Rysslands massiva angrepp mot Kiev natten till den 17 juni med 175 drönare och 14 robotar visar en ny terrortaktik. Minst 22 personer dödades och 134 skadades i attacken som syftar till att överbelasta luftförsvaret och sprida skräck.

Natten till den 17 juni blev en av de svåraste för Kiev under hela perioden av fullskaligt krig med Ryssland. Enligt officiella uppgifter genomfördes angrepp mot Ukrainas huvudstad med användning av 175 drönare och 14 robotar. Ett sådant antal samtidiga luftmål är ett nytt sorgligt rekord.

Ukrainska räddningstjänstmedarbetare springer för att ta skydd när en ny rysk attackvåg påbörjas mot Kiev mitt under räddningsarbetet vid ett träffat bostadshus morgonen den 17 juni 2025. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Här analyserar vi hur de ryska nattliga angreppen ser ut i sina beståndsdelar och hur den uppnår maximal effekt

Nattens skräck i Ukraina: Rysslands nya taktik för luftterror

Psychology professor Gad Saad criticizes Greta Thunberg’s intellectual capacity and warns of woke ideology’s impact on Sweden. He explains why woke groups collaborate with Islamists.

Bulletin is interviewing evolutionary psychologist Gad Saad amidst him working on his upcoming book ”Suicidal Empathy”. Gad Saad also has developed the theory of ”parasitic ideas” to explain irrational beliefs.

Gad Saad – not very impressed by Greta Thunberg. Photo: Jonas Ekströmer/TT/Gad Saad

”The woksters don’t realize that if Islam were to rule, they too would get their heads chopped off.”

Gad Saad: Greta Has Intellectual Ability of My Socks

Psykologiprofessor Gad Saad kritiserar Greta Thunbergs intellektuella kapacitet och varnar för woke-ideologins påverkan på Sverige. I en exklusiv intervju med Bulletin förklarar han också varför woke-grupper samarbetar med islamister.

Evolutionspsykologen Gad Saad är aktuell med den kommande boken ”Suicidal Empathy” och har utvecklat teorin om ”parasitära idéer” för att förklara irrationella föreställningar.

Gad Saad är inte imponerad av Greta Thunberg. Foto: Jonas Ekströmer/TT/Gad Saad

”Wokisterna inser inte att om islam skulle regera, skulle även de få sina huvuden avhuggna.”

Gad Saad: Greta har intellektuell förmåga som mina sockor

Ett nytt storkrig i Mellanöstern riskerar att avleda Västvärldens uppmärksamhet från Ukraina samtidigt som det stärker Rysslands ekonomi genom höjda oljepriser. Medan Kiev officiellt uppmanar till deeskalering finns det både risker och möjligheter i den nu öppna konflikten mellan Iran och Israel.

Det verkar som om att ett nytt krig började i Mellanöstern den 13 juni 2025, som riskerar att bli fullskaligt och omfatta hela regionen och kanske till och med utanför den. För närvarande pågår ett utbyte av massiva attacker mellan Teheran och Tel Aviv. Situationen utvecklas enligt logiken för maximal eskalering, och en fredlig lösning syns inte på horisonten ännu.

Israels “Iron Dome”-luftförsvarssystem skjuter ner iranska robotar över Tel Aviv tidigt söndag morgon 15 juni 2025. Foto: AP Photo/Ohad Zwigenberg

Kriget i Mellanösterna möts inte med glädje i Kiev även om det är mot Iran, som försett Ryssland med vapen

Iransk-israeliska kriget: hur kommer det att påverka Ukraina?

Ryska styrkor har erövrat nästan 100 kvadratkilometer i Sumyregionen på bara tio dagar. Medan uppmärksamheten varit riktad längre söderut hotar nu framryckningen vid den norra gränsen staden Sumy med 250 000 invånare.

De första 10 dagarna av sommaren 2025 visade att Sumyregionen i nordöstra Ukraina har blivit kanske det hetaste frontavsnittet i Ukraina. Hittills har allmänhetens uppmärksamhet varit fäst vid Donbass, Charkivregionen och södra Ukraina men det är just vid den norra gränsen mot Ryssland som man nu observerar snabba framryckning från de ryska styrkorna.

Ryska soldater åker på en Akacia-haubits på en ej namngiven plats i Ukraina. Foto: Rysslands försvarsministeriums presstjänst via AP

Ryssland skiftar fokus i kriget mot Ukraina

Sumyregionen - Rysslands prioriterade anfallsmål sommaren 2025?

Panik uppstod efter att S&amp;P förklarat Ukraina i konkurs på grund av uteblivna betalningar på 670 miljoner dollar. Ukrainas krigsekonomi bygger dock på bidrag och förmånliga lån från länder som Sverige och landet är som tur är inte beorende av finansmarknaden.

Nyheten om Ukrainas ”konkurs”, spridd av kreditvärderingsinstitutet S&amp;P Global Ratings, väckte en våg av förvirring och oro i landet. Har staten verkligen misslyckats med att uppfylla sina finansiella åtaganden – utan att ukrainarna ens märkte det? Svaret är mer komplext än det verkar: både ja och nej. Eller snarare – inte riktigt så. Låt oss reda ut detaljerna.

Torghandel utanför järnvägsstationen i en mindre ort i Kievregionen den 4 maj 2025. Ukrainarnas köpkraft har urholkats av fallande valuta, inflation och ekonomiskt tuffa tider under kriget. Nyheten om staten dessutom borde försättas i konkurs skapade därför oro. Foto: Erik Liljengren

Ukraina ställer in betalningarna, men krigsekonomin rullar ändå på? Vi reder ut hur det kommer sig.

Går Ukraina i konkurs?

Ukrainas omfattande attack mot ryska strategiska flygbaser den 1 juni förstörde upp till 41 flygplan och blev krigets största enskilda sabotageoperation. Vilken blir Moskvas hämnd?Experimentella attacker eller diplomatisk eskalering?

Den 1 juni 2025 genomförde Ukraina en kraftfull attack mot 4 ryska militärflygfält, inklusive baser för strategisk flyg. Enligt den ukrainska säkerhetstjänsten, som genomförde attacken, skadades eller förstördes upp till 41 flygplan. Visuellt bekräftas att 8-10 plan träffats. Det handlar just om de flygplan och flygfält med vars hjälp Ryssland terroriserat Ukraina under alla krigsåren, genom att regelbundet beskjuta landets territorium med robotar av olika slag.

På det här fotot från den ukrainska säkerhetstjänsten SBU, ses dess chef Vasyl Maljuk studera satellitbilder av fem av Rysslands flygbaser för strategiskt bombflyg. Fyra av dem attackerades under söndagen och från två av dem kom bilder som visade militära flygplan träffats. Foto: Ukrainas säkerhetstjänst via AP 

Ukrainas säkerhetstjänst genomförde en historisk operation inne i Ryssland under söndagen, men vad har vi att vänta oss till följd av denna?

Ukrainskt ”spindelnät” i Ryssland: hur svarar Moskva på attacken mot flygbaserna?

Kreml hävdar nu att Sovjetunionen aldrig faktiskt upplöstes och fortfarande existerar. Bakom de absurda påståendena döljer sig en genomtänkt politisk strategi för att undergräva Ukrainas suveränitet och omrama kriget till en intern konflikt snarare än internationell aggression.

Sovjetunionen kollapsade i slutet av 1991. Detta är ett uppenbart historiskt faktum. Åtminstone verkade det så fram till nyligen.

Rysslands flagga vajar framför Sovjetunionens och det ryska tsarrikets imperieflagga vid den ryska energijätten Gazproms huvudkontor i Sankt Petersburg 17 juni 2023. Foto: AP Photo/Dmitri Lovetsky

Statsvetaren Mykyta Trachuk går igenom nya spetsfundigheter från Moskva

Sovjets spöke återuppväcks av Ryssland för att skada Ukraina

Rysslands rekordstora drönarattacker mot Ukraina markerar en ny och mer brutal fas av kriget. Med upp till 355 drönare per natt och överväldigat luftvärn verkar fred allt mer avlägsen.

Under helgen har luftkriget i Ukraina nått en ny nivå. Ryssland har radikalt intensifierat massiva drönarattacker och skickat ett rekordantal drönare mot ukrainska städer: natten till den 25 maj — 298 drönare, och redan dagen efter — 355.

Ukrainsk räddningstjänst släcker branden i ett hus som förstörts av en rysk attack mot byn Marchalivka utanför den ukrainska huvudstaden Kiev söndagen den 25 maj. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

Vi analyserar från Kievs horisont en ny fas i Rysslands anfallskrig 

Drönare mot freden: en ny fas av kriget i Ukraina?

Vladimir Putins förslag om en buffertzon på ukrainskt territorium är inget fredsinitiativ – det är en maskerad plan för ytterligare ockupation. Under täckmantel av att skydda ryska regioner från beskjutning förbereder Kreml nya annekteringar och större tryck på Ukraina.

Idén om att skapa en buffertzon på Ukrainas territorium, som Rysslands president Vladimir Putin har lagt fram, utgör en av de mest oroväckande signalerna under de senaste månaderna i det rysk-ukrainska kriget. Kreml förbereder i praktiken, under täckmantel av retorik om att skydda ryska regioner från beskjutning, grunden för att legitimera ytterligare expansion och förstärka det militära trycket på Ukraina. En sådan zon skulle i realiteten innebära ockupation av nya ukrainska territorier under förevändning av deras ”demilitarisering”.

Rysslands president Vladimir Putin besöker en musikskola utanför Sotji måndagen den 19 maj. Foto: Alexander Kazakov, Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP

Statsvetaren Mykyta Trachuk analyserar Moskvas påhitt om buffertzoner

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle