<p>Zelenskyj gav Lukasjenko en vecka. Stäng av de ryska reläsändarna – annars gör Ukraina det själva. Bakom det skarpa ultimatumet om några drönarmaster döljer sig något betydligt större: ett första steg mot att göra Belarus till ett officiellt mål.</p>

<p>Förra fredagens uttalande av Volodymyr Zelenskyj med krav på att stänga av belarusiska anläggningar (reläsändare) som enligt Kiev hjälper den ryska armén att rikta sin eld mot Ukraina, blev en av de mest uppmärksammade händelserna under de senaste dagarna. I praktiken förklarade Ukraina för första gången så öppet sin beredskap att slå till mot belarusiskt territorium om Minsk inte uppfyller de framställda villkoren. För att citera den ukrainska presidenten: <span style="font-size: 14.0pt; line-height: 107%; font-family: 'Times New Roman',serif; mso-fareast-font-family: 'Times New Roman'; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-language: RU; mso-bidi-language: AR-SA;">–</span> Om Lukasjenko inte stänger av de ryska reläsändarna inom en vecka kommer de ukrainska försvarsstyrkorna att göra det.</p>

Kollage: Belarus diktator Vladimir Lukasjenko den 27 november 2025 i Bisjkek och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Foto: Kremlin.ru och Ukrainas presidentkansli 2025 (Wikimedia commons/public domain)

Bluff eller krigsförberedelse: vad ligger bakom Ukrainas hot mot Belarus?

Zelenskyjs krigshot sätter Lukasjenko i klistret

<p>Han står på Ukrainas sanktionslista och har inreseförbud i landet. Ändå dök Roman Abramovitj upp i Kiev i maj för ett hemligt möte med Zelenskyj — sänd av Putin med ett budskap som ingen officiell diplomat kunde framföra. Resultatet blev noll. Men att mötet ens ägde rum avslöjar en del om krigets egentliga läge.</p>

<p>Kriget mellan Ryssland och Ukraina är nu inne på sitt femte år. Under den tiden har parterna i stort sett helt avvecklat officiella politiska kontakter, och förhandlingsprocesserna har länge kört fast i återvändsgränder. Just därför blev nyheten om att den ryske miljardären Roman Abramovitj i maj i hemlighet besökt Kiev och träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en av de mest oväntade politiska sensationerna på månader.</p>

Bildkollage: Rysslands president Vladimir Putin 12 juni 2026, Roman Abramovitj på Stamford bridge 2021 och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj den 9 juni 2026. Foton: Wikimedia commons / kremlin.ru , Kobi Gideon, https://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/55324147179/

Oligarken Abramovitjs besök i Kiev - Putins hemliga fredstrevare?

Putinförtrogne oligarken som smygförhandlar med Zelenskyj 

<div class="[content-visibility:auto] [contain-intrinsic-size:auto_400px] px-2 -mx-2 pb-8 -mb-8 print:[content-visibility:visible]"> <div data-test-render-count="2"> <div class="contents"> <div class="mb-1 mt-6 group"> <div class="flex flex-col items-end gap-1"> <div class="flex justify-start opacity-0 group-hover:opacity-100 group-focus-within:opacity-100 pointer-coarse:opacity-100 transition" role="group" aria-label="Message actions"> <div class="text-text-300"> <div data-test-render-count="1"> <div class="group" style="height: auto; opacity: 1; transform: none;"> <div class="contents"> <div class="group relative relative pb-3" style="opacity: 1; transform: none;" data-is-streaming="false"> <div class="font-claude-response relative leading-[1.65rem] [&amp;_pre>div]:bg-bg-000/50 [&amp;_pre>div]:border-0.5 [&amp;_pre>div]:border-border-400 [&amp;_.ignore-pre-bg>div]:bg-transparent [&amp;_.standard-markdown_:is(p,blockquote,h1,h2,h3,h4,h5,h6)]:pl-2 [&amp;_.standard-markdown_:is(p,blockquote,ul,ol,h1,h2,h3,h4,h5,h6)]:pr-8 [&amp;_.progressive-markdown_:is(p,blockquote,h1,h2,h3,h4,h5,h6)]:pl-2 [&amp;_.progressive-markdown_:is(p,blockquote,ul,ol,h1,h2,h3,h4,h5,h6)]:pr-8"> <div> <div class="standard-markdown grid-cols-1 grid [&amp;_>_*]:min-w-0 gap-3 standard-markdown"> <p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal">Skyltar med texten ”Inget bränsle”. Köer. Ransoneringskort. Det är sommaren 2026 på Krim – den halvö som Kreml i tolv år framställt som kronjuvelen i sin expansionspolitik. Nu förvandlar ukrainska angrepp förvandlar Krim till en ö</p> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </div> </div>

<p>I slutet av våren och början av sommaren 2026 drabbades den ryskockuperade ukrainska halvön Krim – annekterad sedan 2014 – av ett problem som tills nyligen tycktes otänkbart. På bensinstationerna dök skyltar upp med texten ”Inget bränsle!”, bensin och diesel är en bristvara, och det har till och med kommit till försäljning via ransoneringskort – precis som i Sovjet innan det kollapsade.</p>

Krim förvandlas från ett turistparadis (som här 2013 innan den ryska ockupationen) till en avskuren avkrok utan bensin och diesel. Foto: Tiia Monto, 21 augusti 2013 / Wikimedia commons

Putins skyltfönster förfaller med sovjetiska köer och 

Back to USSR: bensin på ransoneringskort och logistikkriget om Krim

<p>Medan Rysslands missiler regnar över ukrainska städer pågår ett annat, tystare krig – inne i huvudet på dem som försöker överleva vardagen. Spelberoende har blivit en av krigets osynliga skador, och ingen är immun: inte civilbefolkningen, inte IT-specialisten, inte soldaten i skyttegraven där behovet av verklighetsflykt kan vara extra stort.</p>

<p>Det fullskaliga kriget har förändrat Ukraina inte bara politiskt, ekonomiskt och demografiskt. Det har också djupt förändrat samhällets psykologiska tillstånd. Miljontals människor lever nu sitt femte år under förhållanden präglande av konstant stress, ovisshet och känslomässig utmattning. Flyglarm, Rysslands barbariska attacker, förluster, mobilisering, ekonomiska svårigheter och oro inför framtiden har blivit en del av vardagen.</p>

Nattklubben Palmira med spelautomater som främsta dragplåster. Charkiv, Ukraina, december 2007. Den gamla sortens spelande skedde just i specifika miljöer. Nu finns det lättillgägligt i mobilen. Foto: Kanopus Kilja / Wikimedia commons

Vid fronten i Ukraina är lockelsen med nätspelandet extra stor