<p>De senaste dagarna har stora protester pågått mot diktaturen i Iran. Men Mellanöstern-experten Magnus Norell tror en större institution skulle behöva vända sig mot den iranska regimen för att den ska falla. – Så länge det inte sker så kommer den här regimen att skjuta ihjäl så många människor man behöver, säger han till Bulletin.</p>

<p>Protester har pågått i över en vecka i Iran och dödssiffran rapporteras vara uppemot ett 15-tal personer, enligt uppgifter från olika organisationer.</p>

Magnus Norell säger att bazaris, Irans handelsmän, varit aktiva i demonstrationerna. Något de vanligtvis inte brukar vara. Foto: Johan Nilsson/TT/Vahid Salemi/AP/TT

Tror inte på Trumps varningar • Ovanligt att Ekonomin präglar demonstrationerna enligt Norell

Norell: Låg sannolikhet för ett regimskifte i Iran

<p>Trumps fredssträvanden i Ukraina har inte gett resultat än. Två avgörande hinder kvarstår: kontrollen över delar av Donbass och säkerhetsgarantier för Ukraina. Om inte Trump pressar hårdare före höstens kongressval riskerar kriget att fortsätta under hela hans mandatperiod.</p> <div class="flex items-center"> </div>

<p>Hela det gångna året har präglats av president Donald Trumps ansträngningar att försöka få slut på kriget i Ukraina. Under 2025 lyckades han inte, trots att amerikanerna faktiskt gjort ett enormt arbete som vid första anblicken inte är så synligt.</p>

USA:s president Donald Trump till vänster, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Elyséepalatset i Paris 7 december 2024 i mitten och till höger Rysslands president Vladimir Putin på ett teknologiforum i Moskva 21 februari 2025. Foto: AP Photo/Aurelien Morissard och Pavel Bednyakov

Tiden rinner ut för Trump att tvinga fram fred i Ukraina

Trumpfaktorn och den existentiella fällan: kommer kriget i Ukraina att ta slut 2026?

<p>Alexander Bard säger att USA övergett Europa och Japan till att ta hand om Ryssland respektive Kina. – Amerikanerna är spytrötta på européer. De tycker vi är dekadenta, lata, att vi piggybackar de hela tiden, säger Bard till Bulletin.</p>

<p>Filosofen och mångsysslaren Alexander Bard har blivit känd för att göra förutspåelser framtiden. För ungefär tio år sedan uppmärksammades Bard för att i internets linda, 1995, förutspått vilken roll internet skulle ha i dag.</p>

Alexander Bard säger att USA skiftat från ”America First” till ”Americas First”. Foto: Henrik Montgomery/TT/Elizabeth Conley/AP/TT

Varnar för säkerheten i Östersjön • ”Slutet på tuggummieran”

Alexander Bard: Kuba är USA:s nästa mål

<p>Advokatsamfundets nya ordförande vill ha en folkrörelse mot gängen i italiensk stil. Det är utmärkt <span lang="SV">– </span>men han verkar inte inse vad som krävs för att uppnå det. Detta skriver Birger Salt, och gör djupdykning.</p>

<p><span lang="SV"><strong>I Dagens Nyheter 2025-12-27</strong> kan man finna en intervju med Advokatsamfundets nya ordförande, Johan Eriksson, under rubriken ”Advokatsamfundet tar strid mot alla i politiken – utom Vänsterpartiet.” Eriksson anser att politikerna har fel som vill ha längre fängelsestraff och sätta 13 åringar i fängelse. Han har dock inte några förslag på hur man ska bekämpa gängen. Jo vänta! ”Vi måste ta tillbaka gator och torg,” säger Johan Eriksson. </span></p>

Giovanni Falcone och Paolo Borsellino var åklagare som båda mördades av maffian år 1992. Foto: Alberto Lo Bianco / TT

Advokatsamfundets ordförande motverkar sin egen önskan om en ”folkrörelse”

Italiens kamp mot maffian – en förebild

<p>Argentina har avskaffat sin hyresreglering och sett ett kraftigt ökat utbud av hyresbostäder. I Sverige består bruksvärdessystemet, som OECD beskriver som det striktaste i västvärlden. När två helt olika modeller prövas mot samma bostadsbrist går uppfattningarna isär. – Vi tycker att dagens hyressättningssystem i grunden är ett väldigt bra system, säger Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hofverberg till Bulletin.</p>

<div>
 <article>
  <div>
   <div>
    <div>
     Reformerna som Argentinas president Javier Milei genomfört har gett nytt empiriskt underlag i en internationell diskussion som även berör den svenska bostadsmarknaden. Vissa bedömare pekar på ökad rörlighet och fler lediga kontrakt, medan andra framhåller sociala risker och behovet av fortsatt skydd för hyresgäster.
    </div>
   </div>
  </div>
 </article>
</div>

Hyresgästföreningens chefekonom Martin Hofverberg (Vänster). Foto: Filippa Ländin. Javier Milei, Argentinas president (Höger). Foto: TT/(AP Photo/Jorge Saenz). Buenos Aires. Foto: TT/AP Photo/Victor R. Caivano (Bakgrund). 

Utbudet av argentinska hyresrätter ökade kraftigt • Sverige sticker ut • Hyresgästföreningen: I grunden ett väldigt bra system

Argentina slopade hyresregleringen – Sverige striktast i väst

<p>Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj chockar med ett oväntat drag: Kyrylo Budanov, landets populäre underrättelsechef och krigshjälte, ska leda presidentkansliet. Men det som ser ut som en befordran kan i själva verket bli en politisk fälla för den folkkäre generalen.</p>

<p>Den 2 januari 2026 fattade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ett av de mest ovanliga personalbeslutet under hela sin tid vid makten — Kyrylo Budanov, mångårig chef för Huvuddirektoratet för underrättelsetjänst vid Ukrainas försvarsdepartement, utsågs till chef för presidentens kansli. Denna utnämning väckte omedelbart bred offentlig och politisk uppmärksamhet.</p>

Generalmajor Kyrylo Budanov, fram till den 2 januari 2026 chef för Ukrainas militära underrättelsetjänst deltar i en ceremoni på den ukrainska flaggans dag den 23 augusti 2025. Foto: Ukrainas presidents presstjänst via AP

Efter Andrij Jermak som lämnade presidentkansliet efter att ha kopplats till korruptionsskandaler väljer Zelenskyj nu en populär underrättelstjänstchef som hans ersättare. Vad innebär detta?

Zelenskyjs chockutnämning: underrättelsetjänstschefen Budanov ska leda presidentkansliet

<p>Irans islamiska republik pressas av valutakris, protester, basarstrejker och tecken på tvekan inom säkerhetsstyrkorna.</p>

<p>I en färsk analys i <em>Spectator</em> hävdar Catherine Perez-Shakdam att Irans islamiska republik, nästan ett halvt sekel efter maktskiftet 1979, framstår som kraftigt försvagad. Hon beskriver regimen som ett system som fortsätter snurra mest därför att ingen ännu har hittat stoppknappen.</p>

Exempel på iranskt stöd för Reza Pahlavi, den siste shahens son Skärmdump från X

En ny analys pekar på ekonomisk kollaps, växande protester och sprickor i Irans säkerhetsapparat.

Irans regim tappar greppet

<p>2025 blev ett extremt svårt år. Nu pekar allt på att 2026 kan bli ännu värre för Ukraina. Ekonomin balanserar på gränsen till stagnation och kriget fortsätter att tära på landets resurser. Inrikespolitiskt är landet som en tryckkokare som väntar på att koka över.</p>

<p>År 2025 blev för Ukraina, utan överdrift, ett av de svåraste åren sedan självständigheten. Rysslands framgångar vid fronten, resursernas uttömning, ackumulerade interna politiska konflikter och korruptionsskandaler, samt den kroniskt svåra ekonomiska situationen har skapat en känsla av systemkris som pågått i många år.</p>

Ukrainska ungdomar uppför ett inte helt familjevänligt julspel på tunnelbanestationen ”Sportpalatset” i Kiev på julaftonen 2025. Likt Ukrainas 2026 - ett marathondrama med visst hopp, men med döden ständigt närvarande? Foto: AP Photo/Danylo Antoniuk 

Vår ukrainske statsvetare Mykyta Trachuk tar oss med in i vad som väntar det femte krigsåret

Ukraina 2026: de ultimata uppoffringarnas tid

<p>Stora delar av Ukraina håller på att avfolkas. Det varnar den kände demografiforskaren Aleksandr Gladun för. Men verkligheten är ännu värre – processen är redan i full gång. ”Detta är inte en prognos, det är redan verklighet”, konstaterar experterna.</p>

<p>För några dagar sedan publicerades en intervju med Aleksandr Gladun, biträdande chef för Demografiska institutet vid Ukrainas nationella vetenskapsakademi. Han är en välkänd och auktoritativ demografiforskare, och samtalet spreds därför snabbt via media och sociala medier.</p>

Ukrainska skolbarn målar under en lektion i en källarlokal under höstterminens första skoldag den 1 september i Bobryk i Sumyregionen som gränsar till Ryssland. Försämrade levnadsvillkor till följd av kriget accelerar en brutal urbanisering ytterligare i Ukraina. På grund av ständiga larm om luftangrepp såg skolan ingen annan utväg än att börja hålla lektionerna i en källare. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

Kriget skyndar på brutala processer som förändrar det ukrainska samhället i grunden

Ukrainas ”folktomma zoner”: landets dystra framtid – eller redan verklighet?

<p>President Volodymyr Zelenskyj talar allt oftare om en ”fri ekonomisk zon” i Donbass. Men bakom den ekonomiska terminologin döljer sig något helt annat: ett försök att hitta ett diplomatiskt språk för demilitarisering. Frågan är om idén har någon chans att förverkligas.</p>

<p>I ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyjs offentliga uttalanden i slutet av 2025 hörs allt oftare en term som under de senaste åren har varit frånvarande i den officiella retoriken – fri ekonomisk zon, eller helt enkelt förkortningen ”FEZ”. Den dyker upp i kommentarer som rör Donetsks oblasts framtid, utsikterna för en uppgörelse och möjliga former för regionens efterkrigsordning. Det är även känt att idén om att skapa en FEZ i Donbass får stöd från USA.</p>

En plats med stor ekonomisk potential? Ruiner av vad som var staden i Kostjantynivka i Donetskregionen där kriget fortsätter att rasa med hög intensitet. Foto: Oleg Petrasiuk, Ukrainas 24:e mekaniserade brigads presstjänst

Trumps idé om en fri ekonomisk zon i östra Ukraina lyfte Zelenskyj för flera år sedan och nu på nytta lyfter fram

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle