Medan världsekonomin skakar av Donald Trumps nya tullmur, står Ukraina inför en överraskande möjlighet. Med miniminivån på 10% tull jämfört med Kinas 34% och EU:s 20%, kan det krigsdrabbade landet nu bli en bakdörr till den amerikanska marknaden.

USA:s president Donald Trump har uppfyllt sitt löfte och infört nya tullar på import från nästan hela världen. Storleken på tullarna varierar från 10 till 50 procent beroende på land och typ av produkt.

Hong Kong-flaggade containerfartyget Joseph Schulte lämnar Odessas hamn för att ge sig ut på sjökorridoren som etablerades 2023. Fartyget var lastat med över 30 000 ton bland annat livsmedel på denna resa som påbörjades 16 augusti 2023 och som avlöpte utan ryska angrepp. Foto: Presstjänsten hos Ukrainas infrastrukturministerium via AP

Vi reder ut hur Trumptullarna slår mot Ukraina

Trumps tullar öppnar oväntade möjligher för Ukraina

Nu införs vattenransonering i ukrainska Rivne på grund av ekonomisk kris. Politiker varnar för att hela landet kan följa efter. Skulderna till vattenverken har exploderat till miljardbelopp, men experter menar att problemen inte löses genom höjda taxor när många redan nu inte kan betala sina räkningar.

Från och med 1 april 2025 kommer den ukrainska staden Rivne, som är en regionhuvudstad med 240 000 invånare kranvatten enbart på timbasis. Officiell anledning: brist på pengar hos det lokala vattenverket. De säger att under vissa timmar kommer invånarna inte ha vattentryck i kranarna, och på de översta våningarna kan vatten saknas helt.

Kievbor hämtar vatten efter att en rysk attack slagit ut el- och vattenförsörjningen för deras hem 24 november 2022. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

I skuggan av kriget växer samhällsekonomiska problem som rör det mest grundläggande

Vattenkris i Ukraina – hel stad får kranvattenransonering

Ryssland och Ukraina har med USA enats om en partiell vapenvila. Överenskommelsen i Saudiarabien innefattar stopp för attacker mot energiinfrastruktur och på Svarta havet. Trots initial optimism väcker komplexa villkor tvivel om avtalets genomförande.

25 mars 2025 kommer definitivt att gå till historien i Rysslands och Ukrainas krig. Det verkar som att just denna dag, efter flera rundor av långvariga och utmattande förhandlingar i Saudiarabien, har parterna, med USA som medlare och president Donald Trump personligen, tagit det första större och dokumenterade steget mot fred. Även om det möjligen bara ser så ut vid första anblicken.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommenterar den partiella vapenvilan för en grupp ukrainska journalister på en pressträff i Kiev den 25 mars. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Tillsammans med Mykyta Trachuk gräver vi ner oss i vapenvilans detaljer och undersöker om den är realistisk

Den delvisa vapenvilan – Ett genombrott mot fred eller en formalitet? 

Europas största kärnkraftverk, Zaporizjzja i Ukraina, har sedan mars 2022 varit under rysk ockupation. Anläggningen utgör en femtedel av Ukrainas energikapacitet och har nu blivit del av internationella förhandlingar, där även USA visat intresse för att ta över det. För Ukraina är det en omistlig nationell tillgång som de inte vill ska tillfalla utlandet.

På senare tid har situationen kring det ukrainska kärnkraftverket i Zaporizjzjaregionen – som befinner sig under rysk ockupation – åter intensifierats. Kraftverket har börjat figurera flitigt i nyheterna. Det är inte bara president Volodymyr Zelenskyj som talar om det – till och med Vita huset visar intresse för anläggningen. Särskilt USA:s ledare Donald Trump har uttalat att det vore bra om amerikanerna kunde ta över driften av kärnkraftverket.

En rysk soldat står på Zaporizjzjas kärnkraftverks område den 1 maj 2022 efter att det ockuperats två månader tidigare av ryska styrkor. Foto: AP Photo/File

Vi reder från en ukrainsk horisont ut varför kärnkraftverket är så viktigt för både Ukraina och världen