Sedan samtyckeslagens införande 2018 har antalet fällande våldtäktsdomar ökat med 50 procent. Tyvärr talar det mesta för att detta beror på urholkad rättssäkerhet. Detta skriver Jakob Sjölander.

En man ringer polisen och berättar att han blivit rånad av en kvinna. Det finns ingen teknisk bevisning, men mannen har pratat om rånet med två kompisar. Dessa har inte sett något, men intygar att han blivit rånad och mått dåligt sedan händelsen. Mannen berättar med stor inlevelse om rånet. Den anklagade kvinnan blånekar och säger att inget hänt. Det finns ingen stödbevisning. Blir kvinnan fälld i domstol? Knappast. Men om det hade gällt en våldtäktsanklagelse hade hon kanske blivit det.

”Så låg bevisning som det nu är i våra domstolar, det pratas det inte om men alla vi som arbetar med det här ser hur otroligt lite bevisning det behövs.” -Thomas Boström. Foto: Christine Olsson/TT

80 procent döms på svaga bevis, enligt Brottsförebyggande rådet

Hur många oskyldiga döms för våldtäkt?

De israeliska fredsförsöken har fortsatt de senaste decennierna, men även generösa kompromisser har förkastats eller brutits av araberna. Detta skriver Mohamed Saad Khiralla.

I föregående artikel avslutade jag med Golda Meirs fredsförslag den 9 februari 1971. Dessa israeliska initiativ och förslag var inte de enda, utan en del av en lång serie av försök till förlikning.

Den eviga freden börjar? Osloavtalet 1993. Foto: Vince Musi / The White House, Public Domain, via Wikimedia foundation

”De som älskar fred måste lära sig organisera sig effektivt och kompetent, precis som de som älskar krig”

Saad Khiralla: Israel vill ha fred – Del 3

Idag är det få som minns en tid när israeler och palestinier inte kämpadede varandra. Men något som glömts bort är tyvärr de många israeliska fredsförsöker, skriver Mellanösternexperten Mohamed Saad Khiralla.

I den föregående artikeln talade jag om det delningsbeslut som avvisades av araberna. Detta ledde till ett krig 1948, där arabernas nederlag ledde till stora förändringar av Mellanöstern politiska geografi. Jag fortsätter nu att presentera de återstående israeliska fredsinitiativen:

Egyptens president Anwar Sadat, USA:s president Jimmy Carter och Israels premiärminister Menachem Begin. Sadat var en av få arabiska ledare som aktivt sökte fred. Som tack mördades han. Foto: Unknown author - US govt. Archives, Public Domain, via Wikimedia foundation

Igen och igen har Israel sökt fred med sina grannar

Saad Khiralla: Israel vill ha fred – Del 2

En ny analys i Foreign Affairs beskriver Putins påstådda trestegsplan för Ukraina. Målet: att förvandla landet till en rysk lydstat likt Belarus senast 2026. Men har Kreml verkligen resurserna att genomföra sina ambitioner?

Häromdagen publicerades en intressant, om än mycket kontroversiell, <a href="https://www.foreignaffairs.com/ukraine/ukraines-hardest-winter" target="_blank" rel="noopener">artikel i den ansedda amerikanska tidskriften Foreign Affairs</a>. Den beskriver Putins nya plan för att ”erövra” Ukraina. Planen består av endast tre steg, gäller 2026, och enligt den ska den ukrainska staten upprepa Belarus öde – det vill säga i praktiken bli en lydstat till Moskva.

Rysslands president Vladimir Putin lyssnar på Astrachanregionens guvernör Igor Babusjkin under ett möte i Kreml torsdagen den 13 november 2025. Foto: Gavriil Grigorov/Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP

I Moskva verkar regimen fortsatt tro att kriget kan vinnas militärt - när kommer Kreml nöja sig?

Putins plan för 2026: Så vill Kreml erövra Ukraina i 3 steg

Alltför ofta påstås det att Israel inte vill ha fred. Men historiska fakta visar något helt annat. Igen och igen har Israel föreslagit kompromisslösningar <span lang="SV" style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%; font-family: 'Aptos',sans-serif; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: Aptos; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: 'Times New Roman'; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-language: EN-US; mso-bidi-language: AR-SA;">– som araberna förkastat. Detta skriver Mohamed Saad Khiralla.

I tidigare artiklar publicerade här i Bulletin har jag <a href="https://bulletin.nu/saad-khiralla-mitt-arabiska-tal-om-7-oktober">diskuterat de många fredsinitiativ som judarna lade fram till de arabiska ledarna före och efter staten Israels grundande</a>. Jag tog även upp denna fråga i mitt tal på Gustav Adolfs torg den 5 oktober 2025, under den andra årsdagen till minne av offren för terrorhandlingarna 2023 och till minne av de israeliska gisslan som hölls av Hamas, då jag hade äran att acceptera en inbjudan från Vänskapsförbundet Sverige-Israel.

Drömmen om ett annat Mellanöstern lever – men vems dröm? Foto: Henrik Montgomery/TT

Mellanösternexperten Mohamed Saad Khiralla berättar om de många försöken att lösa Israel–Palestina-konflikten

Saad Khiralla: Israel vill ha fred – Del 1

Natten till den 8 november slog Ryssland till mot Ukrainas energisystem med en av de mest omfattande attackerna under hela kriget. I Kiev är därefter strömmen av i genomsnitt 14-16 timmar per dygn. Experter varnar för den svåraste vintern någonsin – medan myndigheterna kämpar för att undvika total blackout.

Natten till den 8 november utsattes Ukraina för en av de mest omfattande robot- och drönarattackerna mot energiinfrastrukturen under hela kriget. Enligt energiministeriet drabbade attackerna elproduktionsobjekt och stamnät i en rad ukrainska regioner: Kiev-, Kirovohrad-, Poltava-, Charkiv-, Dnipropetrovsk- och andra regioner. Dessutom sköt Ryssland denna gång även mot distributionsstationer vid kärnkraftverk, vilket har särskilt negativa effekter på energisystemet.

Bilar kör genom till en del av Kiev som har totalt strömavbrott i skymningen lördagen den 8 november 2025. Foto: AP Photo/Julia Demaree Nikhinson  

Den tuffaste krigsvintern hittills med ständigt återkommande rullande strömavbrott verkar vara här

15 timmars elavbrott: Ukraina efter Rysslands nya attacker mot energisystemet

När president Zelenskyj i augusti 2025 tillät unga män att lämna Ukraina reste 100 000 av dem ut på två månader. Bakom massflyktens fortsätter kriget att vara den främsta orsaken – men ekonomisk kollaps, tappad tilltro till Ukrainas demokrati och förlorad framtidstro driver minst lika många att söka lyckan utomlands.

Den 28 augusti 2025 undertecknade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ett dekret som tillät män i åldern 18 till 22 år att lämna landet. Tidigare hade denna kategori av medborgare – i praktiken gymnasieexaminerade och universitetsstudenter – varit under ett strängt utreseförbud från landet på grund av det militära undantagstillståndet.

Höst i ett land som tappar framtidstron? Ett ukrainskt par tittar på solnedgångsutsikten vid Moder fosterlandsstatyn söndagen den 26 oktober 2025. Foto: AP Photo/Julia Demaree Nikhinson

Efter det första årets flykt undan kriget fortsätter ukrainare att lämna landet, vad ligger bakom detta?

Inte enbart på grund av kriget: Massutvandringen från Ukraina

Ungern, Slovakien och Tjeckien formerar en ny allians med ett enda syfte: att stoppa nya EU-pengar till Ukraina. Den högerkonservativa trojkan kan snart utgöra ett enhetligt block som blockerar allt stöd till Kiev.

Den utrikespolitiska situation som Ukraina befinner sig i fortsätter att vara ytterst komplicerad. Ungern med sin ständige premiärminister Viktor Orbán tillsammans med Slovakien och Tjeckien, där högerkonservativa nyligen vann valet, planerar att skapa en ny analog till ”Visegrádgruppen”. Men denna gång handlar det om en ”trojka”.

Från vänster: Slovakiens Robert Fico, Ungerns Viktor Orban och Tjeckiens Andrej Babis inför Visegradgruppens möte i Budapest den 26 januari 2018. Då var samtliga premiärministrar sina länder, vilket blir fallet på nytt efter att Andrej Babis på nytt får bilda regering. Foto: Szilard Koszticsak/MTI via AP  

Viktor Orbán menar att EU inte har råd att fortsätta stödja Ukraina. Kan han nu få med sig grannländerna på detta?

EU:s ”antiukrainska allians”: förenas Östeuropa mot Kiev?

Kremls budget för 2026 visar tydliga signaler om fortsatt krig i Ukraina. Militärutgifterna ligger kvar på rekordhöga nivåer även om ingen allmän mobilisering planeras. Analysen pekar på att Moskva satsar på en utmattningsstrategi – inte fred.

Under den gångna veckan antog Ryska federationens Statsduma (parlament) statsbudgeten för 2026. Än så länge är det bara formellt den första läsningen av budgeten, men erfarenheten visar att i det ryska maktssystemet genomgår sådana dokument, när de väl kommit till parlamentet, inga betydande förändringar längre. Det betyder att man kan förvänta sig att siffrorna i de efterföljande läsningarna kommer att förbli ungefär desamma.

Fortsatt status quo? Rysslands president Vladimir Putin till höger om Russia Todays chefredaktör Margarita Simonyan på propagandakanalens 20-årsjubileum på Bolsjojteatern den 17 oktober 2025. Foto: Vjatjeslav Prokofyev, Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP

Tar inte Rysslands pengar slut någon gång? Kan något sådant anas i statsbudgeten för 2026 och kan det ge ett slut på kriget i Ukraina?

Rysslands statsbudget 2026: glimtar av fredshopp eller fortsatt krig i Ukraina?

Den 30 oktober möts Donald Trump och Xi Jinping i Sydkorea för att diskutera bland annat kriget i Ukraina. Men trots Trumps löften är förväntningarna låga – Kina och USA är djupt oense, och Pekings intressen är fortfarande nära kopplade till Moskva.

Den 30 oktober ska det första personliga mötet mellan USA:s president Donald Trump sedan dennes omval och Kinas ledare Xi Jinping äga rum i Sydkorea. Två statsledare som representerar världens största och mest inflytelserika makter kommer återigen att stå öga mot öga under förhållanden av hård konkurrens mellan USA och Kina. Deras samtal kan påverka inte bara tillståndet i de amerikansk-kinesiska relationerna (vilket påverkar hela världen), utan också situationen kring det rysk-ukrainska kriget.

I en världspolitikinspirerad Mount ryshmoreliknande dekoration i en campingutrustningsbutik i Bangkok syns från vänster Rysslands president Vladimir Putin, Kinas president Xi Jinping, Nordkoreas ledare Kim Jong Un och USA:s  president Donald Trump, den 24 september, 2025. Foto: AP Photo/Sakchai Lalit

Världspolitiken två elefanter möts i Sydkorea och i Ukraina hoppas man på steg mot ett slut på kriget

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle