En ny analys i Foreign Affairs beskriver Putins påstådda trestegsplan för Ukraina. Målet: att förvandla landet till en rysk lydstat likt Belarus senast 2026. Men har Kreml verkligen resurserna att genomföra sina ambitioner?

Häromdagen publicerades en intressant, om än mycket kontroversiell, <a href="https://www.foreignaffairs.com/ukraine/ukraines-hardest-winter" target="_blank" rel="noopener">artikel i den ansedda amerikanska tidskriften Foreign Affairs</a>. Den beskriver Putins nya plan för att ”erövra” Ukraina. Planen består av endast tre steg, gäller 2026, och enligt den ska den ukrainska staten upprepa Belarus öde – det vill säga i praktiken bli en lydstat till Moskva.

Rysslands president Vladimir Putin lyssnar på Astrachanregionens guvernör Igor Babusjkin under ett möte i Kreml torsdagen den 13 november 2025. Foto: Gavriil Grigorov/Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP

I Moskva verkar regimen fortsatt tro att kriget kan vinnas militärt - när kommer Kreml nöja sig?

Putins plan för 2026: Så vill Kreml erövra Ukraina i 3 steg

Alltför ofta påstås det att Israel inte vill ha fred. Men historiska fakta visar något helt annat. Igen och igen har Israel föreslagit kompromisslösningar <span lang="SV" style="font-size: 12.0pt; line-height: 107%; font-family: 'Aptos',sans-serif; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: Aptos; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: 'Times New Roman'; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-language: EN-US; mso-bidi-language: AR-SA;">– som araberna förkastat. Detta skriver Mohamed Saad Khiralla.

I tidigare artiklar publicerade här i Bulletin har jag <a href="https://bulletin.nu/saad-khiralla-mitt-arabiska-tal-om-7-oktober">diskuterat de många fredsinitiativ som judarna lade fram till de arabiska ledarna före och efter staten Israels grundande</a>. Jag tog även upp denna fråga i mitt tal på Gustav Adolfs torg den 5 oktober 2025, under den andra årsdagen till minne av offren för terrorhandlingarna 2023 och till minne av de israeliska gisslan som hölls av Hamas, då jag hade äran att acceptera en inbjudan från Vänskapsförbundet Sverige-Israel.

Drömmen om ett annat Mellanöstern lever – men vems dröm? Foto: Henrik Montgomery/TT

Mellanösternexperten Mohamed Saad Khiralla berättar om de många försöken att lösa Israel–Palestina-konflikten

Saad Khiralla: Israel vill ha fred – Del 1

Natten till den 8 november slog Ryssland till mot Ukrainas energisystem med en av de mest omfattande attackerna under hela kriget. I Kiev är därefter strömmen av i genomsnitt 14-16 timmar per dygn. Experter varnar för den svåraste vintern någonsin – medan myndigheterna kämpar för att undvika total blackout.

Natten till den 8 november utsattes Ukraina för en av de mest omfattande robot- och drönarattackerna mot energiinfrastrukturen under hela kriget. Enligt energiministeriet drabbade attackerna elproduktionsobjekt och stamnät i en rad ukrainska regioner: Kiev-, Kirovohrad-, Poltava-, Charkiv-, Dnipropetrovsk- och andra regioner. Dessutom sköt Ryssland denna gång även mot distributionsstationer vid kärnkraftverk, vilket har särskilt negativa effekter på energisystemet.

Bilar kör genom till en del av Kiev som har totalt strömavbrott i skymningen lördagen den 8 november 2025. Foto: AP Photo/Julia Demaree Nikhinson  

Den tuffaste krigsvintern hittills med ständigt återkommande rullande strömavbrott verkar vara här

15 timmars elavbrott: Ukraina efter Rysslands nya attacker mot energisystemet

När president Zelenskyj i augusti 2025 tillät unga män att lämna Ukraina reste 100 000 av dem ut på två månader. Bakom massflyktens fortsätter kriget att vara den främsta orsaken – men ekonomisk kollaps, tappad tilltro till Ukrainas demokrati och förlorad framtidstro driver minst lika många att söka lyckan utomlands.

Den 28 augusti 2025 undertecknade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ett dekret som tillät män i åldern 18 till 22 år att lämna landet. Tidigare hade denna kategori av medborgare – i praktiken gymnasieexaminerade och universitetsstudenter – varit under ett strängt utreseförbud från landet på grund av det militära undantagstillståndet.

Höst i ett land som tappar framtidstron? Ett ukrainskt par tittar på solnedgångsutsikten vid Moder fosterlandsstatyn söndagen den 26 oktober 2025. Foto: AP Photo/Julia Demaree Nikhinson

Efter det första årets flykt undan kriget fortsätter ukrainare att lämna landet, vad ligger bakom detta?

Inte enbart på grund av kriget: Massutvandringen från Ukraina

Ungern, Slovakien och Tjeckien formerar en ny allians med ett enda syfte: att stoppa nya EU-pengar till Ukraina. Den högerkonservativa trojkan kan snart utgöra ett enhetligt block som blockerar allt stöd till Kiev.

Den utrikespolitiska situation som Ukraina befinner sig i fortsätter att vara ytterst komplicerad. Ungern med sin ständige premiärminister Viktor Orbán tillsammans med Slovakien och Tjeckien, där högerkonservativa nyligen vann valet, planerar att skapa en ny analog till ”Visegrádgruppen”. Men denna gång handlar det om en ”trojka”.

Från vänster: Slovakiens Robert Fico, Ungerns Viktor Orban och Tjeckiens Andrej Babis inför Visegradgruppens möte i Budapest den 26 januari 2018. Då var samtliga premiärministrar sina länder, vilket blir fallet på nytt efter att Andrej Babis på nytt får bilda regering. Foto: Szilard Koszticsak/MTI via AP  

Viktor Orbán menar att EU inte har råd att fortsätta stödja Ukraina. Kan han nu få med sig grannländerna på detta?

EU:s ”antiukrainska allians”: förenas Östeuropa mot Kiev?

Kremls budget för 2026 visar tydliga signaler om fortsatt krig i Ukraina. Militärutgifterna ligger kvar på rekordhöga nivåer även om ingen allmän mobilisering planeras. Analysen pekar på att Moskva satsar på en utmattningsstrategi – inte fred.

Under den gångna veckan antog Ryska federationens Statsduma (parlament) statsbudgeten för 2026. Än så länge är det bara formellt den första läsningen av budgeten, men erfarenheten visar att i det ryska maktssystemet genomgår sådana dokument, när de väl kommit till parlamentet, inga betydande förändringar längre. Det betyder att man kan förvänta sig att siffrorna i de efterföljande läsningarna kommer att förbli ungefär desamma.

Fortsatt status quo? Rysslands president Vladimir Putin till höger om Russia Todays chefredaktör Margarita Simonyan på propagandakanalens 20-årsjubileum på Bolsjojteatern den 17 oktober 2025. Foto: Vjatjeslav Prokofyev, Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP

Tar inte Rysslands pengar slut någon gång? Kan något sådant anas i statsbudgeten för 2026 och kan det ge ett slut på kriget i Ukraina?

Rysslands statsbudget 2026: glimtar av fredshopp eller fortsatt krig i Ukraina?

Den 30 oktober möts Donald Trump och Xi Jinping i Sydkorea för att diskutera bland annat kriget i Ukraina. Men trots Trumps löften är förväntningarna låga – Kina och USA är djupt oense, och Pekings intressen är fortfarande nära kopplade till Moskva.

Den 30 oktober ska det första personliga mötet mellan USA:s president Donald Trump sedan dennes omval och Kinas ledare Xi Jinping äga rum i Sydkorea. Två statsledare som representerar världens största och mest inflytelserika makter kommer återigen att stå öga mot öga under förhållanden av hård konkurrens mellan USA och Kina. Deras samtal kan påverka inte bara tillståndet i de amerikansk-kinesiska relationerna (vilket påverkar hela världen), utan också situationen kring det rysk-ukrainska kriget.

I en världspolitikinspirerad Mount ryshmoreliknande dekoration i en campingutrustningsbutik i Bangkok syns från vänster Rysslands president Vladimir Putin, Kinas president Xi Jinping, Nordkoreas ledare Kim Jong Un och USA:s  president Donald Trump, den 24 september, 2025. Foto: AP Photo/Sakchai Lalit

Världspolitiken två elefanter möts i Sydkorea och i Ukraina hoppas man på steg mot ett slut på kriget

Trumps och Xis möte: vad kan Ukraina förvänta sig?

Det blev en för många överraskande jordskredsseger för den libertarianske presidenten Javier Mileis parti i Argentinas mellanårsval. Nu ökar hans politiska möjligheter, enligt Timbros Rutger Brattström. – Man ska inte underskatta argentinare, säger han till Bulletin.

Mileis parti La Libertad Avanza blev den stora vinnaren i det argentinska mellanårsvalet som gick av stapeln på söndagen. Partiet gick emot förväntningarna genom att kamma hem en storseger.

Rutger Brattström säger att Javier Milei varit underskattad i alla opinionsmätningar. Foto: Timbro/Rodrigo Abd/AP/TT

Underskattades av opinionsmätningar • ”Alla trodde på peronisterna” • Rutger Brattström om argentinska valet

Mileis storseger: ”Man ska inte underskatta argentinare”

Ett slut på kriget verkar förrädiskt nära, men Donbass är den territoriella knut som måste lösas för att kriget i Ukraina ska kunna ta slut. Men varför är denna sönderbombade industriregion så viktig för Kreml?

Efter att Putin och Trump pratade i telefon förra veckan och kom överens <a href="https://bulletin.nu/trumps-tomahawk-diplomati-och-budapesttoppmotet-ar-ukraina-pa-vag-mot-fred" target="_blank" rel="noopener">om att träffas i Budapest</a>, verkade det för ett ögonblick som om fredsprocessen hade kommit ur återvändsgränden och att spöket av om inte fullständig fred så åtminstone en vapenvila åter dök upp vid horisonten.

Det av Ryssland uppförda Saur-Mogila-minnesmärket vid muséet för Donbass militärhistoria 60 km öster om ryskockuperade Donetsk i östra Ukraina den 8 september 2022. De två nyckelåren i framförallt Donbass moderna historia får stort utrymme i den regionala historieskrivningen här. Foto: AP Photo/Alexei Alexandrov

Stötestenen i försöken att få stopp på Putins krig i Ukraina verkar nu vara en historisk region i östra Ukraina

Därför vägrar Putin ge upp Donbass

President Volodymyr Zelenskyjs besök i Sverige väckte stor uppmärksamhet i svenska medier. I Ukraina möttes avsiktsförklaringen om upp till 150 Gripen-plan med tystnad. Anledningen är enkel: leveranserna dröjer upp till 15 år – och för ett land i krig är det en evighet.

Onsdagen den 22 oktober besökte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj Sverige. Hans besök, som under vissa omständigheter till och med kan betraktas som historiskt, väckte nästan inget intresse eller uppståndelse i Ukraina: det ukrainska samhället har redan vant sig vid att statschefen ständigt genomför olika utlandsresor.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Sveriges statsminister undertecknar onsdagen den 22 oktober 2025 en avsiktsförklaring om JAS-39 Gripen E till Ukraina, det svenska stridsflygplan framför vilket de sitter. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Så ser man i Kiev på avsiktsförklaringen om svenska Gripenstridsflygplan till Ukraina

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle