Storbritannien och Sverige har förklarat sig redo att skicka trupper till Ukraina som säkerhetsgaranti, där Sverige betonar att detta endast skulle ske efter ett fredsavtal. Trots frågetecken kring vad som kan skickas är det kanske värdefulla signaler till andra länder? Statsvetaren Mykyta Trachuk betraktar här uttalandena från Kievs horisont.

Uttalandet från den brittiske premiärministern Keir Starmer om Storbritanniens beredskap att skicka trupper till Ukraina för att säkerställa säkerhetsgarantier har väckt stor uppmärksamhet. Det är dock fortfarande oklart om London planerar att göra detta omedelbart eller först efter att vissa avtal har undertecknats.

Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace tar sig ner från en Challenger 2-stridsvagn i England under utbildningen av ukrainska stridsvagnbesättningar den 22 februari 2023. Foto: Ben Birchall/Pool / AP

Vad innebär uttalandena om brittisk och svensk trupp egentligen?

Storbritannien och Sverige redo att skicka trupper till Ukraina: strategiskt drag eller provokation?

Sverigedemokraternas utrikespolitiske talesperson Aron Emilsson vill se en total omläggning av svenskt bistånd. I en intervju med Bulletin berättar han om sin kristna syn på bistånd, kritiken mot UNRWA och hur socialdemokraternas kopplingar till Hamas underminerar deras utrikespolitiska trovärdighet.

– Det vi har gjort i den stora omläggningen av svensk biståndspolitik från tidigare rödgröna regeringar är något oerhört. Det är egentligen det enda utrikespolitiska området där vi har förhandlat i både helhet och detalj mellan Sverigedemokraterna och regeringspartierna, säger Aron Emilsson till Bulletin.

Aron Emilsson (SD) är ordförande i riksdagens utrikesutskott. Foto: Pelle Zackrisson

SD:s kristna höger • Sågar Socialdemokraterna för samarbeten med terrororganisationer

Emilsson (SD) om framtiden för biståndet

Under striderna i Kurskregionen opererar den ukrainska 413:e bataljonen Raid som genomför framgångsrika operationer med drönare djupt inne på ryskt territorium. Här kommer en exklusiv inblick i deras vardag i ett reportage av ukrainska journalisten Bohdana Ljaskivska för Bulletin.

Operationen i Kurskregionen förbereddes i total hemlighet, till skillnad från motoffensiven i i södra Ukraina i juni 2023. Den diskuterades varken i media eller bland militära analytiker före starten. De första dagarna präglades av informationstystnad. Först senare kunde militären berätta om händelserna i augusti och nuläget. Tung utrustning och militära enheter flyttades i hemlighet till gränsen i Sumy-regionen, kamouflerade i skogarna i väntan på anfallsordern.

413:e bataljonens soldat vid Kursk-fronten. Foto: Bohdana Ljaskivska

Bulletins reporter följer med ukrainska trupperna in på ryskt territorium

Exklusivt frontreportage: Följ med 413:e bataljonen Raid inne i ryska Kurskregionen 

JD Vances tal på säkerhetskonferensen har redan blivit omtalat. I talet kritiserade JD Vance Europas politiker för att ignorera folkviljan, för en okontrollerad massinvandring och för att man tummar på yttrandefriheten. JD Vance nämnde både Sverige och Greta Thunberg i sitt tal. Nu kan du läsa hela talet, på svenska, här nedanför. Styckena där han talar om Greta Thunberg och Sverige är i fet stil.

Tack till alla samlade delegater, dignitärer och medierepresentanter. Ett särskilt tack till värden för Münchens säkerhetskonferens för detta otroliga evenemang.

JD Vance höll ett redan beryktat tal i München på fredagen. Foto: AP

”Yttrandefriheten är på reträtt i Europa. Men jag medger att censurrösterna ibland kom från mitt eget land.”

Läs: JD Vances hela tal på svenska

Civilminister Erik Slottner (KD) har till uppgift att öka effektiviteten i Sveriges statsförvaltning. I en intervju med Bulletin berättar han om den senaste utredningen i frågan, varför han inte inspireras av Javier Milei och Elon Musk och vilket mål han har för hur mycket av myndighetssverige som ska kapas. – Jag tror att staten mår väldigt bra av att ibland fundera och ibland bromsa, säger han.

I måndags lämnade regeringens utredare Ulf Bengtsson över betänkandet från utredningen om en översyn av mindre myndigheter och analys- och utvärderingsmyndigheter till civilminister Erik Slottner (KD).

– Den resan är ju påbörjad nu och den får väldigt mycket hejarop från internt i mitt parti, säger civilminister Erik Slottner (KD) om arbetet med att effektivisera statsförvaltningen. Foto: Oliver Dagnå/Bulletin

Bulletin intervjuar civilminister Erik Slottner (KD) • ”Får väldigt mycket hejarop”

Ministerns mål: Så mycket ska antalet myndigheter kapas

I en tid av förändrad amerikansk utrikespolitik försöker Ukrainas president Zelenskyj anpassa sin kommunikationsstrategi för att passa Donald Trumps affärsinriktade ledarstil. Hur går det till och kan det lyckas?

USA förblir Ukrainas viktigaste partner på världsarenan. Efter Donald Trumps maktövertagande har dock kommunikationen mellan Kiev och Washington förändrats. Man kan inte kalla USA:s nye president för ”ukrainofob” eller motståndare till Ukraina, men till skillnad från sin föregångare har han en mycket mer pragmatisk och svalare inställning till den ukrainska frågan. Dessutom spelade Kiev under president Petro Porosjenkos era tydligt på demokraternas sida 2016 – något som Trump inte heller har glömt.

Volodymyr Zelenskyj. Arkivbild. Foto: Ida Marie Odgaard/AP/TT

Ukrainas president prövar olika knep för att få till en bra dialog med Trump

Hur Zelenskyj försöker ”tämja” en motsträvig Trump

USA vill att Ukraina genomför val innan slutet av 2025, trots pågående krig. Detta skapar spänningar mellan Washington och Kiev, där president Zelenskyjs administration starkt motsätter sig idén, skriver Mykyta Trachuk.

USA vill att Ukraina ska hålla val före utgången av 2025, särskilt om ett vapenstillestånd uppnås vid fronten.

Keith Kellogg, Donald Trumps särskilda sändebud för Ukraina. Foto: AP

”För närvarande råder konsensus om att val inte kan hållas”

Demokrati i krigstid: USA pressar Ukraina genomföra nyval

Under den senaste veckan rasade de hetaste striderna i Kursk- och Donetsk-regionerna. Ukrainska trupper tog till offensiven på nytt inne i Ryssland och avancerade 5 kilometer. I Donbass fortsätter hårda strider där ryssarna försöker bryta igenom försvaret.

I Kursk-regionen tillfångatog ukrainska luftlandsättningssoldater 21 ryska soldater i Kursk-regionen. Enligt fallskärmsjägarna gav sig de ryska soldaterna frivilligt. Bland de tillfångatagna finns ockupanter från olika regioner i Ryssland och Burjatien. Fångarna fick omedelbar sjukvård.

En rysk förstörd stridsvagn i Kursk. Foto: AP

Ryska attacker i Charkiv- och Zaporizjzja-regionerna

Ukrainarapporten: Ukrainska styrkor avancerar i Kursk-regionen

De nordkoreanska soldaterna drar sig tillbaka med stora förluster i Kurskregionen medan de ryska styrkor ändrar taktik i kampen om Pokrovsk. Samtidigt sker spektakulära saker bakom fiendens linjer, skriver Bohdana Ljaskivska.

Den svåraste situationen under den senaste veckan har varit vid Pokrovskfronten i Donetsk-regionen. Hälften av alla strider längs hela fronten sker dagligen just i detta område. Den hetaste punkten längs hela stridslinjen är Pokrovskfronten.

Sommaren 2024 skrev Vladimir Putin och Kim Jong-Un på ett samarbetsavtal. Foto: AP

Ukrainarapporten: Nordkoreanerna dras tillbaka

Trump föreslår att avsluta Ukrainakriget genom att trycka ner oljepriset, inspirerad av 1980-talets taktik mot Sovjetunionen. Men kan detta fungera i dagens värld? Ukrainske statsvetaren Mykyta Trachuk analyserar.

USA:s president Donald Trump har på sistone kommit med en ny idé om att stoppa kriget i Ukraina. Han talar om att få ner oljepriserna som ett verktyg för att avsluta striderna. Hans ord baseras på övertygelsen att höga energipriser är en viktig inkomstkälla för Ryssland som möjliggör finansieringen av Kremls krig.

Ronald Reagan och USA knäckte Sovjetunionen med sänkta oljepriser på 1980-talet. Foto: AP

Donald Trump planerar att pressa ner oljepriserna

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle