämpar för.

Ikväll den 26 mars 2026, spelas det VM-kvalmatch: mötet mellan Ukraina och Sverige. För svenska supportrar är detta utan tvekan ett viktigt sportevenemang. Men för Ukraina är detta – liksom fotboll i allmänhet – ett fenomen med en bredare social och politisk betydelse.

Ukrainska fotbollsfans under matchen Ukraina-Österrike den 21 juni 2021. Foto: Dynamomania.com / wikimedia commons

Hur viktig är en VM-kvalmatch för ett land i krig? Bulletin har frågat ukrainska soldater vid fronten

Sport som förenar: därför är fotboll i Ukraina mer än bara ett spel

En drönare som föll ned på litauisk mark den 23 mars, tidigare intrång i polskt luftrum, och nu rysk drönarinfrastruktur inne i Belarus är tydliga tecken. Landet har blivit en bas för ett krig som sprider sig utanför Ukraina.

För några dagar sedan tillkännagav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ett nytt hot från Belarus territorium. Det handlar om utplaceringen av särskilda styrstationer för drönare (UAV). Om uppmärksamheten tidigare främst riktades mot robotinfrastruktur och militärbaser, handlar det nu om ett mer flexibelt, rörligt och svårspårbart krigsverktyg — system för fjärrstyrning av drönare.

En rysk Gerbera-drönare som i det här fallet skjutits ner av det ukrainska gränsväsendet i Sumyregionen den 7 januari 2025, men samma typ av drönare har även använts mot Polen. Foto: Ukrainas gränsväsende/Wikimedia commons/Public domain

Zelenskyjs varning till Europa om hotet från Belarus

Drönarstyrstationer i Belarus: det nya krigets dolda infrastruktur

Ukrainas president Zelenskyj bekräftade i mars 2026 det som anats: Kiev bedriver ett aktivt informationskrig mot den ryska befolkningen via Telegram – och tänker fortsätta på den nya ryska statsmeddelandetjänsten Max. Men Moskva bygger allt högre digitala murar, och hur mycket av det ukrainska budskapet som faktiskt når fram är långt ifrån klart.

2026 har blivit en vändpunkt i en osynlig men mycket viktig kamp om sinnen – en kamp som inte utspelar sig vid frontlinjen, utan på skärmarna hos miljontals ryssars smartphones. President Volodymyr Zelenskyjs öppna erkännande om ukrainska underrättelsetjänsters arbete via Telegram, och planerna på att infiltrera den nya ryska statliga meddelandetjänsten Max, är en sällsynt offentlig bekräftelse på att Kievs informationskrig mot Moskva inte bara pågår, utan också tvingas anpassa sig snabbt till en ny teknologisk verklighet.

Ryska medborgare protesterar mot invasionen av Ukraina och Putins regim i Tjeckiens huvudstad Prag den 26 mars 2022. Foto: AlexVolter/Wikimedia commons

För första gången bekräftar Ukraina att de bedriver informationskrig inne i Ryssland. Men hur och får det effekt?