Ukrainas närvaro i Rysslands Kursk-region minskar drastiskt, med hälften av territoriet förlorat på bara en vecka. Medan Zelenskyj signalerar operationens slut, driver Trump och Putin i överraskande enighet på för ukrainskt tillbakadragande. Den åtta månader långa operationen har bromsat ryska framryckningar på andra frontavsnitt men verka snart vara över.

Under förra veckan har mycket viktiga händelser ägt rum i Kursk-regionen. Som läget är nu ser det ut som att den ukrainska kampanjen närmar sig sitt slut. De ukrainska soldaterna har hamnat i en svår situation och tvingas överge sina positioner.

Ryska soldater patrullerar den 14 mars ett område i ryska Kurskregionen efter att Ryssland återtagit det från Ukraina. Foto: Rysslands försvarsministeriums presstjänst via AP

Statsvetaren Mykyta Trachuk analyserar den ukrainska operationen i Kurskregionen

Slutet på Ukrainas operation i Kursk-regionen? Så pressar Trump och Putin Ukraina

Efter intensiva förhandlingar i Jeddah har Ukraina för första gången gått med på fullständigt eldupphör, vilket markerar ett diplomatiskt genombrott i relationen med USA. Volodymyr Zelenskyj är med på 30 dagars vapenvila, varpå Vita huset återupptar sitt militära stöd. Fokus skiftar nu till Kremls respons på initiativet.

Under hela tisdagen, den 11 mars, pågick förhandlingarna i Jeddah, Saudiarabien mellan delegationer från Washington och Kiev. De handlade om utsikterna för en fredsprocess i Ukraina. Men i vidare bemärkelse var detta i praktiken det sista försöket att förbättra de ukrainsk-amerikanska relationerna efter en allvarlig konflikt med Donald Trump i Vita huset och alla missförstånd de senaste veckorna.

Från vänster: USA:s nationelle säkerhetsrådgivare Mike Waltz, USA:s utrikesminister Marco Rubio, Saudi-Arabiens utrikesminister prins Faisal bin Farhan, Saudiarabiens nationella säkerhetsrådgivare Mosaad bin Mohammad al-Aiban, Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha och chefen för Ukrainas presidentadministration Andrij Jermak håller ett möte i Jeddah, Saudiarabien, tisdagen den 11 mars 2025. Foto: Saul Loeb/Pool Photo via AP

Den ukrainske statsvetaren Mykyta Trachuk analyserar runt hoppet om ett slut på kriget

Ukraina och USA överens i Saudi-Arabien. Nu är det upp till Putin

Från rekordstöd på 95 procent efter Rysslands invasion till Trumps märkliga påstående om bara 4% stöd – vad är egentligen sant? Varför opinionssiffror från Ukraina bör tas med en rejäl nypa salt även om Zelesnkyj fortsatt är populär beskriver statsvetaren Mykyta Trachuk

Nästan varje ukrainsk statsvetare skulle hålla med om följande tes: för Ukrainas president är hans personliga popularitetssiffror i det ukrainska samhället mycket viktiga. Detta märktes redan 2019 när Volodymyr Zelenskyj tog över landet. Det handlar troligen i grunden om psykologiska egenskaper: han är ambitiös, egocentrisk, och dessutom sedan tidigare populär skådespelare. Han älskar att behaga publiken och han ogillar när människor, utifrån hans synvinkel, behandlar honom opassande.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj pratar med journalister under en presskonferens i Kiv onsdagen den 26 februari 2025. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

Häng med på en snabbkurs i ukrainsk opinionundersökningsmagi 

Zelenskyjs opinionssiffror: hur ser de egentligen ut och varför ska man inte bry sig om dem?

Donald Trumps strategi vad gäller förhandlingar är rimlig – om man enbart ser till den enskilda förhandlingen och enskilda aktören. Men internationell politik präglas oftare av upprepade spel och interaktioner, skriver nationalekonomen Mattias Lundbäck.

Två böcker som berör förhandlingsstrategi, men som har olika utgångspunkter och möjligen olika slutsatser, är Donald Trumps The Art of the Deal från 1987 och statsvetaren Robert Axelrods The Evolution of Cooperation från 1984.

Donald Trump visar upp en undertecknad exekutiv order i Vita huset. Foto: Ben Curtis/AP/TT

”Sanningen är att det sällan finns några snabba klipp i internationella relationer”

Nationer kan inte drivas som företag – misstaget i Trumps handelspolitik 

Från officiellt ukrainskt håll är det ganska tyst om konsekvenserna av uteblivet stöd från USA. Samtidigt varnas det för katastrofala konsekvenser om det amerikanska stödet upphör helt. Kritiskt militärt, finansiellt och infrastrukturellt stöd kan äventyra Ukrainas försvarsförmåga och ekonomiska stabilitet mitt under den pågående konflikten med Ryssland. Statsvetaren Mykyta Trachuk sammanfattar läget.

Relationerna mellan Ukraina och USA har under de senaste åren utgjort fundamentet för överlevnad och relativ stabilitet för den ukrainska staten. Men en dramatisk konflikt mellan president Trump och president Zelenskyj förra fredagen, den 28 februari, ”sänkte” kontakterna mellan Kiev och Washington till en historiskt låg nivå. Den 4 mars kom så dessutom information om att USA pausar hjälpen till Ukraina.

En sergeant i det amerikanska flygvapnet inspekterar pallar med 155 mm-artillerigranater som ska till Ukraina den 29 april 2022. Foto: AP Photo/Alex Brandon

Hur illa blir det om USA:s stöd verkligen uteblir framöver?

Vad förlorar Kiev när det amerikanska stödet försvinner?

Mötet mellan presidenterna Trump och Zelenskyj den 28 februari slutade i ett högljutt gräl inför TV-kamerorna. Det planerade avtalet om ukrainska naturresurser förblev sedan osignerat. Vad gick egentligen fel och vad händer nu? Statsvetaren Mykyta Trachuk analyserar från Kievs horisont.

Den 28 februari träffades presidenterna Trump och Zelenskyj i Vita huset. De skulle underteckna ett omstritt avtal om ukrainska naturresurser och diskutera aktuella frågor i de bilaterala relationerna. Det verkade som om statsöverhuvudena skulle diskutera problemen i ett arbetsformat och underteckna ett dokument om resurser. Men det som hände överträffade de värsta förväntningarna.

Vicepresident JD Vance till höger pratar med Volodymyr Zelenskyy, medan Donald Trump lyssnar i det Ovala rummet, fredag 28 februari. Foto: AP Photo/ Mystyslav Chernov

Vi tar ett steg tillbaka och ser kallt på grälet i Ovala rummet

Vad kommer katastrofen på pressträffen i Vita huset att leda till?

Kubas kommunistiska regim skickar tusentals soldater för att strida i Ukraina under ryska befäl. Samtidigt finansierar EU diktaturen med miljoner euro. Det säger den kubanska oppositionsledaren Orlando Gutiérrez-Boronat för Bulletin under sitt Sverigebesök.

Orlando Gutiérrez-Boronat, ledare för ”Assemblea de la Resistencia Cubana”, besöker nu Sverige för att uppmana EU att stoppa finansieringen av den kubanska regimen.

Orlando Gutiérrez-Boronat uppmanar EU att dra åt tumskruvarna på den kommunistiska regimen i Kuba. Foto: Pelle Zackrisson

”Det finns omkring 5 000 kubaner som strider under ryska order i Ukraina”

”För den europeiska vänstern är regimen i Kuba fortfarande en ikon, en symbol”

När USA:s militära stöd till Ukraina riskerar att minska, lovar europeiska ledare ökad hjälp. Men EU saknar produktionskapacitet, är politiskt splittrat och kan inte ersätta kritisk amerikansk teknologi. För Ukraina är samarbetet med Europa viktigt, men det är tveksamt om det kan ersätta det amerikanska stödet. Statsvetaren Mykyta Trachuk sammanfattar läget.

På måndagen den 24 februari, på årsdagen av Rysslands fullskaliga invasion, samlades EU-toppar, Nordens och Baltikums regeringschefer och flera andra av Ukrainas allierade länder i Kiev. Ulf Kristersson tillkännagav ett luftvärnsstödpaket på 1,2 miljarder svenska kronor. Totalt lovade partnerna Ukraina pengar och vapen till ett värde av mer än 15,5 miljarder dollar den 24 februari.

En rad västerländska ledare framför Moder fosterlands-statyn i Kiev på kvällen tre år efter den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina. Foto: Javad Parsa / NTB

Ett ukrainskt helhetsgrepp på stödet till Ukraina

Istället för USA: kan EU ta över stödet till Ukraina?

Donald Trumps senaste kritiktirad mot Ukrainas president signalerar växande spänningar markerar en vändpunkt i relationerna, där Ukraina kan komma att fokusera mer på EU. Framtiden för amerikanskt stöd och fredsprocessen är osäker. Den ukrainske statsvetaren Mykyta Trachuk guidar oss i hur det nu snackas i Kiev nu.

Ukrainarna bevittnar ytterligare en historisk vändpunkt som kan leda till förlusten av en nyckelallierad i detta krig – USA. Åtminstone är det svårt att tolka Donald Trumps senaste uttalanden, som är fyllda med väldigt skarp kritik mot president Zelenskyj, på något annat sätt. Vad sa Trump, vad betyder det och vad kan konsekvenserna bli för relationerna mellan länderna och för fredsprocessen? Låt oss försöka se på detta ur ukrainsk synvinkel.

Donald Trump håller tal i Miami Beach, 19 Feb, 2025. Foto: AP Photo/Rebecca Blackwell 

Hur kommer Ukraina reagera på Trumps bryska angrepp?

Är Zelenskyj ute i kylan? Vad döljer sig bakom Trumps nya uttalanden?

Regeringen och Sverigedemokraterna kommer gå vidare med förslag om skärpning av vapenlagarna och vill bland annat begränsa tillgången till AR-15. Företagaren och jaktdebattören Karl Hedin tycker att utspelet är populistiskt. – Själva händelsen i Örebro har ju ingenting med vapnet att göra, säger han till Bulletin.

Efter massmordet vid Campus Risbergska i Örebro i början av februari <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/02/regeringen-och-sverigedemokraterna-ar-overens-om-vissa-andringar-i-vapenlagstiftningen-samt-att-starka-arbetet-med-att-personer-som-ar-olampliga-for-vapeninnehav-anmals-till-polismyndigheten/">meddelade Tidöpartierna</a> att man går vidare med förslag om ändringar i vapenlagen. Däribland vill de begränsa tillgången till vissa halvautomatiska vapen som AR-15, ett besked som lett till öppna protester inom framför allt SD-led.

Om AR-15 och planerade skärpningen • ”Händelsen i Örebro har ju ingenting med vapnet att göra”

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle