I Ukraina är nationalekonomiska katastrofer närmast vardag. Men Ukrainas ekonomi har rest sig tidigare och är på väg att göra det även nu, trots det pågående kriget, vilket är en förutsättning för att utnötningskriget ska kunna vinnas, skriver Erik Liljengren i den första av en serie artiklar om Ukraina.

Efter att det nu sjunkit in att sommarens ukrainska motoffensiv inte lyckades uppnå de framgångar som inte bara ukrainarna själva hoppats på, utan också västvärlden som står bakom Ukraina, så landar vi i att det här måste betraktas som ett utnötningskrig. Det här är ett krig som kommer att pågå tills den ena sidans militära och ekonomiska resurser tar slut, eller åtminstone internt och av allierade uppfattas vara på väg att ta slut. Ryssland har här en naturlig fördel i och med att Rysslands BNP 2021, på 1 840 miljarder USD, var 9,2 gånger större än den ukrainska och hade 3,9 gånger fler invånare.

Ukrainakriget ser ut att bli ett utnötningskrig. Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT

Kriget har blivit ett utnötningskrig där ekonomiernas styra kan bli helt avgörande.

Analys: Ukrainas ekonomi reser sig ur krigets aska

Partier som Vänsterpartiet och Socialdemokraterna hycklar om Palestina och Israel. Enskilda partiföreträdare visar stöd för Palestina och är Israelkritiska medan partierna driver en helt annan politik i riksdagen. Det säger Mikail Yüksel i en intervju med Bulletin. – Högerpartierna är i allafall ärliga. De har alltid varit Palestinakritiska, säger Yüksel.

Dagarna efter Hamas terrorattack på Israel den 7 oktober ställde sig samtliga partiledare för riksdagens partier bakom Israels rätt att försvara sig och fördömde terrorattacken.

Mikail Yüksel, Partiet Nyans partiledare, hävdar att partierna till vänster använder invandrarpolitiker som röstmagneter men vill undvika att ge dem praktiskt inflytande. Magdalena Andersson (S) till höger har varit i blåsväder om partikamraten Jamal El-Haj. Foto: Pressbild/Henrik Montgomery/TT

• Yüksel: Så skulle Sveriges Israelpolitik vara med Nyans • Hård kritik mot vänstern

Yüksel: ”De används för att locka röster”

En knapp månad efter Hamas terrorattack mot Israel ser ståuppkomikern och författaren Aron Flam en opinion och ett medielandskap som börjat återvända till gamla hjulspår där palestinier är offer och Israel målas ut som skurken.

– Omsvängningen i opinionen har ägt rum, säger Aron Flam.

Aron Flam tror inte på judiskt liv i Sverige om det inte görs något drastiskt. Foto: Stina Stjernkvist/SvD/TT/Henrik Montgomery

• ”Lösningen är deportation av radikala muslimer” • Stenhård kritik av SKMA och Expo

Aron Flam: ”Omöjliggör judiskt liv i Sverige”

36 stycken kriminella klaner. Så många finns det enligt polisens lista i Sverige. I boken Klanerna går säkerhetsexperten Jan Persson och journalisten Johannes Wahlström igenom deras verksamheter, tillvägagångssätt och hur de i framtiden kan komma att hota den svenska demokratin – om de blir alltför mäktiga. – Då kortsluter man väldigt mycket av det som gör att Sverige är ett demokratiskt och fint land att bo i, säger Jan Persson till Bulletin.

– Just nu har vi minst 40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige. Så kallade klaner. De har kommit till Sverige, påstår jag, enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet.

Johannes Wahlström och Jan Persson är författare till boken Klanerna. Foto: Pressbild Mondial

• Bulletin intervjuar Jan Persson • Medförfattare till boken ”Klanerna”

Klanerna som hotar demokratin: ”Uppgifter om att man finns inom polisen”

På ett sätt kan man se ett medlemskap i Nato som en slutdestination för en process som har pågått under flera år. Men ur ett annat perspektiv är det en brytning med en drygt 200 år lång försvarspolitisk linje. Det menar Jacob Westberg, docent vid Försvarshögskolan. – Skulle vi ha gått med i Nato redan på 90-talet? Det kan man naturligtivis också tycka, säger han till Bulletin.

Den 24 februari 2022 inleder Ryssland sitt invasionskrig mot Ukraina. Nära tre månader senare lämnar Sverige in en ansökan om att gå med i försvarsalliansen Nato tillsammans med grannlandet Finland.

• ”Sista steget i ett gradvis närmande” • Därför ville Sverige inte ansluta

Forskare om Nato: ”Sista steget”

Mauricio Rojas (L) är ledamoten som lämnade Sverige 2008 efter ett drev, blev minister i Chile och sedan återvände för att än en gång ta plats i riksdagen 2022. Idag är han aktuell med boken Separatismen i Sverige tillsammans med partikamraten Robert Hannah (L). I den förespråkar de bland annat slöjförbud i skolan upp till tolv års ålder, vilket strider mot partistyrelsens beslut. – Vi kan inte acceptera en sexualisering av 7–8-åriga flickor, säger han.

Redan på 90-talet var Mauricio Rojas en omstridd debattör i frågor rörande invandring och integration. Han var kritisk till den förda politiken på området, och talade och skrev mycket om Sveriges höga migration och vad den skulle leda till.

”I politiken är det inte så viktigt att ha rätt utan att få rätt, och det fick jag inte”, säger Mauricio Rojas (L). Foto: Oliver Dagnå

Tar strid mot partistyrelsen · Aktuell med ny bok med Robert Hannah (L)

Rojas (L) vill se slöjförbud i skolan: ”Vissa konflikter måste man ta”

Konflikten mellan terrorgruppen Hamas och staten Israel skapar friktioner inom Socialdemokraterna. Det menar Johan Westerholm, ansvarig utgivare på Ledarsidorna, som har ett förflutet inom partiet. – Socialdemokraterna är i gungning nu, säger han till Bulletin.

På torsdagen samlades en stor skara pro-palestinska demonstranter i Helsingborg för att med antiisraeliska slagord vilt protestera mot kommunens beslut att hissa Israels flagga i samband med den israeliska ambassadörens besök i staden.

Socialdemokraterna har inte velat förstå antisemitismen i de egna leden i Malmö. Och att markera mot någon som Jamal El-Haj kommer till ett högt pris, menar Ledarsidornas Johan Westerholm. Foto: Henrik Montgomery/TT/Mats Edman/Skärmdump Facebook

Antisemitismen i Malmö: ”Man har inte velat förstå”

Westerholm: ”Socialdemokraterna är i gungning”

Det svenska biståndet till Gaza har landat i fickorna på Hamas och hjälpt den palestinska terrororganisationen att bygga upp sin krigskassa. Det menar den svenske statsvetaren och terrorforskaren Magnus Norell. – Varenda dollar som kommer ner där kontrolleras av Hamas, säger han till Bulletin.

– Allt bistånd som går till Gaza sedan 2007 kontrolleras av Hamas. Det kan ju en del biståndsorganisationer pladdra om att ”det här är oberoende” – det är bara skitsnack. Det är som att ge pengar till Afghanistan och säga att ”det här har inte talibanerna med att göra”. Det går inte, säger Norell.

Biståndet från Sverige och andra länder har hjälpt Hamas att bygga upp sin krigskassa, menar terrorforskaren Magnus Norell. Foto: Johan Nilsson/TT/Faksimil X

”Vi erkänner inte att det är Hamas som styr biståndet på Gaza” · Sågar Sida

Norell: Svenskt bistånd hjälper Hamas terror

Den ukrainska underrättelsetjänsten GUR lär sig av sina misstag och utnyttjar tidigare förluster till senare framgångar, skriver Erik Liljegren.

Den ukrainska militära underrättelsetjänsten GUR har blivit känt för sina spektakulära specialoperationer både på ryskockuperat område i Ukraina och utanför Ukrainas gränser.

Ukrainska soldater i Zaporizjzjaregionen under ett ryskt anfall i juli i somras. Foto: AP/TT

TV: Så kunde Ukrainas hemliga underrättelsetjänst slå ut ryska flottan

Entreprenören, tidigare S-ledamoten och frispråkige debattören Jan Emanuel är aktuell med en ny bok om sitt liv och sitt politiska engagemang. I en intervju med Bulletin pratar han om varför Sverige är i den situation man är, hur han tidigt försökte varna för problemen med en stor migration och hur han under uppväxten i Gottsunda såg upp till folk med annan bakgrund än svensk. – Det var svenskarna man såg ner på, säger han.

Riksdagsledamot. Entreprenör. Socialdemokrat. Debattör. Provokatör.

Orden om uppväxten: ”Det var svenskarna man såg ner på” · Aktuell med ny bok

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle