Ryssland anklagar NATO-länderna vid Östersjön för att ha blivit en bas för attacker mot ryskt territorium. Bevis saknas — men det har aldrig stoppat Kreml förut. Baltikum, alliansens geografiskt mest exponerade länder, hamnar återigen i centrum av en upptrappning vars slutstation ingen kan förutsäga.

Efter det att Ryssland inledde sitt fullskaliga krig mot Ukraina har de baltiska staterna blivit de länder som upplever det ryska hotet mest akut. Estland, Lettland och Litauen hade länge varnat Väst för Kremls revisionistiska ambitioner, och de senaste årens händelser har bara förstärkt dessa farhågor.

Leningrads militärdistrikt är det område som gränsar till Baltikum. Här syns soldater tillhörande distriktet som lär sig att hantera drönare under utbildning den 2 februari 2026. Men hur stort är hotet mot Baltikum från en allt modernare rysk armé i närtid egentligen? Foto: Rysslands försvarsministerium

Hur stort är det ryska krigshotet mot Baltikum egentligen? Vi undersöker från ett ukrainsk perspektiv

Hur stor är risken för ett ryskt anfall mot Baltikum egentligen?

Leo ”Kinesen” Carmona har gått från livstidsdömd brottsling till våldsam debattör som delat samsyn med både Revolutionära fronten och Nordiska motståndsrörelsen. I årets val uppmanar han ”orten” att rösta på Alternativ för Sverige.

Leo ”Kinesen” Carmona har gjort sig känd som gängkriminell, gangsterrappare och hetsig debattör. Efter förra veckan fick Carmona stor uppmärksamhet efter att han bland annat hotade att kasta ett bord på opinionsbildaren Nick Alinia.

Leo ”Kinesen” Carmona. Foto: Faksimil, Dialogiskt/Youtube

Har ekänt delaktighet i Arlandarånet • Uppmanar orten att rösta på AFS • Uttryckt sympatier för Revolutionära Fronten och NMR

”Kinesen” – från finskt fängelse till våldsam debatt

Följande tal av Alexander Bard om rättsosäkra våldtäktsdomar hölls på Mynttorget utanför Sveriges riksdag i Stockholm onsdagen den 20 maj 2026. Texten är transkriberad, redigerad och något nedkortad av Jakob Sjölander baserat <a href="https://www.facebook.com/andreas.a.lindquist/videos/975877678662015?idorvanity=463764076306589">på inspelat material</a>.

Se filmklipp <a href="https://www.facebook.com/andreas.a.lindquist/videos/975877678662015?idorvanity=463764076306589">HÄR</a>.

”...förr eller senare kommer Sverige och vår riksdag att vara tvunget att deala med att på det mörka 20-talet dömdes tusentals oskyldiga killar för våldtäkter de inte hade gjort!” Foto: Mahdi Dastmard, Unsplash / Niklas Palmklint

”Men enligt radikalfeminismen är män onda. Och kvinnor är goda. Alla kvinnor är rödluvor. Alla män är vargar. Alla män är förövare, alla kvinnor är porslinsdockor. Så fräsch är den kvinnobilden.”

Alexander Bard: Tusentals unga män oskyldigt dömda för våldtäkt

Fem år av fullskaligt krig har reducerat Ukrainas byggsektor till hälften av sin forna styrka. Men läget skiljer sig enormt åt inom landet. I västra Ukraina är det full fart på byggandet, medan branschen i öster väntar på krigsslutet och den stora återuppbyggnaden.

Vid första anblick verkar byggsektorn i ett land som nu i fem år överlevt ett fullskaligt krig vara ett föga uppenbart ämne för ekonomisk analys. Kriget är tyvärr fortfarande långt ifrån avslutat, men i Ukraina håller en ny arkitektur för den framtida återuppbyggnadsmarknaden gradvis på att ta form. För Sverige har detta ämne inte bara politisk utan också praktisk betydelse: Stockholm förblir en av Ukrainas mest konsekventa partners, även i ekonomisk mening.

Ukrainska byggarbetare bygger en helt ny simbassäng i Kryvyj rih för det fullskaliga kriget. Foto taget den 30 November 2021, bildkälla: https://bigbud.kmu.gov.ua/

Hur mår den ukrainska byggbranschen i krigstid och kan den återuppbygga det ryssarna förstört?

Ukrainas byggsektor 2026: krigsstiltje i väntan på explosiv tillväxt

Oskyldiga döms för våldtäkt. Men ett närbesläktat problem är att vad som räknas som våldtäkt har expanderat så till den grad att även de enklaste misstag kan klassas som det. Detta skriver Jakob Sjölander.

Dagens våldtäktslagstiftning har två huvudsakliga problem. Det första och mest omtalade är de låga beviskraven. Män döms på synnerligen klena bevis, särskilt hörsägenbevisning. Detta betyder att offret (eller det påstådda offret) berättat för andra om händelsen, som vänner, familj, poliser eller kuratorer, som sedan intygar att det är sant. Detta är en bevistyp som är otillåten i de flesta rättssystem, men inte i Sverige. Enligt Brottsförebyggande rådet faller 28 procent av våldtäktsdomar enbart på sådan grund.

Ett misstag begås – ska vi lösa det med en ursäkt eller tre års fängelse? Foto: nikko macaspac, Unsplash

”...de misstänkta kan väcka sympati hos poliserna...”

Sjölander: Hur enkla misstag blev våldtäkt

”Ett hot mot demokratin!!” Varför har vänstern den märkliga förmågan att alltid tolka högerns motivation på värsta tänkbara sätt? Varför kan man inte bara acceptera att folk har olika åsikter? Beteendevetaren Marek Behrendt förklarar.

Vid det här laget lär nog de flesta ha vant sig vid vänsterdebattörers regelbundna överanvändning av begrepp som ”hat”, ”hets” eller ”hot mot demokratin”. Medan högerns kritik mot vänstern för det mesta brukar kretsa kring att vänstern är orealistiska, missar viktiga detaljer samt att de är inkonsekventa eller inkompetenta – det vill säga att vänstern skulle sakna färdigheterna att leda – så tenderar kritiken från vänstern ofta landa i insinuationer om högerns moraliska bevekelsegrunder. Det handlar mindre om huruvida förslagen skulle utgöra fungerande alternativ för de problem de påstås lösa, och mer om vad ett stödjande av sådana förslag säger om människan bakom – ofta utifrån den mörkaste möjliga tolkningen.

Vilket är det största hotet mot världen? Högern, eller vänsterns rädsla för högern? Foto: Usman Yousaf, Unsplash

Det onda man ser i sig själv projicerar man på andra

Vänstern avslöjar sig med sitt moraliserande

Andrij Jermak – fram till november 2025 Zelenskyjs närmaste man och då landets i praktiken näst mäktigaste person, misstänks för att ha tvättat miljoner genom ett lyxvillakomplex utanför Kiev. Antikorruptionsmyndigheterna utreder även samhällets absoluta topp, men vem är den mystiske ”R1” i utredningsmaterialet?

Torsdagen den 14 maj häktades den tidigare chefen för Ukrainas presidentkansli Andrij Jermak utifrån domstolsbeslut, misstänkt för korruption. Han ålades en betydande borgen på över 38 miljoner kr. Jermak själv hävdar att han inte har dessa pengar. Likväl har personer i hans närhet redan börjat betala in borgensbeloppet – hittills har över 3 miljoner kr betalats in – vilket tyder på att den f.d. tjänstemannen kan komma att friges inom en snar framtid.

Andrij Jermak, den ukrainska presidentadministrationens chef februari 2020 - november 2025.  Foto från maj 2024, bildkälla: Vin.gov.ua / Wikimedia commons

I kampen mot korruptionen i Ukraina finns numera inga heliga kor - utom möjligen en

Zelenskyjs f.d. stabschef häktad - så hotar korruptionsutredningen Ukrainas president

Den 9 maj sa Putin att kriget ”rör sig mot ett slut”. Aktierna i försvarsbolag rasade, krigströtta ukrainare började hoppas och världen hoppade till och lyssnade. Men bakom orden döljer sig samma gamla krav: Ukraina ska ge upp mer land. Det är ett ultimatum i ny förpackning.

Vladmir Putins uttalanden den 9 maj i Moskva om en påstådd beredskap att inom överskådlig framtid avsluta sitt krig väckte en kraftig diskussionsvåg såväl i Ukraina som utomlands. Ja, den ryske ledaren återkommer periodvis till förhandlingstemat, vilket skapar ett intryck av att Kreml verkligen söker vägar att avsluta konflikten. Men bakom de högstämda formuleringarna döljer sig som vanligt villkor som Kiev och dess västliga allierade betraktar som oacceptabla.

Rysslands president Vladimir Putin (i mitten) tittar på segerdagsparaden den 9 maj 2026. Foto: kremlin.ru

Vad döljer sig egentligen bakom Putins uppmärksammade uttalande i lördags?

Putin pratar om fred – men menar kapitulation

Att avsiktligt falskanmäla någon för våldtäkt är bland det värsta man kan göra. Det är så hemskt att många har svårt att tro kvinnor om det, vilket skapar problem. Detta skriver Jakob Sjölander.

I podden Krimreportrarna diskuterar Sydsvenskans reportrar falska våldtäktsanmälningar. Detta inspirerar en av dem, Peter Herkel, till följande brandtal:

Även kvinnor är människor, och människor är ibland omänskliga. Foto: Joshua Earle, Unsplash

”Män har inte monopol på att (ibland) vara unga, dumma, tokiga, drogberoende, drogpåverkade, desperata, giriga och mer eller mindre rättfärdigt hämndlystna”

Sjölander: Varför har vi inte fler falska våldtäktsanmälningar?

Miljoner ukrainare har flytt, miljoner är mobiliserade, och fabriker och byggarbetsplatser står utan personal. Nu diskuteras det kontroversiella: att ta in utländsk arbetskraft i större skala. Men i ett land under beskjutning, med utegångsförbud och mobilisering – vem vill egentligen flytta till Ukraina?

Det fullskaliga kriget har radikalt förändrat inte bara Ukrainas ekonomiska, politiska och sociala system, utan även dess demografiska struktur. Landet har drabbats av den värsta demografiska krisen i sin moderna historia. Miljoner medborgare har lämnat Ukraina, miljoner befinner sig under ockupation, ytterligare upp till 1,5 miljoner män håller sig <a href="https://bulletin.nu/ck-ukrainas-viktigaste-mobiliseringsorgan-varfor-fruktar-och-hatar-folk-det" target="_blank" rel="noopener">undan mobilisering</a>. Dessutom har den naturliga befolkningsminskningen tilltagit kraftigt till följd av sjunkande födelsetal och ökad dödlighet.

Migranter på motorvägen M1 i Ungern, på väg mot Österrike 2015. En liknande syn till det krigsdrabbade Ukraina är inte att vänta nu. Foto: Joachim Seidler / Wikimediacommons

I det krigsdrabbade Ukraina sprids konspirationsteorier om att medan ukrainarna ska dö vid fronten ska deras plats hemma tas av främmande folkslag

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle