Säkerhetskraven vid anställningar är väsentligt högre vid de övriga nordiska migrationsmyndigheterna än vad de är vid svenska Migrationsverket. Det framgår efter att Bulletin har gjort en rundfrågning till Migrationsverkets motsvarigheter i Norge, Finland och Danmark.

Bulletin har i tidigare artiklar avslöjat hur säkerhetskraven har brustit, och fortfarande brister, vid nyanställningar. Det finns bland annat inget generellt krav på säkerhetsklassning av de medarbetare som är beslutsfattare i medborgarskapsärenden.

Detta har internt lett till en rädsla för flyktingspionage och att information om asylsökanden kan hamna i fler länder. I ytterligare en artikel beskriver Bulletin även hur antalet olovliga slagningar i asylärenden är mycket stort och att det sällan leder till några repressalier för den personal som utför den. Slagningar som kan ge långtgående information om vad den asylsökande personen har gjort i sitt hemland innan den kom till Sverige – och som kan vara av mycket stort intresse för främmande regimer, samt religiösa och kulturella grupperingar med fientliga motiv.

Finland: Säkerhetsutredning görs på alla

Samtliga av de nordiska länderna har strängare rutiner vad gäller att säkerhetsklassa personalen. I ett mejlsvar från Migrationsverkets motsvarighet i Finland, Migri, skriver kommunikatören Saara Urmas: ”Skyddspolisen gör säkerhetsutredningar för varje nyanställd”. Skyddspolisen är den finska motsvarigheten till Säpo.

I Sverige gjordes det tidigare obligatoriska säkerhetsutredningar, men de görs inte längre, enligt en tidigare intervju i Bulletin med den pensionerade medarbetaren Anna Höglund, som då sade: ”När jag anställdes var det ett krav att man var svensk medborgare och det gjordes säkerhetskontroller av Säpo. Riktigt när det upphörde kan jag inte säga”.

Skribenten och tidigare Bulletin-medarbetaren Merit Wager har också, på direkta frågor till Migrationsverket, fått svaret av Migrationsverket: ”Anställda på medborgarskapsenheten omfattas inte idag av säkerhetsskyddslagen men en översyn görs i dagsläget över alla Migrationsverkets roller för att avgöra om säkerhetsklassning bör utökas till fler roller än de som redan är säkerhetsklassade idag”. Enligt uppgifter till Merit Wager upphörde säkerhetskontrollerna någon gång före 2014, något som Migrationsverket i vart fall inte motsäger på de direkta frågor som Wager ställer till Myndigheten.

Danmark: Undersökningskrav vid alla rekryteringar

Danmarks motsvarighet till Migrationsverket, Udlændingestyrelsen, svarar via sin presskommunikatör Søren Staberg Madsen följande på frågan huruvida personalen säkerhetsklassas vid anställning:

”Det är ett fastställt krav vid alla av ministeriets rekryteringsprocesser att det ska ske en registermässig undersökning hos Politiets Efterretningstjeneste eller ett säkerhetsgodkännande.”

Politiets Efterretningstjeneste är Danmarks nationella säkerhets- och underrättelsetjänst – eller Danmarks motsvarighet till Säpo. Alla som anställs på Danmarks motsvarighet till Migrationsverket måste således underkasta sig undersökningar av den danska säkerhets- och underrättelsetjänsten.

Norge: Krav vid vissa anställningar

Norges motsvarighet till svenska Migrationsverket heter Utlendingsdirektoratet. Där är kraven på säkerhetsklassning vid anställning inte riktigt lika omfattande som för Finland och Danmark – men ändå mer omfattande än vad de är för Sverige. De svarar via sin presschef Thomas Theis-Haugan. (Översatt av reportern. Det fullständiga svaret finns på originalspråket i faktarutan nedan).

”I vissa anställningar krävs det att man säkerhetsprövas. I anställningar med krav på säkerhetsprövning genomförs bland annat en riskutvärdering runt den aktuella personen. Eventuella skäl till oro från säkerhetsmyndigheterna kommer normalt sätt att fångas upp i en säkerhetsprövning eller efter en specifik förfrågan. Efter säkerhetsgodkännande genomförs en auktoriseringsintervju med den anställde. Detta är standardförfarande enligt den norska säkerhetslagen”.

”Säkerhetsgodkännande gäller endast de positioner som stöter på säkerhetsklassad information. Vissa positioner i asyl och bosättning kräver godkännande eftersom det finns fall som kan innehålla säkerhetsgraderad information”.

”Dessutom finns det ett krav på ett utökad och villkorlig vandelsprövning i positioner med betrodda uppgifter utöver säkerhetsgodkännande. Exempel på sådana positioner är säkerhetsvakter, tolkar, arkiv- och IT-personal. Det är också krav på vandelsprövning på den personal som anställs på det nationella ankomstcentret vid Råde”.

I Sverige är vandelsprövning något som görs inför anställning av vissa yrken för att försäkra sig om att personen är ”medborgerligt pålitlig” och har ett ”gott levnadssätt”. Kontrollen sker genom att undersöka om personen till exempel förekommer i polisens belastnings- eller misstankeregister eller motsvarande nationellt register för allvarliga brott med anknytning till egendomsbrott eller andra brott i samband med ekonomisk verksamhet.

Yrken som föregås av en vandelsprövning är bland annat fastighetsmäklare, innehavare av alkohol- och serveringstillstånd, revisorer, taxiförare, föreståndare av vårdhem, försäkringsförmedlare, med mera. Anställda vid Migrationsverket omfattas dock inte av vandelsprövning.

Inga krav på medborgarskap

Bulletin ställde även frågan till samtliga länders migrationsmyndigheter huruvida man måste vara medborgare i landet för att arbeta med medborgarskapsärenden. Svaret från samtliga länders motsvarigheter till Migrationsverket är att det normalt inte ställs några krav på medborgarskap i det egna landet för tjänstemännen, men att det kan finnas enskilda undantag för vissa befattningar. Inte heller i Sverige behöver man vara svensk medborgare för att arbeta med medborgarskapsärenden, såvida inte tjänsten är klassad i någon av de högre säkerhetsklasserna – där svenskt medborgarskap är obligatoriskt.

TEXT: Henrik Sjögren

Har du tips? Mejla reportern. Du har grundlagsskyddad rätt att förbli anonym som uppgiftslämnare: Henrik@bulletin.nu

Läs även: Vi hetsas att bevilja uppehållstillstånd

Läs även: Ingen match för den som vill infiltrera Migrationsverket

Läs även: Merit Wager: Otillräckliga säkerhetskontroller på Migrationsverket

Läs även: Per Brinkemo: De klankriminella bygger imperier via blodsband

Läs även: Migrationsverkets säkerhetschef: Medveten om hotet

Lyssna på podcast: Intervju med Per Brinkemo om klaners parallella rättsskipning.

Ytterligare lästips: Skribenten och debattören Merit Wager har på sin Blogg rapporterat om migrationsfrågor under många år. Där finns mängder av vittnesmål inifrån myndigheten.