Kriget i Mellanöstern har på bara några veckor förvandlats från en regional konflikt till en global kris — med stigande bränslepriser, skärpt konkurrens om västliga vapen och ett internationellt fokus som alltmer riktas bort från Kiev. För ett land som redan kämpar för sin överlevnad kan varje omfördelad robot och varje bortvänd politikerblick få ödesdigra konsekvenser. Och ingen gynnas mer av det än Moskva.

Eskaleringen kring Iran blev en händelse som mycket snabbt överskred den regionala dagordningen och fick global betydelse. I den moderna världen påverkar varje stort krig nästan omedelbart ekonomiska, politiska och militära processer i många andra delar av världen. Ukraina, som redan i över fyra år befunnit sig i ett fullskaligt krig med Ryssland, visade sig vara ett av de länder för vilka Mellanösternkrisen har både direkta och indirekta konsekvenser.

Ett MIM-101 Patriot-luftvärnsrobotsystem på hemlig ort i sydvästra Asien den 29 augusti 2009. Patriotluftvärnsrobotsystem och nya robotar till dem är en av de kritiska komponenterna i det ukrainska luftförsvaret som det långsiktigt kan bli global brist på vid ett långvarigt krig i Mellanöstern. Foto: Robert Barney, U.S. Air Force, public domain

När världens blickar riktas mot Persiska viken hamnar Ukraina i skuggan. Vad kan detta innebära?

Så påverkar Irankriget Ukraina

Orust hade tidigare en av Sveriges högsta kommunskatter. Åtta år senare har den S-styrda kommunen sänkt kommunskatten från 23,61 till 22,31 kronor per hundralapp. – Att sänka skatten är inget mål i sig, säger kommunstyrelsens ordförande Catharina Bråkenhielm till Bulletin.

När Catharina Bråkenhielm och hennes koalition tog över makten i Orust kommun låg kommunalskatten till kommunen på 23,61 kronor per hundralapp. Det var näst högst i hela landet.

”Varje hundralapp ska användas effektivt” • Starka kvinnan intervjuas av Bulletin

S-kommunen som sänkt skatten – åtta år i rad

I tisdags gick Säpo ut och varnade för att Irankriget har ökat risken för attacker mot amerikanska och israeliska mål i Sverige. Terrorexperten Magnus Ranstorp pekar på ambassader och judiska platser som särskilt utsatta. – Det är mot israeliska ambassaden, israeliska måltavlor i Sverige och den amerikanska ambassaden i Stockholm, säger han till Bulletin.

<div>
 I Sverige har säkerhetsläget under lång tid varit ansträngt i form av en högre terrorhotnivå. Nu har däremot Säpo inte höjt nivån till följd av en ökad risk för attacker.
</div>

Terrorexperten Magnus Ranstorp. Foto: Johan Jönsson/CC BY 4.0

Hotbild i Sverige i samband med Irankriget • ”Då har det funnits IRGC-personal på ambassaden”

Ranstorp: ”Hotet är höjt mot vissa måltavlor”

Striderna mellan USA, Israel och Iran fortsätter samtidigt som frågor väcks om den iranska regimens framtid. Enligt terrorforskaren och Mellanösternexperten Magnus Norell avgörs utvecklingen i första hand av vad som sker inne i landet. – Det avgörande är vad som händer inne i Iran, säger Norell till Bulletin.

<div>
 Irankriget går in på sin sjätte dag under torsdagen. Irans högsta ledare, ayatollah Ali Khamenei, dog under krigets första dag och det finns uppgifter om att hans näst yngsta son kommer att ta över makten.
</div>

Graffiti föreställande Irans tidigare högste ledare Ruhollah Khomeini vid USA:s tidigare ambassad i Teheran. Till höger: Magnus Norell. Foto: Pawel Ryszawa/CC BY 3.0/Bengt Oberger/CC BY-SA 4.0

”Luftangreppen är tillräckligt för att knäcka regimen”

Norell: Luftangrepp räcker inte för att fälla Irans regim

Sedan revolutionen har den iranska islamiska regimen skickligt blandat förändringslöften och våld för att behålla makten, representerat av den ”reformistiska” respektive den ”konservativa” falangen. Men makthavarna har förblivit desamma, skriver Karl Mattias Bergsten.

Iran står i dag inför en historisk brytpunkt. Efter nästan fem decennier av återkommande protestvågor – från studentrörelsen 1999 till Lejon och sol-nationella revolutionen – har en sak blivit tydlig: den politiska ordning som etablerades efter 1979 har överlevt genom en kombination av institutionell kontinuitet, fraktionsövergripande samarbete och en systematisk förmåga att absorbera och neutralisera samhälleligt missnöje.

Den iranska regimen är en mästare på att använda både piska och morot. Foto: Fars News Agency, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons

Ständiga reformer, men samma personer på toppen

Hur fungerar den iranska regimen? 

Reaktionerna på kriget och ayatollan Ali Khameneis död från de som stöttar kronprinsen Reza Pahlavi är minst sagt glada. Nu menar de på att maktskiftet är nära. – När jag hörde det blev jag så glad att jag blev tårögd, säger tidigare fotbollsproffset Mahan Baghdadi till Bulletin.

<div>
 Svensk-iraniern Mahan Baghdadi är en före detta fotbollsspelare och influencer med 526 000 följare på Instagram. Han testade lyckan som fotbollsspelare i Iran, men väl där tvingades han in för militärtjänstgöring och flydde landet.
</div>

Amir Nazem och Mahan Baghdadi. Foto: Ludwig Nordqvist/privat

Tidigare fotbollsproffset till Bulletin: ”Det som händer just nu är positivt för folket i Iran”

Glädjen efter ayatollans död: ”Blev tårögd”

När ryska fiberoptiska drönare för första gången nått Charkiv avslöjas en farlig blind fläck i det ukrainska luftförsvaret: drönare styrda via optisk kabel är immuna mot elektronisk störning – och det förändrar krigets teknologiska logik i grunden.

Nyheten om att en rysk drönare styrd via fiberoptisk kabel nyligen för första gången nått staden Charkiv har inte bara militär utan även strategisk betydelse. Det är inte bara ytterligare ett angrepp mot en stad nära frontlinjen. Det är en signal om en kvalitativ förändring av krigets verktyg – en övergång till en ny teknologisk fas där klassiska försvarsmetoder gradvis förlorar sin effektivitet.

En tidig rysk drönarmodell som styrs via fiberoptisk kabel. Fotokälla: Telegram, april 2025 

Är små ryska drönare som inte går att störa ut den nya vardagen flera mil bakom fronten?

Drönare med fiberoptik: krigets nya teknologiska fas och utmaningen för Charkiv

Det lägre barnafödandet i Sverige och väst beror på materiella orsaker – inte kulturella. Det menar M-politikern och poddaren Hanif Bali, som anser att Sverige måste se till att fler produktiva medborgare kan skaffa en villa tidigare. – Roten till frågan är såklart bostadsmarknaden, säger han till Bulletin.

Det låga barnafödandet har länge varit en diskussionspunkt i västvärlden. Även för svensk del har barnafödandet sjunkit om sistone och 2025 föddes färre barn än något enskilt år i Sverige sedan 2002.

”Man har inte råd att bilda familj i en större bostad” • Intervju med Bulletin

Hanif Bali: Därför ser vi ett lägre barnafödande

På fyraårsdagen av invasionen av Ukraina valde Moskva att fira på sitt sätt — med kärnvapenhot. Utan bevis anklagades London och Paris för att planera kärnvapenöverföring till Kyiv. Hotet avfärdades omedelbart som nonsens. Men vad vill Kreml egentligen uppnå — och vem lyssnar?

Den 24 februari 2026, den dag världen mindes fyraårsdagen av det fullskaliga kriget i Ukraina, valde Moskva ett högst specifikt sätt att högtidlighålliga datumet. Kreml lanserade plötsligt en massiv kampanj av kärnvapenutpressning och anklagade London och Paris för att förbereda en överlåtelse av kärnvapen till Kiev.

En rysk inkterkontinental RT-2PM2 Topol-M-kärnvapenrobot deltar på det ryska firandet av segern i andra världskriget den 9 maj 2023. Foto: kremlin.ru

Ett desperat Ryssland viftar med sina kärnvapen när världen minns årsdagen av dess invasion av Ukraina

Putins kärnvapenkort: Utpressning som utrikespolitik

Krister Thelin (M) föreslår att de borgerliga partierna ingår en valallians, något han haft som idé i 20 år. Han menar att M ser positivt på förslaget men att L är mest negativa. – Jag önskar naturligtvis Liberalerna all lycka till och all framgång för borgerligheten behöver dem, säger han till Bulletin.

Domaren och moderaten Krister Thelin har länge föreslagit att de borgerliga partierna borde gå ihop i en valsamverkan. I en artikel i <a href="https://www.fokus.se/sticket/slang-ut-en-livboj-till-liberalerna/" target="_blank" rel="noopener">Fokus</a> föreslår Thelin sin idé på nytt med anledning av Liberalernas låga opinionssiffror.

Krister Thelin anser att de borgerliga partierna bör ingå i en valallians. Foto: Youtube

Är större skillnader inom S • Liberalerna är negativa

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle