Det blev en för många överraskande jordskredsseger för den libertarianske presidenten Javier Mileis parti i Argentinas mellanårsval. Nu ökar hans politiska möjligheter, enligt Timbros Rutger Brattström. – Man ska inte underskatta argentinare, säger han till Bulletin.

Mileis parti La Libertad Avanza blev den stora vinnaren i det argentinska mellanårsvalet som gick av stapeln på söndagen. Partiet gick emot förväntningarna genom att kamma hem en storseger.

Rutger Brattström säger att Javier Milei varit underskattad i alla opinionsmätningar. Foto: Timbro/Rodrigo Abd/AP/TT

Underskattades av opinionsmätningar • ”Alla trodde på peronisterna” • Rutger Brattström om argentinska valet

Mileis storseger: ”Man ska inte underskatta argentinare”

Ett slut på kriget verkar förrädiskt nära, men Donbass är den territoriella knut som måste lösas för att kriget i Ukraina ska kunna ta slut. Men varför är denna sönderbombade industriregion så viktig för Kreml?

Efter att Putin och Trump pratade i telefon förra veckan och kom överens <a href="https://bulletin.nu/trumps-tomahawk-diplomati-och-budapesttoppmotet-ar-ukraina-pa-vag-mot-fred" target="_blank" rel="noopener">om att träffas i Budapest</a>, verkade det för ett ögonblick som om fredsprocessen hade kommit ur återvändsgränden och att spöket av om inte fullständig fred så åtminstone en vapenvila åter dök upp vid horisonten.

Det av Ryssland uppförda Saur-Mogila-minnesmärket vid muséet för Donbass militärhistoria 60 km öster om ryskockuperade Donetsk i östra Ukraina den 8 september 2022. De två nyckelåren i framförallt Donbass moderna historia får stort utrymme i den regionala historieskrivningen här. Foto: AP Photo/Alexei Alexandrov

Stötestenen i försöken att få stopp på Putins krig i Ukraina verkar nu vara en historisk region i östra Ukraina

Därför vägrar Putin ge upp Donbass

President Volodymyr Zelenskyjs besök i Sverige väckte stor uppmärksamhet i svenska medier. I Ukraina möttes avsiktsförklaringen om upp till 150 Gripen-plan med tystnad. Anledningen är enkel: leveranserna dröjer upp till 15 år – och för ett land i krig är det en evighet.

Onsdagen den 22 oktober besökte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj Sverige. Hans besök, som under vissa omständigheter till och med kan betraktas som historiskt, väckte nästan inget intresse eller uppståndelse i Ukraina: det ukrainska samhället har redan vant sig vid att statschefen ständigt genomför olika utlandsresor.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Sveriges statsminister undertecknar onsdagen den 22 oktober 2025 en avsiktsförklaring om JAS-39 Gripen E till Ukraina, det svenska stridsflygplan framför vilket de sitter. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Så ser man i Kiev på avsiktsförklaringen om svenska Gripenstridsflygplan till Ukraina

”Ukrainska seger-gripenvingar?”: Zelenskyjs besök – ur ett ukrainskt perspektiv

Miljontals ukrainare riskerar att få sitta utan värme i sina hem denna vinter. Ryska attacker mot energiinfrastrukturen och akut brist på gas har gjort att Ukrainas sovjetiska centralvärmesystem inför totalt sammanbrott – med humanitär katastrof som möjlig följd.

Med köldens ankomst har problemet med att förse befolkningen med värme i Ukraina förvärrats inför uppvärmningssäsongens start. Under förhållanden av fullskaligt krig, när Ryssland aktivt slår inte bara mot energiinfrastrukturen utan även mot gasutvinningsanläggningar, kolgruvor och tillhörande produktion, är riskerna att stå utan fjärrvärme extremt höga. Dessutom står Kiev redan nu inför brist på naturgas i lagren som behövs för att relativt bekvämt ta sig igenom vintern.

Mat lagas på en vedspis på Sjostkas sjukhus i nordöstra Ukraina under ett rullande strömavbrott den 16 oktober 2025 samtidigt som det inte fanns naturgas. Vedeldning och andra lösningar fungerar för att hålla värmen och kunna laga maten fungerar för en del, men inte för de miljontals ukrainare som bor i lägenheter utan sådan möjligheter. Foto: AP Photo/Julia Demaree Nikhinson

Många ryska attacker de senaste veckorna verkar med kirurgisk precision försöka inrikta sig på att slå ut fjärrvärmen i många ukrainska städer. Hur illa kan det bli i vinter?

Rysk köldattack: Hotar fjärrvärmekollaps för Ukraina?

Efter månader av diplomatisk stillhet har Trump åter tagit kommandot i Ukrainafrågan. Ett telefonsamtal med Putin följdes av ett spänt möte med Zelenskyj i Washington. Nu förbereds ett toppmöte i Budapest – men är fred verkligen inom räckhåll?

De senaste månaderna har diplomatisk stillhet rått kring situationen i Ukraina. Stridshandlingarna har pågått i samma takt, och Ryssland har ökat antalet attacker mot ukrainska städer, huvudsakligen riktade mot infrastruktur och logistiska objekt. Men sedan några dagar tillbaka har diplomatin åter kommit i aktiv rörelse.

Från vänster: Vita husets stabschef Susie Wiles, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj med ryggen mot kameran, USA:s vicepresident JD Vance och USA:s president Donald Trump under mötet i Vita huset fredagen den 17 oktober 2025 Foto: AP Photo/Alex Brandon

Inför Zelenskyjs besök i Vita huset fanns stora förhoppningar i Ukraina, men var landade det hela i?

Trumps Tomahawk-diplomati och Budapesttoppmötet: Är Ukraina på väg mot fred?

Debatten om att sänka mobiliseringsåldern i Ukraina flammar upp på nytt. Militära experter varnar för att landet kan tvingas inkalla allt yngre män – kanske redan från 18 år. Men är det oundvikligt eller finns det andra vägar?

På senare tid har man i Ukraina återigen börjat diskutera en möjlig sänkning av den nedre åldersgränsen för mobilisering. För närvarande ligger den på 25 år.

Ukrainska soldater från den 66:e brigaden övar i Donetskregionen torsdagen den 25 september 2025. Foto: AP Photo/Dan Bashakov

Ukraina har till omvärldens förundran hittills vägrat att mobilisera sina unga vuxna, men är det nu snart slut med det?

Kriget hårdnar: kommer mobiliseringsåldern i Ukraina att sänkas?

Sju passagerartåg drabbades av falska bombhot på tre dagar. Ryssland misstänks ligga bakom den samordnade kampanjen som lamslår Ukrainas järnvägstrafik och orsakar miljonförluster.

De senaste dagarna har Ukraina drabbats av en massiv och uppenbart samordnad våg av bombhot mot passagerartåg. Det handlar specifikt om tåg som utför vanliga civila passagerartransporter.

En familj står i kö till ett evakueringståg i Pokrovsk, Donetsk-regionen, Ukraina, måndagen den 19 augusti 2024. Den ukrainska järnvägen är på många sätt landets blodomlopp, både för att som här ta sig från frontnära områden, vanliga långdistansresor, för militär logistik och för godstrafik. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

Ryssland använder nu alla möjliga slags vapen i sitt allt mer totala krig mot hela det ukrainska samhället

Rysslands nya taktik: Bombhotsterror mot passagerartåg i Ukraina

Socialdemokraternas uppmärksammade blandningspolitik har kritiserats och fått S-företrädare att anklaga politiska motståndare för att ljuga om partiets politik. En av kritikerna är förre S-toppen Stefan Stern, som tackat ja till att debattera Lawen Redar (S) i frågan. – Kanske har hon fått munkavle av S-ledningen, eller ångrat sig, säger han till Bulletin.

Vid Socialdemokraternas partikongress i år klubbades partiets nya integrationspolitiska program igenom.

– Man får se hennes angrepp mest utifrån den nervositet det skapar att mycket står på spel, säger Stefan Stern om X-bataljen med Lawen Redar (S). Foto: Privat/Pontus Lundahl/TT

Bulletin intervjuar Stefan Stern • Sågningen av S om kritiserade politiken: ”Usel krishantering”

Förre S-toppen vill debattera Redar (S) om blandningspolitiken

Inför förra valet tippade tidigare S-toppen Stefan Stern ett regeringsskifte i Sverige, vilket visade sig stämma. Även inför nästa års val förutspår Stern en vinst för Tidöpartierna. – Aldrig i modern tid har opinionen ett år innan valet eller under mandatperioden återspeglat valresultatet på valdagen, säger Socialdemokraternas forne biträdande partisekreterare till Bulletin.

Det var i en intervju med <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/ja64Wz/goran-perssons-hogra-hand-darfor-blir-det-regeringsskifte">Aftonbladet</a> 2022 som Stefan Stern, statsminister Göran Perssons planeringschef samt biträdande partisekreterare för Socialdemokraterna 2007-2011, förutspådde valseger för blocket som senare kommit att kallas för Tidöpartierna.

Foto: Pontus Lundahl/Ida Marie Odgaard/AP/TT/Pressbild Nordstjernan

Fördel Kristersson, enligt Stefan Stern • Jämför med Persson-regeringen • ”Väljarna ser att mycket av det här är på väg att lösas”

Tidigare S-topp: Därför vinner högern valet

Andrej Babiš återkomst till makten oroar Kiev och Bryssel. Men den tjeckiske miljardärens seger i valet behöver inte betyda slutet på det tjeckisk-ukrainska samarbetet – även om relationerna kommer att bli mer affärsmässiga.

De senaste parlamentsvalen i Republiken Tjeckien ledde till viktiga förändringar i landets politiska landskap och blev ytterligare en markör för ”högersväng” i Europa. Tjeckiska medborgare röstade i hög grad för antielitära, högerpopulistiska krafter. Segern gick till oppositionsrörelsen ANO, ledd av Tjeckiens tidigare premiärminister, miljardären Andrej Babiš. Hans parti fick över 34% av rösterna – det bästa resultatet på senare år.

Partiledaren för det tjeckiska oppositionspartiet ANO, Andrej Babiš, lämnar ett möte med landets president Petr Pavel dagen efter att hans parti blivit störst i det tjeckiska parlamentsvalet. Foto: AP Photo/Darko Bandic

Det tjeckiska valresultatet har väckt oro i Ukraina, men är det verkligen så illa?

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle