Advokatsamfundets nya ordförande vill ha en folkrörelse mot gängen i italiensk stil. Det är utmärkt – men han verkar inte inse vad som krävs för att uppnå det. Detta skriver Birger Salt, och gör djupdykning.

I Dagens Nyheter 2025-12-27 kan man finna en intervju med Advokatsamfundets nya ordförande, Johan Eriksson, under rubriken ”Advokatsamfundet tar strid mot alla i politiken – utom Vänsterpartiet.” Eriksson anser att politikerna har fel som vill ha längre fängelsestraff och sätta 13 åringar i fängelse. Han har dock inte några förslag på hur man ska bekämpa gängen. Jo vänta! ”Vi måste ta tillbaka gator och torg,” säger Johan Eriksson.

Giovanni Falcone och Paolo Borsellino var åklagare som båda mördades av maffian år 1992. Foto: Alberto Lo Bianco / TT

Advokatsamfundets ordförande motverkar sin egen önskan om en ”folkrörelse”

Italiens kamp mot maffian – en förebild

Argentina har avskaffat sin hyresreglering och sett ett kraftigt ökat utbud av hyresbostäder. I Sverige består bruksvärdessystemet, som OECD beskriver som det striktaste i västvärlden. När två helt olika modeller prövas mot samma bostadsbrist går uppfattningarna isär. – Vi tycker att dagens hyressättningssystem i grunden är ett väldigt bra system, säger Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hofverberg till Bulletin.

<div>
 <article>
 <div>
 <div>
 <div>
 Reformerna som Argentinas president Javier Milei genomfört har gett nytt empiriskt underlag i en internationell diskussion som även berör den svenska bostadsmarknaden. Vissa bedömare pekar på ökad rörlighet och fler lediga kontrakt, medan andra framhåller sociala risker och behovet av fortsatt skydd för hyresgäster.
 </div>
 </div>
 </div>
 </article>
</div>

Hyresgästföreningens chefekonom Martin Hofverberg (Vänster). Foto: Filippa Ländin. Javier Milei, Argentinas president (Höger). Foto: TT/(AP Photo/Jorge Saenz). Buenos Aires. Foto: TT/AP Photo/Victor R. Caivano (Bakgrund). 

Utbudet av argentinska hyresrätter ökade kraftigt • Sverige sticker ut • Hyresgästföreningen: I grunden ett väldigt bra system

Argentina slopade hyresregleringen – Sverige striktast i väst

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj chockar med ett oväntat drag: Kyrylo Budanov, landets populäre underrättelsechef och krigshjälte, ska leda presidentkansliet. Men det som ser ut som en befordran kan i själva verket bli en politisk fälla för den folkkäre generalen.

Den 2 januari 2026 fattade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ett av de mest ovanliga personalbeslutet under hela sin tid vid makten — Kyrylo Budanov, mångårig chef för Huvuddirektoratet för underrättelsetjänst vid Ukrainas försvarsdepartement, utsågs till chef för presidentens kansli. Denna utnämning väckte omedelbart bred offentlig och politisk uppmärksamhet.

Generalmajor Kyrylo Budanov, fram till den 2 januari 2026 chef för Ukrainas militära underrättelsetjänst deltar i en ceremoni på den ukrainska flaggans dag den 23 augusti 2025. Foto: Ukrainas presidents presstjänst via AP

Efter Andrij Jermak som lämnade presidentkansliet efter att ha kopplats till korruptionsskandaler väljer Zelenskyj nu en populär underrättelstjänstchef som hans ersättare. Vad innebär detta?

Zelenskyjs chockutnämning: underrättelsetjänstschefen Budanov ska leda presidentkansliet

Irans islamiska republik pressas av valutakris, protester, basarstrejker och tecken på tvekan inom säkerhetsstyrkorna.

I en färsk analys i Spectator hävdar Catherine Perez-Shakdam att Irans islamiska republik, nästan ett halvt sekel efter maktskiftet 1979, framstår som kraftigt försvagad. Hon beskriver regimen som ett system som fortsätter snurra mest därför att ingen ännu har hittat stoppknappen.

Exempel på iranskt stöd för Reza Pahlavi, den siste shahens son Skärmdump från X

En ny analys pekar på ekonomisk kollaps, växande protester och sprickor i Irans säkerhetsapparat.

Irans regim tappar greppet

2025 blev ett extremt svårt år. Nu pekar allt på att 2026 kan bli ännu värre för Ukraina. Ekonomin balanserar på gränsen till stagnation och kriget fortsätter att tära på landets resurser. Inrikespolitiskt är landet som en tryckkokare som väntar på att koka över.

År 2025 blev för Ukraina, utan överdrift, ett av de svåraste åren sedan självständigheten. Rysslands framgångar vid fronten, resursernas uttömning, ackumulerade interna politiska konflikter och korruptionsskandaler, samt den kroniskt svåra ekonomiska situationen har skapat en känsla av systemkris som pågått i många år.

Ukrainska ungdomar uppför ett inte helt familjevänligt julspel på tunnelbanestationen ”Sportpalatset” i Kiev på julaftonen 2025. Likt Ukrainas 2026 - ett marathondrama med visst hopp, men med döden ständigt närvarande? Foto: AP Photo/Danylo Antoniuk 

Vår ukrainske statsvetare Mykyta Trachuk tar oss med in i vad som väntar det femte krigsåret

Ukraina 2026: de ultimata uppoffringarnas tid

Stora delar av Ukraina håller på att avfolkas. Det varnar den kände demografiforskaren Aleksandr Gladun för. Men verkligheten är ännu värre – processen är redan i full gång. ”Detta är inte en prognos, det är redan verklighet”, konstaterar experterna.

För några dagar sedan publicerades en intervju med Aleksandr Gladun, biträdande chef för Demografiska institutet vid Ukrainas nationella vetenskapsakademi. Han är en välkänd och auktoritativ demografiforskare, och samtalet spreds därför snabbt via media och sociala medier.

Ukrainska skolbarn målar under en lektion i en källarlokal under höstterminens första skoldag den 1 september i Bobryk i Sumyregionen som gränsar till Ryssland. Försämrade levnadsvillkor till följd av kriget accelerar en brutal urbanisering ytterligare i Ukraina. På grund av ständiga larm om luftangrepp såg skolan ingen annan utväg än att börja hålla lektionerna i en källare. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

Kriget skyndar på brutala processer som förändrar det ukrainska samhället i grunden

Ukrainas ”folktomma zoner”: landets dystra framtid – eller redan verklighet?

President Volodymyr Zelenskyj talar allt oftare om en ”fri ekonomisk zon” i Donbass. Men bakom den ekonomiska terminologin döljer sig något helt annat: ett försök att hitta ett diplomatiskt språk för demilitarisering. Frågan är om idén har någon chans att förverkligas.

I ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyjs offentliga uttalanden i slutet av 2025 hörs allt oftare en term som under de senaste åren har varit frånvarande i den officiella retoriken – fri ekonomisk zon, eller helt enkelt förkortningen ”FEZ”. Den dyker upp i kommentarer som rör Donetsks oblasts framtid, utsikterna för en uppgörelse och möjliga former för regionens efterkrigsordning. Det är även känt att idén om att skapa en FEZ i Donbass får stöd från USA.

En plats med stor ekonomisk potential? Ruiner av vad som var staden i Kostjantynivka i Donetskregionen där kriget fortsätter att rasa med hög intensitet. Foto: Oleg Petrasiuk, Ukrainas 24:e mekaniserade brigads presstjänst

Trumps idé om en fri ekonomisk zon i östra Ukraina lyfte Zelenskyj för flera år sedan och nu på nytta lyfter fram

Zelenskyjs ”fria ekonomiska zon” – en politisk manöver snarare än ekonomisk plan

Det är ovanligt med avsiktligt falska anklagelser om våldtäkt – men samtidigt står dörren vidöppen för sådana anklagelser. Det är bara en tidsfråga innan skrupellösa personer kommer att utnyttja detta, skriver Jakob Sjölander.

Så du vill få någon dömd för våldtäkt – trots att denne är oskyldig? Ett utmärkt beslut! Det är ekonomiskt lönsamt och nästan riskbefriat, men främst så stärker det självkänslan. Detta gäller vare sig ditt motiv är hämnd, politik, sadism, uppmärksamhetssökande eller för att dölja en otrohetsaffär. Det är ett beslut som fler borde ta – än så länge är ju majoriteten av våldtäktsanklagelser sanna,

Offer för juridisk våldtäkt. Foto: Viktoria Bank/TT

”...i 28 procent av fällande våldtäktsdomar finns det ingen teknisk bevisning överhuvudtaget”

Konsten att sätta dit någon för våldtäkt

Massiva ryska attacker har lämnat stor del av miljonstaden Odessa utan ström i nästan en vecka. Invånarna köar för vatten och laddar mobiler i bilar. En humanitär katastrof kan växa fram i det tysta.

December är månaden som avslutas med storhelger och alla gradvis börjar förbereda sig för högtiderna och avsluta sina viktigaste arbetsuppgifter. Men i år har december inte fört någon julstämning till den ukrainska staden Odessa vid Svarta havet, utan mörker i en strömlös stad. De massiva robot- och drönarattackerna som Ryssland genomförde mellan den 12 och 14 december blev en av de svåraste prövningarna för regionen under hela det fullskaliga kriget.

En brandman står bland resterna av den totalförstörda transformatorstationen i Artsyz i Odessaregionen. Foto: Telegram

På årets kortaste dag finns det de som extra mycket saknar ljuset, nämligen de ukrainare i Odessaregionen som i veckor nu är strömlösa efter ryska attacker

Odessa i mörker - Putins krig mot den rysktalande staden

När <a href="https://kvartal.se/federicomoreno/artiklar/foreningar-sa-pressas-vi-av-s-i-malmo/cG9zdDozNTkyOQ">Kvartal</a> avslöjade att föreningar i Malmö fått förkryssade valsedlar och hotats med indragna bidrag om de inte hjälpte Socialdemokraterna, var Ledarsidornas Johan Westerholm – med bakgrund i partiet – inte förvånad. – Det är det här med soft corruption. Folk känner sig pressade att ställa upp, säger han till Bulletin.

– Socialdemokraterna har dominerat Malmö sedan andra världskriget, mer eller mindre. Det som har hänt är att man suddat ut gränserna mellan både kommunen och partiet, säger Johan Westerholm.

Ungdomscentret Flamman (t.v) och Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelseordförande i Malmö (t.h). Gränsen mellan kommun och parti suddas ut, menar Johan Westerholm. Foto: Johan Nilsson/Mats Edman/TT/Studio Artemis

“Mjuk korruption” • Föreningar pressade att valkampanja • ”Partiet vet inte var det börjar och kommunen slutar”

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle