Ryssland har genomfört omkring 130 attacker mot ukrainska energianläggningar bara i augusti — och i vinter väntar åtta nya massiva attackvågor. Frågan är inte längre om Ukrainas energisystem kommer att attackeras igen, utan om det klarar att hålla ihop när skadorna staplas på varandra.

Ukraina går nu in i en ny höst- och vintersäsong under samma gamla, förnyade hot mot energisystemet. Ryssland, genom Putin, deklarerar öppet sin avsikt att fortsätta attackerna mot den ukrainska energisektorn, och de senaste veckornas händelser visar att förberedelserna för en ny kampanj redan pågår.

Charkivs värmekraftverk nr 5 brinner efter rysk beskjutning den 11 september 2022 varefter strömvabrott och avbrott i kranvattentillförsörjningen följde. Foto: npu.gov.ua / Wikiemdia commons

En ny krigsvinter med strömavbrott och avbrott i fjärrvärmen väntar 

Energikriget mot Ukraina - en ny tuff vinter väntar

I Kyjiv har flyglarmen blivit så täta att staden inte längre hinner andas ut mellan dem: drönare, bränder och avbrutna arbetsdagar har blivit normaltillståndet. Runt hörnet väntar kylan – och en ny, hårdare verklighet är redan här.

Under de sista augustidagarna försvann även den illusoriska känslan av relativ normalitet i Kiev. I dess ställe kom en annan, olustig känsla: Ukrainas huvudstad närmar sig snabbt den verklighet som många Kievbor redan upplevde under den fullskaliga invasionens första månader.

Den ukrainska räddningstjänsten släcker bilar på en parkering i Kyjivförorten Vysjneve den 28 augusti. I trots mot risken för en ny attack mot samma plats. Foto: dsns.gov.ua / Wikimedia commons

I Ukrainas huvudstad har läget snabbt försämrats på grund av massiva ryska attacker

”Kyjiv satt på paus” - ryska luftangrepp ger nytt krigsläge

CIA:s chef besökte Moskva för första gången sedan 2021 – då för att varna för ett krig som ändå blev av. Den här gången handlar det inte om att stoppa kriget, utan om att sätta gränser för hur mycket värre det får bli. Och medan Trump pratar fred i offentligheten sköts det som verkligen betyder något genom en helt annan kanal.

Vissa besök är inte slumpmässiga. När chefen för USA:s underrättelsetjänst CIA dyker upp i Moskva efter ett flerårigt uppehåll uppfattas det nästan oundvikligen som en särskilt viktig signal – i synnerhet när det handlar om John Ratcliffe, en representant för den amerikanska administrationen som i Washington räknas till dem som förespråkar en hård linje mot Ryssland.

Fotokollage: Kreml sett från den stora stenbron 1 juni 2026 och chefen för CIA John Ratcliffe. Foto: Jurij D.K. & Office of the Director of Intelligence / Wikimedia commons

När CIA:s chef plötsligt besöker Moskva spekuleras det fritt. Här analyserar Bulletins ukrainske statsvetare det mystiska besöket.

Därför reste CIA-chefen Ratcliffe till Moskva

Nordkorea har blivit Rysslands vapenlager och soldatreserv – och priset betalas i ukrainskt blod. Medan Pyongyang skickar granater, robotar och tiotusentals soldater frigör Kreml egna trupper för nya anfall i Donbas.

Uppgifter från den ukrainska underrättelsetjänsten (GUR) om en möjlig utplacering av tiotusentals nordkoreanska soldater i Rysslands gränsområden visar hur långt den militärpolitiska tillnärmningen mellan Moskva och Pyongyang har gått. Nordkorea nöjer sig sedan länge inte med enbart diplomatiskt stöd till Ryssland. Landet levererar granater (i miljontal) och ballistiska robotar (hundratals enheter), skickar soldater och hjälper i praktiken den ryska armén att frigöra egna styrkor för kriget mot Ukraina.

Nordkoreas president Kim Jong-Un och Rysslands president Vladimir Putin under ett möte i Vladivostok 2019. Foto: Kremlin.ru / Wikimedia commons

För fem år sedan var Nordkorea en bortglömd diktatur i världens utkant, nu är det en nyckelallierad till Ryssland och Donald Trump vill träffa Kim Jong-Un i höst