Miljöpartiets stora inflytande över trafikpolitiken i Stockholm måste får ett slut, skriver tre SD-politiker inom trafikutskott, region och kommun: Thomas Morell, Msciwoj Swigon och Gabriel Kroon.

Efter fyra år av miljöpartistisk trafikpolitik i Stockholm, kraftigt påhejad av Alliansen, låter även det nya styret av socialdemokrater och vänsterpartister Miljöpartiets bilfientlighet härja fritt. Minskat bilåkande ska uppnås oavsett vilka inskränkningar det har på familjers vardag eller näringslivets framkomlighet.

Det finns inget som tyder på att idén om Stockholm som föredöme i miljö- och klimatpolitik får andra att ta efter.

DEBATT: MP:s bilfientliga politik måste få ett slut!

Bästa finansminister! Om Du kan finna några nationalekonomiska argument som motsäger det som följer så välkomnar jag om du skickar dem till mig. I annat fall bör du och regeringen rimligen agera utifrån nedanstående analys, skriver dagens debattör Leif V Erixell. <div class="MuiGrid-root MuiGrid-item MuiGrid-grid-xs-12 MuiGrid-grid-lg-9"> <div class="tinymce"> </div> </div>

Så länge inflationen drivs upp av bristförhållanden gällande insatsvaror på grund av pandemin och kriget i Ukraina, främst energi/drivmedel/el men även datorkomponenter, konstgödsel och olika grödor, vars prisökningar sprider sig ut i ekonomin fram till konsument, så blir en räntehöjning vad gäller inflationen meningslös; istället eldar den på den begynnande lågkonjunkturen – med tvingande logik. Således är det oanalytiskt och direkt samhällsfarligt av Riksbanken att i detta läge fortsätta höja räntan. Man skulle inte ens ha börjat, utan väntat ut insatsvarornas återkomst i någorlunda balans pre kriserna. 
 Räntehöjningar ska, om de ska ha effekt på inflationen, ske i en överhettad ekonomi orsakad av främst inhemska förhållanden, exempelvis obalanserade löneökningar. Vad en regering kan och bör göra nu är således att dels med alla medel öka utbudet av nämnda insatsvaror, som till exempel el och minska kostnaderna för dem där det går, exempelvis för bränslen genom minskning av energiskatterna, som ju för övrigt gett statskassan stora belopp genom själva prisökningen! Ge tillbaka dem till brukarna och gör en insats mot de inflationsdrivande orsakerna. 
 Vidare borde det vara självklart att tillfälligt, säg 6 månader, ta bort eller kraftigt minska amorteringarna för de hushåll som just köpt sin första lägenhet och utan egen förskyllan hamnat i en av Riksbanken påeldad stagflation. Här måste det till självständigt tänkande och att inte förlita sig på en Finansinspektion och andra som hamnat i Riksbankens defekta analys. Att detta – att människor slipper att gå från hus och hem under vintern – på något sätt skulle elda på inflationen faller på sig egen orimlighet. 
 Måhända är denna analys av något värde för dig. 
 I övrigt önskar jag dig och regeringen lycka till efter denna överdrivet försiktiga start. Bland annat så utgår jag från att Ni redan i vårändringsbudgeten tittar mer på kostnadssidan där ideologiproducerande och ideologistyrande myndigheter inte förtjänar att få fortsätta parasitera på skattemedel och vars minskade utgifter vid ett borttagande mer än väl skulle kompensera för borttagandet av exempelvis plastpåseskatten – som ju är ett vallöfte – samt att de genom själva sin existens motverkar de paradigmskiften Ni vill genomföra. Det är ju inte Magdalena Andersson och vänstern, systemägarna, Ni ska imponera på såsom ansvarstagande rikshushållare, utan de väljare som givit Er makten och som förväntar sig att Ni ger tillbaka på de vallöften Ni givit. Allt annat är förstås en omöjlig framgångsväg. 
 Lycka till och allt gott! 
 Vänligen Leif V Erixell 
 Författare och frihetlig debattör 
 P.S 
 Här är en lista på myndigheter som kan avvecklas och som Ni själva har ”lovat” att ta tag i: <a href="https://www.altinget.se/artikel/enkat-myndigheterna-som-kan-ryka-efter-valet" target="_blank" rel="noopener" data-saferedirecturl="https://www.google.com/url?q=https://www.altinget.se/artikel/enkat-myndigheterna-som-kan-ryka-efter-valet&amp;source=gmail&amp;ust=1669876499645000&amp;usg=AOvVaw2S0NScrCPoepi9kp8WkMdT">https://www.altinget.se/artikel/enkat-myndigheterna-som-kan-ryka-efter-valet</a> 
 En mycket bättre lista och som på allvar skulle signalera ett ”paradigmskifte” och spara miljarder av skattebetalarnas pengar, får Ni hjälp med här: <a href="https://medbloggen.se/2018/05/06/svarta-listan-over-myndigheter-som-ska-laggas-ner/comment-page-1/" target="_blank" rel="noopener" data-saferedirecturl="https://www.google.com/url?q=https://medbloggen.se/2018/05/06/svarta-listan-over-myndigheter-som-ska-laggas-ner/comment-page-1/&amp;source=gmail&amp;ust=1669876499645000&amp;usg=AOvVaw1DGBlX0MGIMzjx0GkgSaz3">https://medbloggen.se/2018/05/06/svarta-listan-over-myndigheter-som-ska-laggas-ner/comment-page-1/</a>

Finansminister Elisabeth Svantesson. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Räntehöjningar är bra för att dämpa en överhettad ekonomi, men nu eldar de bara på lågkonjunkturen.

DEBATT: Öppet brev till finansministern och hennes regeringsunderlag

Genom att höja riksnormen så höjer den nya regeringen även försörjningsstöden med 8,26 procent. Detta lägger en tung börda på redan pressade kommuner och gör steget från bidragsförsörjning till arbete ännu större, skriver dagens debattörer Åsa Tallroth och Lennart Göranson från Medborgerlig Samling.

I början av november beslutade den nya regeringen att från den första januari höja riksnormen – och därigenom även nivån på försörjningsstödet – med <a href="https://www.regeringen.se/artiklar/2022/11/riksnormen-for-2023-faststalld/" target="_blank" rel="noopener">8,26 procent</a>. En enorm höjning som står i bjärt kontrast mot retoriken i valrörelsen, där man upprepade gånger påtalade att det måste löna sig att gå från bidrag till arbete.

Dagens debattörer Åsa Tallroth och Lennart Göranson från Medborgerlig Samling. Foto: Pressbilder / 	Fredrik Sandberg/TT

Försörjningsstöden högs från nästa år långt mer än några löneökningar kommer att hamn på i avtalsrörelsen.

DEBATT: Regeringens svek mot arbetslinjen

<div>Problemen i vården handlar inte om brist på vårdpersonal, utan om en organisation som inte låter personalen, från överläkare till undersköterskor, göra sitt jobb. Regionerna måste avskaffas och sjukvården förstatligas, skriver Magnus Lagerkvist och listar därutöver ett antal förslag till åtgärder.</div>

Winston Churchill brukade säga att om han skulle tala i två timmar kunde han börja med detsamma. Skulle han tala i fem minuter ville han däremot förbereda sig en vecka. Detsamma gäller analyser och slutsatser. Kan man inte uttrycka kärnan kort och koncist vet man inte vad man pratar om. Sjukvården har haft konsulter och rådgivare som studerat och analyserat detaljer för stora pengar utan att det haft någon effekt. Tvärtom. Konsulterna på Nya Karolinska lanserade ”Värdebaserad vård” där bara konsulterna kostat över miljarden och inte lett någonstans eller snarare fel. Västernorrlands Region anlitade en norsk konsultfirma för 54 miljoner som inte heller det ledde någonstans.

Dagens debattör Magnus Lagerkvist listar förslag för sjukvården. Foto:  Zhang Guangjuan / Amir Nabizadeh/TT

Problemen i vården handlar inte om brist på vårdpersonal, utan om en organisation som inte låter personalen göra sitt jobb.