En drönare som föll ned på litauisk mark den 23 mars, tidigare intrång i polskt luftrum, och nu rysk drönarinfrastruktur inne i Belarus är tydliga tecken. Landet har blivit en bas för ett krig som sprider sig utanför Ukraina.

För några dagar sedan tillkännagav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ett nytt hot från Belarus territorium. Det handlar om utplaceringen av särskilda styrstationer för drönare (UAV). Om uppmärksamheten tidigare främst riktades mot robotinfrastruktur och militärbaser, handlar det nu om ett mer flexibelt, rörligt och svårspårbart krigsverktyg — system för fjärrstyrning av drönare.

En rysk Gerbera-drönare som i det här fallet skjutits ner av det ukrainska gränsväsendet i Sumyregionen den 7 januari 2025, men samma typ av drönare har även använts mot Polen. Foto: Ukrainas gränsväsende/Wikimedia commons/Public domain

Zelenskyjs varning till Europa om hotet från Belarus

Drönarstyrstationer i Belarus: det nya krigets dolda infrastruktur

År 2019 skakades Sverige av den (påstådda) penningtvättsskandalen i Swedbank. Ännu har inte dramat nått sin upplösning, och vi väntar fortfarande på Högsta domstolens beslut angående svindleriåtalet mot före detta vd Birgitte Bonnesen. Jakob Sjölander intervjuar här Jan Söderqvist, författare till Avrättad: Swedbank, myndigheterna och mediemobben.

När jag själv har försökt skriva om Bonnesenaffären och Swedbank har jag stött på problemet att hela historien är så ofantligt komplicerad. Så nu tänkte jag dumpa hela förklaringsbördan på dig.

Swedbankskandalen rullar vidare. Foto: Jan Ainali, CC BY 3.0, via Wikimedia Commons

Swedbanks vd Birgitte Bonnesen väntar på Högsta domstolens beslut 

”Uppdrag granskning ljuger” – Jan Söderqvist om Bonnesenaffären

Svenska Journalistförbundet stoppade enligt forskare en ny undersökning om journalisters partisympatier. Det skriver ledarskribenten Håkan Boström i Göteborgs-Posten. ”Det vi sagt nej till är att vara med och finansiera forskningen i fråga”, skriver Journalistförbundets Sanna Rayman till Bulletin.

2012 kom en uppmärksammad <a href="https://jesperstromback.org/wp-content/uploads/2012/05/1369226_journalist-2011-journalistboken-kap-131.pdf">studie</a> från Kent Asp, professor i journalistik vid Göteborgs universitet, om journalistkårens partisympatier.

Ville inte hjälpa till med ny undersökning, skriver GP • Fackförbundet förnekar • Överväldigande rödgröna sympatier 2012

Journalistförbundet: Relevant att undersöka journalisters partisympatier

Ukrainas president Zelenskyj bekräftade i mars 2026 det som anats: Kiev bedriver ett aktivt informationskrig mot den ryska befolkningen via Telegram – och tänker fortsätta på den nya ryska statsmeddelandetjänsten Max. Men Moskva bygger allt högre digitala murar, och hur mycket av det ukrainska budskapet som faktiskt når fram är långt ifrån klart.

2026 har blivit en vändpunkt i en osynlig men mycket viktig kamp om sinnen – en kamp som inte utspelar sig vid frontlinjen, utan på skärmarna hos miljontals ryssars smartphones. President Volodymyr Zelenskyjs öppna erkännande om ukrainska underrättelsetjänsters arbete via Telegram, och planerna på att infiltrera den nya ryska statliga meddelandetjänsten Max, är en sällsynt offentlig bekräftelse på att Kievs informationskrig mot Moskva inte bara pågår, utan också tvingas anpassa sig snabbt till en ny teknologisk verklighet.

Ryska medborgare protesterar mot invasionen av Ukraina och Putins regim i Tjeckiens huvudstad Prag den 26 mars 2022. Foto: AlexVolter/Wikimedia commons

För första gången bekräftar Ukraina att de bedriver informationskrig inne i Ryssland. Men hur och får det effekt?

Så bedriver Ukraina propagandakrig inne i Ryssland

Medan röken stiger över Mellanöstern och oljepriserna skenar, sitter Kreml och räknar vinster. Ryssland deltar inte i kriget – men kan visa sig bli dess stora vinnare.

Den storskaliga konflikten mellan USA, Israel och Iran har snabbt förvandlats från en rent regional kris till ett globalt problem. Ryssland, som formellt sett inte är part i konflikten, framträder samtidigt som en av dess huvudsakliga vinnare. Stigande energipriser, delvis lättad sanktionspress och förändrade amerikanska utrikespolitiska prioriteringar öppnar ett möjligheternas fönster för Kreml – ett som var svårt att föreställa sig för bara några månader sedan.

Rysslands president Vladimir Putin tillsammans med USA:s president Donald Trump under besöket på Elmendorf Richardson-basen i Anchorage, Alaska den 15 augusti 2025. Foto: DoD photo by Benjamin Applebaum/Public domain

Kreml gnuggar händerna åt Trumps krig i Iran

Så stärker irankriget Putin

Våren 2026 erbjuder varken segrare eller besegrade – bara en front i rörelse, där varje ukrainskt framsteg i söder möts av ryskt tryck i öster. Ett strategisk dödläge som fortsätter oaktat lokala ukrainska framgångar.

Årets första vårmånad 2026 har inte medfört några drastiska förändringar i situationen på marken i Ukraina. Ändå fortsätter kartan över frontområdena att justeras dagligen. Det har gått fyra år sedan parterna 2022 förgäves för första gången försökte förhandla om fred i Istanbul, och idag byter kvadratkilometer ukrainsk mark fortfarande ägare.

Övergripande lägeskarta över fronterna i Ukraina med områden med lokala ukrainska motoffensiver markerade med blått runt sig. Grundkarta: Deepstate

Den femte krigsvåren bjuder på ukrainska ljusglimtar vid fronten, men helheten är ganska statisk

Ukrainafronten våren 2026: vem har övertaget i kriget just nu?

Över 1 400 drönare på några dagar. Mellanöstern befinner sig mitt i en ny typ av krig – och det är Ukraina som sitter på svaren om hur man försvarar sig med begränsade medel.

Kriget i Mellanöstern har pågått i två veckor och något slut är ännu inte i sikte. Konflikten har snabbt antagit formen av en högteknologisk kraftmätning där raketer och drönare spelar huvudrollen. Men i takt med att striderna utvecklas blir en paradox i det moderna kriget allt tydligare: extremt dyra luftvärnssystem tvingas bekämpa extremt billiga anfallsmedel i form av drönare.

En Shahed-136-drönare på en pickupbil visas upp på den 44:e årsdagen av den islamiska revolutionen i Teheran, 11 februari 2023. Foto: Meghdad Madadi, https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ 

Hjälper de rika gulfstaternas pengar när det handlar om att försvara sig mot massiva iranska luftanfall?

Det här kan Ukraina lära Mellanöstern om drönarkrig

Sedan februari riktar ryska styrkor allt mer systematiskt in sig på Ukrainas vattenförsörjningsinfrastruktur. Miljoner stadsbor riskerar att stå utan rent vatten, fungerande toaletter och avlopp – inte som en bieffekt av kriget, utan som ett uttalat mål. Det värsta kan komma i sommar.

I februari 2026 sa Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj det som militärexperter länge hade varnat för. Enligt den ukrainske ledaren förändras taktiken bakom de ryska massattackerna: vid sidan av energi- och logistikobjekt börjar fienden i allt högre grad fokusera på vattenförsörjningsinfrastrukturen. Det är troligen just dessa objekt som kommer att bli de viktigaste målen under våren och sommaren, sa Zelenskyj då.

Den ukrainska räddningstjänsten leverar vatten med tankbil till Vuhledar i Donetskregionen efter att ryssarna slagit ut vattenförsörjningen i staden den 26 mars 2022. Foto: Ukrainas räddningstjänst, DSNS, wikimedia commons

Ryssland har ett utsett nya mål för att göra livet för ukrainarna outhärdligt

Dricksvattnet: Rysslands nya angreppsmål i Ukraina

Attackerna mot synagogor i norska Trondheim och amerikanska Detroit väcker stark oro runt om i världen. Poddaren Aron Flam menar att attackerna är del av ett större mönster. I en intervju beskriver han händelserna som ett försök att göra judiskt liv ohållbart. – De gör det omöjligt för judar att leva i västvärlden utanför Israel, säger Flam till Bulletin.

Flam konstaterar att utgången hittills kunde ha varit betydligt värre. I Detroit blev en vakt påkörd men väntas enligt nyhetsrapportering återhämta sig. Att ingen omkommit ser Flam som slumpmässigt.

Attacker mot synagogor i Norge och USA • Flam om Irankriget, SVT och Tucker Carlson

Flam efter attackerna: ”En ren tur att ingen har dödats”

<div> <div class="standard-markdown grid-cols-1 grid [&amp;_>_*]:min-w-0 gap-3"> Konflikten mellan USA och Iran har fått oljepriset att stiga kraftigt och skapat oro på de globala marknaderna. Iran har i praktiken stängt Hormuzsundet, en av världens viktigaste transportleder för olja och gas. Bulletin har talat med fem forskare för att reda ut hur kriget påverkar svensk ekonomi, globala leveranskedjor och hushållens plånböcker. – Krig är ju inte bra för ekonomin, säger Ola Olsson, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, till Bulletin. </div> </div>

<div>
 Ola Olsson, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, beskriver ett avvaktande läge på marknaderna.
</div>

Bulletin intervjuar framträdande forskare • Stor genomgång • Inflation, räntor, oljepriser och hushållens ekonomi 

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle