Från officiellt ukrainskt håll är det ganska tyst om konsekvenserna av uteblivet stöd från USA. Samtidigt varnas det för katastrofala konsekvenser om det amerikanska stödet upphör helt. Kritiskt militärt, finansiellt och infrastrukturellt stöd kan äventyra Ukrainas försvarsförmåga och ekonomiska stabilitet mitt under den pågående konflikten med Ryssland. Statsvetaren Mykyta Trachuk sammanfattar läget.

Relationerna mellan Ukraina och USA har under de senaste åren utgjort fundamentet för överlevnad och relativ stabilitet för den ukrainska staten. Men en dramatisk konflikt mellan president Trump och president Zelenskyj förra fredagen, den 28 februari, ”sänkte” kontakterna mellan Kiev och Washington till en historiskt låg nivå. Den 4 mars kom så dessutom information om att USA pausar hjälpen till Ukraina.

En sergeant i det amerikanska flygvapnet inspekterar pallar med 155 mm-artillerigranater som ska till Ukraina den 29 april 2022. Foto: AP Photo/Alex Brandon

Hur illa blir det om USA:s stöd verkligen uteblir framöver?

Vad förlorar Kiev när det amerikanska stödet försvinner?

Mötet mellan presidenterna Trump och Zelenskyj den 28 februari slutade i ett högljutt gräl inför TV-kamerorna. Det planerade avtalet om ukrainska naturresurser förblev sedan osignerat. Vad gick egentligen fel och vad händer nu? Statsvetaren Mykyta Trachuk analyserar från Kievs horisont.

Den 28 februari träffades presidenterna Trump och Zelenskyj i Vita huset. De skulle underteckna ett omstritt avtal om ukrainska naturresurser och diskutera aktuella frågor i de bilaterala relationerna. Det verkade som om statsöverhuvudena skulle diskutera problemen i ett arbetsformat och underteckna ett dokument om resurser. Men det som hände överträffade de värsta förväntningarna.

Vicepresident JD Vance till höger pratar med Volodymyr Zelenskyy, medan Donald Trump lyssnar i det Ovala rummet, fredag 28 februari. Foto: AP Photo/ Mystyslav Chernov

Vi tar ett steg tillbaka och ser kallt på grälet i Ovala rummet

Vad kommer katastrofen på pressträffen i Vita huset att leda till?

Kubas kommunistiska regim skickar tusentals soldater för att strida i Ukraina under ryska befäl. Samtidigt finansierar EU diktaturen med miljoner euro. Det säger den kubanska oppositionsledaren Orlando Gutiérrez-Boronat för Bulletin under sitt Sverigebesök.

Orlando Gutiérrez-Boronat, ledare för ”Assemblea de la Resistencia Cubana”, besöker nu Sverige för att uppmana EU att stoppa finansieringen av den kubanska regimen.

Orlando Gutiérrez-Boronat uppmanar EU att dra åt tumskruvarna på den kommunistiska regimen i Kuba. Foto: Pelle Zackrisson

”Det finns omkring 5 000 kubaner som strider under ryska order i Ukraina”

”För den europeiska vänstern är regimen i Kuba fortfarande en ikon, en symbol”

När USA:s militära stöd till Ukraina riskerar att minska, lovar europeiska ledare ökad hjälp. Men EU saknar produktionskapacitet, är politiskt splittrat och kan inte ersätta kritisk amerikansk teknologi. För Ukraina är samarbetet med Europa viktigt, men det är tveksamt om det kan ersätta det amerikanska stödet. Statsvetaren Mykyta Trachuk sammanfattar läget.

På måndagen den 24 februari, på årsdagen av Rysslands fullskaliga invasion, samlades EU-toppar, Nordens och Baltikums regeringschefer och flera andra av Ukrainas allierade länder i Kiev. Ulf Kristersson tillkännagav ett luftvärnsstödpaket på 1,2 miljarder svenska kronor. Totalt lovade partnerna Ukraina pengar och vapen till ett värde av mer än 15,5 miljarder dollar den 24 februari.

En rad västerländska ledare framför Moder fosterlands-statyn i Kiev på kvällen tre år efter den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina. Foto: Javad Parsa / NTB

Ett ukrainskt helhetsgrepp på stödet till Ukraina

Istället för USA: kan EU ta över stödet till Ukraina?

Donald Trumps senaste kritiktirad mot Ukrainas president signalerar växande spänningar markerar en vändpunkt i relationerna, där Ukraina kan komma att fokusera mer på EU. Framtiden för amerikanskt stöd och fredsprocessen är osäker. Den ukrainske statsvetaren Mykyta Trachuk guidar oss i hur det nu snackas i Kiev nu.

Ukrainarna bevittnar ytterligare en historisk vändpunkt som kan leda till förlusten av en nyckelallierad i detta krig – USA. Åtminstone är det svårt att tolka Donald Trumps senaste uttalanden, som är fyllda med väldigt skarp kritik mot president Zelenskyj, på något annat sätt. Vad sa Trump, vad betyder det och vad kan konsekvenserna bli för relationerna mellan länderna och för fredsprocessen? Låt oss försöka se på detta ur ukrainsk synvinkel.

Donald Trump håller tal i Miami Beach, 19 Feb, 2025. Foto: AP Photo/Rebecca Blackwell 

Hur kommer Ukraina reagera på Trumps bryska angrepp?

Är Zelenskyj ute i kylan? Vad döljer sig bakom Trumps nya uttalanden?

Regeringen och Sverigedemokraterna kommer gå vidare med förslag om skärpning av vapenlagarna och vill bland annat begränsa tillgången till AR-15. Företagaren och jaktdebattören Karl Hedin tycker att utspelet är populistiskt. – Själva händelsen i Örebro har ju ingenting med vapnet att göra, säger han till Bulletin.

Efter massmordet vid Campus Risbergska i Örebro i början av februari <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/02/regeringen-och-sverigedemokraterna-ar-overens-om-vissa-andringar-i-vapenlagstiftningen-samt-att-starka-arbetet-med-att-personer-som-ar-olampliga-for-vapeninnehav-anmals-till-polismyndigheten/">meddelade Tidöpartierna</a> att man går vidare med förslag om ändringar i vapenlagen. Däribland vill de begränsa tillgången till vissa halvautomatiska vapen som AR-15, ett besked som lett till öppna protester inom framför allt SD-led.

Om AR-15 och planerade skärpningen • ”Händelsen i Örebro har ju ingenting med vapnet att göra”

Karl Hedin om Tidöpartiernas vapenförslag: ”Populistisk grej”

Storbritannien och Sverige har förklarat sig redo att skicka trupper till Ukraina som säkerhetsgaranti, där Sverige betonar att detta endast skulle ske efter ett fredsavtal. Trots frågetecken kring vad som kan skickas är det kanske värdefulla signaler till andra länder? Statsvetaren Mykyta Trachuk betraktar här uttalandena från Kievs horisont.

Uttalandet från den brittiske premiärministern Keir Starmer om Storbritanniens beredskap att skicka trupper till Ukraina för att säkerställa säkerhetsgarantier har väckt stor uppmärksamhet. Det är dock fortfarande oklart om London planerar att göra detta omedelbart eller först efter att vissa avtal har undertecknats.

Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace tar sig ner från en Challenger 2-stridsvagn i England under utbildningen av ukrainska stridsvagnbesättningar den 22 februari 2023. Foto: Ben Birchall/Pool / AP

Vad innebär uttalandena om brittisk och svensk trupp egentligen?

Storbritannien och Sverige redo att skicka trupper till Ukraina: strategiskt drag eller provokation?

Sverigedemokraternas utrikespolitiske talesperson Aron Emilsson vill se en total omläggning av svenskt bistånd. I en intervju med Bulletin berättar han om sin kristna syn på bistånd, kritiken mot UNRWA och hur socialdemokraternas kopplingar till Hamas underminerar deras utrikespolitiska trovärdighet.

– Det vi har gjort i den stora omläggningen av svensk biståndspolitik från tidigare rödgröna regeringar är något oerhört. Det är egentligen det enda utrikespolitiska området där vi har förhandlat i både helhet och detalj mellan Sverigedemokraterna och regeringspartierna, säger Aron Emilsson till Bulletin.

Aron Emilsson (SD) är ordförande i riksdagens utrikesutskott. Foto: Pelle Zackrisson

SD:s kristna höger • Sågar Socialdemokraterna för samarbeten med terrororganisationer

Emilsson (SD) om framtiden för biståndet

Under striderna i Kurskregionen opererar den ukrainska 413:e bataljonen Raid som genomför framgångsrika operationer med drönare djupt inne på ryskt territorium. Här kommer en exklusiv inblick i deras vardag i ett reportage av ukrainska journalisten Bohdana Ljaskivska för Bulletin.

Operationen i Kurskregionen förbereddes i total hemlighet, till skillnad från motoffensiven i i södra Ukraina i juni 2023. Den diskuterades varken i media eller bland militära analytiker före starten. De första dagarna präglades av informationstystnad. Först senare kunde militären berätta om händelserna i augusti och nuläget. Tung utrustning och militära enheter flyttades i hemlighet till gränsen i Sumy-regionen, kamouflerade i skogarna i väntan på anfallsordern.

413:e bataljonens soldat vid Kursk-fronten. Foto: Bohdana Ljaskivska

Bulletins reporter följer med ukrainska trupperna in på ryskt territorium

Exklusivt frontreportage: Följ med 413:e bataljonen Raid inne i ryska Kurskregionen 

JD Vances tal på säkerhetskonferensen har redan blivit omtalat. I talet kritiserade JD Vance Europas politiker för att ignorera folkviljan, för en okontrollerad massinvandring och för att man tummar på yttrandefriheten. JD Vance nämnde både Sverige och Greta Thunberg i sitt tal. Nu kan du läsa hela talet, på svenska, här nedanför. Styckena där han talar om Greta Thunberg och Sverige är i fet stil.

Tack till alla samlade delegater, dignitärer och medierepresentanter. Ett särskilt tack till värden för Münchens säkerhetskonferens för detta otroliga evenemang.

JD Vance höll ett redan beryktat tal i München på fredagen. Foto: AP

”Yttrandefriheten är på reträtt i Europa. Men jag medger att censurrösterna ibland kom från mitt eget land.”

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle

Prenumerera här!

LEDARSKRIBENTER