De kallas TCK – och för vissa ukrainare injagar de mer fruktan än ryssar och shahed-drönarna. De är det egna landets mobiliseringsorgan, som med minibussar, handfängsel och ibland vapenvåld jagar sina egna medborgare till fronten. 70 procent av ukrainarna litar inte på dem. Ändå kan landet inte överleva utan dem.

Det fullskaliga kriget mot Ryssland har radikalt förändrat den ukrainska staten. Ett av de viktigaste organen i Ukraina har blivit de så kallade ”territoriella kompletterings- och socialstödscentralerna”, kända under förkortningen ТЦК, eller på svenska uttalat ungefär TCK. Det är de som ansvarar för mobiliseringen – en process utan vilken det är omöjligt att upprätthålla arméns stridsberedskap i ett utdraget konfliktläge.

Ukrainska soldater går till anfall efter ett pansarfordon 7 juni 2023. Foto: Roman Naumov / Wikimedia commons

Ukraina måste fortsätta att mobilisera nya soldater för att överleva som stat, men mobiliseringsmyndigheten och dess metoder rör upp känslor

”ТCK” – Ukrainas viktigaste mobiliseringsorgan: varför fruktar och hatar folk det?

Han charmade miljoner med humor och karisma – men diplomati är inte underhållning. Under de fem krigsåren har Zelenskyjs styrkor som kommunikatör gång på gång krockat med hans svagheter som förhandlare. Och för Ukraina kan det ha ett högt pris.

Ukraina är en parlamentarisk-presidentiell republik enligt konstitutionen. Men i den moderna ukrainska staten har det efter fullskaliga krigets utbrott de facto formats en superpresidentiell maktmodell, inom vilken de avgörande besluten i utrikespolitiken fattas direkt av Volodymyr Zelenskyj. Trots att utrikesministeriet existerar och fungerar – och formellt lyder under ministerrådet och regeringschefen – är dess roll i stor utsträckning reducerad till att verkställa presidentens politiska vilja. I detta läge får Zelenskyjs personliga egenskaper och diplomatiska stil en avgörande betydelse för hela landets utrikespolitiska linje.

Volodymyr Zelenskyj, Emanuel Macron och Donald Trump under ett trilateralt möte i Paris 7 december  2024. Foto: Wikimedia commons/Public domain

Mellan impulsivitet och karisma: så bedriver Ukrainas president diplomati

En före detta skådespelare på världsscenen: Volodymyr Zelenskyjs diplomatiska stil

Zelenskyjs parti vann i valet 2019 en historiskt stor majoritet. I dag lyder knappt hälften av ledamöterna. Utan nya val, utan förtroende och utan pengar i kuverten vittrar ”Folkets tjänare” sönder inifrån – mitt under ett pågående krig.

Den politiska konstruktion som formerades i Ukraina efter parlamentsvalet 2019 betraktades länge som ett unikt exempel på demokratiskt koncentrerad makt. President Volodymyr Zelenskyjs parti ”Folkets tjänare” blev det första i landets historia att erhålla en egen majoritet i det ukrainska parlamentet – Verkhovna Rada – vilket möjliggjorde att självständigt bilda regering och driva igenom beslut utan koalitionskompromisser.

President Volodymyr Zelenskyj håller tal i det ukrainska parlamentet, Verchovna Rada den 3 maj 2022. Foto:  President.gov.ua

Zelenskyjs politiska rörelse tog Ukraina med storm 2019, nu har hans snabbt ihopsnickrade partigrupp hunnits ikapp av verkligheten

Politisk kris i Ukraina: så tappar Zelenskyj greppet om parlamentet

Norge och Belgien lovade 2023 Ukraina dussintals F-16-stridsflygplan. I april 2026 har inte ett enda levererats. Bakom förseningen döljer sig en röra av trasig materiel, reservdelsbrist och politiska prioriteringar – och klockan tickar.

Överföringen av F-16-stridsflygplan till Ukraina blev ett av de viktigaste inslagen i västvärldens militärpolitiska stöd under 2023 och åren därefter. Beslutet att bilda en ”flygkoalition” betraktades som ett strategiskt steg mot moderniseringen av de ukrainska flygstridskrafterna och en gradvis övergång till NATO-standard.

F-16-plan i tjänst hos det ukrainska flygvapnet i luften över Ukraina. Foto: mil.gov.ua / wikimedia commons

Norges stridsflygplan-hjälppaket till Ukraina visade sig bestå av utslitna renoveringsobjekt