Den partiella vapenvilan i Ukraina visar sig vara en chimär. Trots formella avtal från 25 mars eskalerar striderna vid fronten, de ryska attackerna mot civila ökar och parterna anklagar varandra för överträdelser. Det är svårt att se tecken på fred i närtid.

Det partiella 30-dagars eldupphöret i Ukraina trädde formellt i kraft för mer än 2 veckor sedan: den 25 mars. Det handlar om ett moratorium på attacker mot energi- och hamninfrastruktur, samt på strider till havs. Men vi betonade ordet ”formellt” i början av texten av en anledning. Det börjar med att Ukraina och Ryssland fortfarande inte har kommit överens om datumet för när attacker mot energianläggningar ska upphöra (Moskva insisterar på 18 mars, Kiev på 25 mars) och slutar med att de faktiskt inte har kommit överens om något havseldupphör.

Krigets pris är högt. Ukrainska arméveteraner som förlorat fötter eller ben i försvarskriget står uppställda till start i ett välgörenhetslopp i Lviv den 5 april 2025. Foto: AP Photo/ Mykola Tys

Vad är statusen på de delvisa vapenvilor som ingått i Rysslands krig mot Ukraina och hur långt borta är freden?

Partiellt eldupphör i Ukraina: hur mycket närmare fred har vi kommit?

Medan världsekonomin skakar av Donald Trumps nya tullmur, står Ukraina inför en överraskande möjlighet. Med miniminivån på 10% tull jämfört med Kinas 34% och EU:s 20%, kan det krigsdrabbade landet nu bli en bakdörr till den amerikanska marknaden.

USA:s president Donald Trump har uppfyllt sitt löfte och infört nya tullar på import från nästan hela världen. Storleken på tullarna varierar från 10 till 50 procent beroende på land och typ av produkt.

Hong Kong-flaggade containerfartyget Joseph Schulte lämnar Odessas hamn för att ge sig ut på sjökorridoren som etablerades 2023. Fartyget var lastat med över 30 000 ton bland annat livsmedel på denna resa som påbörjades 16 augusti 2023 och som avlöpte utan ryska angrepp. Foto: Presstjänsten hos Ukrainas infrastrukturministerium via AP

Vi reder ut hur Trumptullarna slår mot Ukraina

Trumps tullar öppnar oväntade möjligher för Ukraina

Det ukrainska försvaret fortsätter att hålla den viktiga frontlinjen vid gränsen mellan Charkivregionen och ryskockuperat område. I denna exklusiva rapport från fronten möter vi granatkastarteamet från 3 stormskyttebrigaden som dagligen riskerar sina liv under svåra förhållanden. Trots ryska drönarattacker och konstanta strider upprätthåller soldaterna hög moral, drivna av minnet av fallna kamrater och viljan att skydda sitt hemland.

Det har gått mer än två och ett halvt år sedan de ukrainska väpnade styrkorna befriade staden Izium i Charkiv-regionen. Efter det fick världen se de fruktansvärda spåren efter den ryska ockupationen. Bilder av exhumerade kroppar av ukrainare spreds över hela världen. Över 400 personer, de flesta civila – män, kvinnor och barn – hade torterats till döds och begravts i skogen.

Vardag för ukrainska granatkastarpjäsbesättningar i Charkivregionen. Foto: Bohdana Ljaskivska

Följ med en ukrainsk granatkastargrupp i ett närgånget reportage

Frontreportage: Försvaret av Charkiv-regionen

Nu införs vattenransonering i ukrainska Rivne på grund av ekonomisk kris. Politiker varnar för att hela landet kan följa efter. Skulderna till vattenverken har exploderat till miljardbelopp, men experter menar att problemen inte löses genom höjda taxor när många redan nu inte kan betala sina räkningar.

Från och med 1 april 2025 kommer den ukrainska staden Rivne, som är en regionhuvudstad med 240 000 invånare kranvatten enbart på timbasis. Officiell anledning: brist på pengar hos det lokala vattenverket. De säger att under vissa timmar kommer invånarna inte ha vattentryck i kranarna, och på de översta våningarna kan vatten saknas helt.

Kievbor hämtar vatten efter att en rysk attack slagit ut el- och vattenförsörjningen för deras hem 24 november 2022. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

I skuggan av kriget växer samhällsekonomiska problem som rör det mest grundläggande

Vattenkris i Ukraina – hel stad får kranvattenransonering

Den ukrainska staden Mariupol blev nästan totalförstörd 2022 vid den ryska invasionen och de flesta flydde eller dödades. Nu byggs det nytt här av inflyttade centralasiater och staden får en totalt annan befolkningssammansättning än vad rysk propaganda vill göra gällande.

Hamnstaden Mariupol i södra Donbass har ändå sedan den 2014 togs tillbaka från proryska styrkor varit en viktig symbol både för Ukraina och Ryssland. Mariupol hade en god ekonomi baserad på stålverken i staden och hade 425 000 invånare före ockupationen 2022. Staden var lite av ett skyltfönster för ukrainskheten i Donbass. Det bidrog kanske till att ryssarnas brutalitet med förstörelse och mördandet av civila som nådde en sedan andra världskriget i Europa osedd nivå.

Två kvinnor passerar den 4 november 20222 framför en byggnad som totalförstörts under de hårda striderna tidigare under året. Foto: AP Photo/Alexei Alexandrov

Mariupol var i medias blickfång 2022. Vad händer där nu och vilka folkgrupper bor nu i Putins ryska Mariupol?

Mariupol – Putins folkutbytesskyltfönster

Ryssland och Ukraina har med USA enats om en partiell vapenvila. Överenskommelsen i Saudiarabien innefattar stopp för attacker mot energiinfrastruktur och på Svarta havet. Trots initial optimism väcker komplexa villkor tvivel om avtalets genomförande.

25 mars 2025 kommer definitivt att gå till historien i Rysslands och Ukrainas krig. Det verkar som att just denna dag, efter flera rundor av långvariga och utmattande förhandlingar i Saudiarabien, har parterna, med USA som medlare och president Donald Trump personligen, tagit det första större och dokumenterade steget mot fred. Även om det möjligen bara ser så ut vid första anblicken.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommenterar den partiella vapenvilan för en grupp ukrainska journalister på en pressträff i Kiev den 25 mars. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Tillsammans med Mykyta Trachuk gräver vi ner oss i vapenvilans detaljer och undersöker om den är realistisk

Den delvisa vapenvilan – Ett genombrott mot fred eller en formalitet? 

Europas största kärnkraftverk, Zaporizjzja i Ukraina, har sedan mars 2022 varit under rysk ockupation. Anläggningen utgör en femtedel av Ukrainas energikapacitet och har nu blivit del av internationella förhandlingar, där även USA visat intresse för att ta över det. För Ukraina är det en omistlig nationell tillgång som de inte vill ska tillfalla utlandet.

På senare tid har situationen kring det ukrainska kärnkraftverket i Zaporizjzjaregionen – som befinner sig under rysk ockupation – åter intensifierats. Kraftverket har börjat figurera flitigt i nyheterna. Det är inte bara president Volodymyr Zelenskyj som talar om det – till och med Vita huset visar intresse för anläggningen. Särskilt USA:s ledare Donald Trump har uttalat att det vore bra om amerikanerna kunde ta över driften av kärnkraftverket.

En rysk soldat står på Zaporizjzjas kärnkraftverks område den 1 maj 2022 efter att det ockuperats två månader tidigare av ryska styrkor. Foto: AP Photo/File

Vi reder från en ukrainsk horisont ut varför kärnkraftverket är så viktigt för både Ukraina och världen

Trump vill ta kontroll över Europas största kärnkraftverk

Enligt Säpo använder sig Iran av kriminella gäng för att utföra attacker i Sverige. John Bolton, tidigare nationell säkerhetsrådgivare i USA, säger att Irans och andra fientligt sinnade staters ageranden utgör krigshandlingar. – Om vi inte tar det på allvar så lämnar vi oss exponerade för ännu mer allvarliga hot, säger han till Bulletin.

Förra året <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/presstraff-om-sakerhetslaget">gick Säpo ut med</a> att Iran använder sig av kriminella gäng för att utföra våldsdåd i Sverige. Samtidigt har Israels underrättelsetjänst Mossad tidigare pekat ut Rumba- och Foxtrotnätverken i Sverige samt dess ledarfigurer Ismail Abdo och Rawa Majid för att samarbeta med Iran och för att ha legat bakom attacker mot Israels ambassad i Stockholm.

Amerikanske toppdiplomaten i intervju med Bulletin • ”Om vi inte tar det på allvar så lämnar vi oss exponerade”

John Bolton om iranska gäng i Sverige: ”Det här är krigshandlingar”

2,5 timmars telefonsamtal gav en begränsad 30-dagars vapenvila mot energianläggningar, kommande krigsfångutbyte och planerade fortsatta förhandlingar. Trots positiv ton från båda sidor avslöjar skillnaderna i pressmeddelanden kvarvarande motsättningar. Det blev inga genombrott - bara en överenskommelse om fortsatt dialog.

Den 18 mars ägde det efterlängtade samtalet mellan USA:s och Rysslands presidenter rum. Hela världen väntade på detta telefonsamtal: vissa med oro, andra med hopp. Medierna byggde upp spänningen inför detta, och parterna upprätthöll den. I synnerhet gav både Kreml och Vita huset signaler om att dialogen skulle bli mycket konkret och saklig.

Rysslands president Vladimir Putin på den årliga kongressen för Rysslands förbund för industrialister och entreprenörer i Moskva tisdagen den 18 mars. Putin kom att dröja sig kvar här in på den av hans presstalesman Dmitrij Peskovs angivna starttiden för telefonsamtalet med Donald Trump. Foto: Maxim Shemetov/Pool Photo via AP

Mycket väsen för ingenting efter 2,5 timmars samtal

Trump och Putins telefonsamtal: ”överens om att komma överens” om Ukraina?

Efter Northvolts konkursansökan blir frågorna allt fler kring etablerade mediers och politikers ansvar. Författaren och skribenten Jens Ganman pekar ut vad som ligger bakom fiaskot och varnar för att nästa gröna bubbla redan finns i Östersund.

Northvolts kollaps innebär förlorade skattemiljarder och tusentals jobb som aldrig blir verklighet. Jens Ganman är författare, musiker och driver en <a style="color: blue; text-decoration: underline;" href="https://jensganman.substack.com/">substack</a> där han regelbundet kommenterar aktuella samhällsfrågor. I en färsk text på sin <a href="https://jensganman.substack.com/p/brev-259-vi-kommer-att-bada-i-gron">substack</a> skriver Jens Ganman om Northvolt och hur etablerade medier misslyckats granska satsningen. När Bulletin träffar honom är han på väg hem till Östersund efter ett besök i Stockholm. Hur kunde Northvolt-fiaskot ske? – Mycket beror nog på svenska journalisters patologiska grupptänk, säger Jens Ganman och fortsätter: – Under en period ”fick” man inte ställa kritiska frågor kring den gröna omställningen. Den s.k. ”I support the current thing”-mentaliteten… och det gjorde att charlataner som Harald Mix och hans positivhalarapa Peter Karlsson fick fritt spelrum. – Medan många journalister stod i en ring runt omkring och klappade takten. ”Heja! Heja!” Vilket ansvar har media respektive politiken? – För ett kommunalråd i Skellefteå är det såklart svårt, i i princip, omöjligt att säga

Journalisterna agerade hejaklack när charlataner som Peter Carlsson hajpade upp Northvolt säger Jens Ganman. Foto: Anders Wiklund/TT/Pelle Zackrisson

Nästa gröna bubbla finns i Östersund enligt Jens Ganman

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle