Varje dag tappar samhället mark mot kriminaliteten. Värdegrunder, kvoteringstänk och akademisering av polisen måste ge vika för kärnuppgiften – att förvalta våldsmonopolet och skapa trygghet för skötsamma medborgare, skriver Peter Springare.

Nu blir jag så där trött igen. Så där trött man blir, när vuxna människor och dessutom inom Sveriges maktelit, gång på gång säger ”kan själv”, och lika ofta hamnar stövlarna på fel fot.

Peter Springare vill se fler poliser på gator och torg. Foto: Privat / Johan Nilsson/TT

Kvoteringstänkande, identitetspolitik och akademisering av polisen måste ge vika för fokus på kärnuppgifterna.

Springare: Vi behöver nya polischefer och en ny polisutbildning

Brå-rapporten slår fast samma verklighetsbeskrivning med statistik, som fick opinionsbildare att antyda att undertecknad var rasist när jag framförde den 2017 utifrån mina erfarenheter som polis, skriver Peter Springare.

Låt mig inleda med ett längre citat.

Peter Springare är krönikör på Bulletin. Foto: Privat / Fredrik Sandberg/TT

Redan 2017 beskrev jag situationen på samma sätt som Brå i sin rapport nu till fullo bekräftar. 

Springare: Är den nya Brå-rapporten rasistisk?

De chefer som uppmanat till tystnad av karriärskäl hjälper gängkriminella att få inflytande över styrningen av det offentliga Sverige. Detta får aldrig accepteras, skriver Peter Springare.

När högre chefer i kommunala bolag och verksamheter hukar inför hot mot kommunala tjänstemän, befinner vi oss inte längre på ett kraftigt sluttande plan, utan i ett mycket skrämmande fritt fall. När dessutom dessa högre chefer själva idkar otillbörlig påverkan på sina anställda tjänstemän, har verksamheten i de allmänna samhällsorganen försatt samhället i en mycket knepig och farlig situation.

Järntorget i Göteborg. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT /  Privat

Kriminellas inflytande över det offentliga Sverige får aldrig accepteras. 

Springare: Chefer som uppmuntrar till tystnad inför hot ska ha sparken

Brottsligheten ökar. Men många ”skandalösa domar” handlar om felaktiga brottsrubriceringar och undermåliga utredningar. Media och politik måste bli bättre på att granska besluten i hela rättskedjan, skriver Peter Springare.

I min förra krönika pekade jag på de uppenbara problem som sedan ett antal år cementerats hos främst Polismyndighetens utredande verksamhet. När det gäller polisen så handlar det främst om tillkortakommanden avseende rubriceringsfrågor, bevisvärderingsprinciper samt uppsåtsbedömningar. Dessutom har också kompetensen vad gäller brottsutredning i allmänhet sjunkit betänkligt. Något som kanske kan ge en och annan en tankeställare är att 1984, då det fanns ungefär 6 000 färre poliser än idag, ledde 200 000 polisutredningar till lagföringsbeslut.

Många ”skandalösa domar” handlar om felaktiga brottsrubriceringar och undermåliga utredningar.