Oavsett vad man tycker om multikulturalismen som ideologi är det mångkulturella samhället här, men ingen verkar veta hur dess problem ska lösas. Omar Makram analyserar de två möjliga alternativen.

Salafistiska predikanter som sprider hat och radikaliserar ungdomar, IS-återvändare som samhället inte vet hur man ska hantera, hederskultur som berövar tiotusentals kvinnor och flickor deras frihet, moralpoliser i förorterna, klaner som styr kriminella gäng – allt detta är några av de mer extrema och negativa uttrycken av multikulturalismen. 
 Även om sådana fenomen naturligtvis inte är representativa för allt inom en viss typ av kulturer, ingår de fortfarande i dessa kulturer. Och den enkla sanningen är att om sådana kulturer inte hade etablerat sig i isolering i Sverige och kunnat bildat parallella samhällen, skulle dessa fenomen också förmodligen inte existerat i landet. 
 Vi måste dock skilja mellan multikulturalism som ideologi och det faktum att Sverige idag har blivit ett mångkulturellt samhälle på grund av orealistisk migrationspolitik och bristfällig integrationspolitik, en politik <a href="https://lagen.nu/prop/1975:26">som uttalat främjar multikulturalism sedan 1975.</a>

Hur många kulturer ska vi ha i Sverige? Foto: Ulf Palm/TT / My Hellberg

Det finns egentligen bara två vägar att gå. Omar Makram analyserar dem.

Makram: Multikulturalism eller liberal demokrati – Sverige måste välja

Efter anklagelserna mot Hanif Bali har det blivit uppenbart att ingen anser att det är okej för fullvuxna att hoppa i säng med 15-åringar. Det är hög tid att anpassa lagstiftningen efter det allmänna rättsmedvetandet, skriver Omar Makram.

Hanif Bali har nyligen <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/x8OAGB/utpekade-m-ledamoten-till-aftonbladet-inget-jag-hort-talas-om/salesposter?useFlexbox=true&amp;shared=false&amp;reason=denied" target="_blank" rel="noopener">anklagats för</a> olämpligt sexuellt beteende mot en minderårig som är under 18 men över 15. Han har också <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forundersokning-inledd-mot-hanif-bali" target="_blank" rel="noopener">polisanmälts</a> och nu ska särskilda åklagarkammaren inleda en förundersökning om misstänkt utnyttjande av barn för sexuell posering. <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/pWnKvV/hanif-bali-tillbakavisar-anklagelserna-ror-sig-om-en-komplott" target="_blank" rel="noopener">Bali tillbakavisar alla anklagelser</a> och säger att han har gott om bevis på att han är oskyldig. Trots detta har många av hans politiska meningsmotståndare bestämt sig för att han är skyldig och ignorerar den viktiga principen om oskuldspresumtion – att en person som anklagas för ett brott ska betraktas som oskyldig tills motsatsen är bevisad. Detta är en viktig rättsprincip i vår demokrati.

Omar Makram är krönikör för Bulletin. Foto: Johan Nilsson/ TT / My Hellberg

Det är hög tid att anpassa lagstiftningen efter det allmänna rättsmedvetandet.

Makram: Höj byxmyndighetsåldern!

Den juridiska yttrandefriheten i Sverige är stark. Men hur ligger det till med den kulturella yttrandefriheten, med toleransen för andras frihet? Och hur länge står juridiken pall om kulturen sviker? frågar sig Omar Makram.

Detta är större än Bard. Vi behöver ha en diskussion om yttrandefriheten i Sverige. Om man riskerar att bli av med sitt jobb på grund av ”fel åsikt”, hur mår vår demokrati egentligen?

Alexander Bard förlorade sitt uppdrag för TV4. Foto: Fredrik Sandberg/TT / My Hellberg

Den juridiska yttrandefriheten i Sverige är stark, men hur ligger det till med den kulturella yttrandefriheten?

Makram: Sveriges kulturella yttrandefrihet är svag

Det råder inget tvivel om att könsskillnader delvis är socialt konstruerade, och inte uteslutande biologiska. Men motståndet mot ”biologism” kan utgöra ett hinder för verklig jämställdhet, skriver Omar Makram.

Könsskillnader som har sina rötter i biologin är ett av de mest kontroversiella ämnena i Sverige. Staten, media, liksom många universitet, skolor och till och med förskolor har antagit och spridit narrativet att förutom anatomi är män och kvinnor identiska och att alla andra skillnader mellan dem beror på socialisering. 
 I 2004 <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/J1bWJm/regeringen-forbjuder-asikter-om-man-och-kvinnors-hjarnor" target="_blank" rel="noopener">sade jämställdhetsministern</a> Jens Orback: ”Regeringen betraktar kvinnligt och manligt som sociala konstruktioner, det vill säga könsmönster som skapas utifrån uppfostran, kultur, ekonomiska ramar, maktstrukturer och politisk ideologi.” Femton år senare verkar det inte som att etablissemanget har ändrat inställning. 
 Möjligen som ett resultat av den långa indoktrineringsprocessen från staten, medierna och andra institutioner i Sverige, har jag ofta mötts av motstånd och upprördhet, speciellt från kvinnor, när jag säger att det finns personlighetsskillnader mellan män och kvinnor på gruppnivå som är förankrade i evolution och biologi.

Feminismen ser ofta sociala konstruktioner som en dogm. Foto: My Hellberg / Fredrik Sandberg/TT

Det kan vara så att den riktiga vägen till jämställdhet inte är att förneka könsskillnader utan att snarare erkänna deras existens. 