Utlänningslagen från 2016 gjorde det svårt för svenskar i utlandet att återvända hem med utländska makar. Vissa par får vara åtskilda ett år innan återförening. Andra ger upp. I juli ska lagen bytas ut, men utlandssvenskar kan fortfarande hamna i kläm. Det kan leda till fortsatta personliga tragedier såväl som nationalekonomiska förluster. &nbsp;

I december började Jesper Lagerbäck, en manager på rederikoncernen Wallenius Wilhelmsen i Auckland, Nya Zeeland, kolla upp de praktiska bitarna med att flytta hem till Sverige. Efter att ha bott utomlands i tretton år var tankarna om att återvända hem inte nya, men faderskap och en mamma med långt gången neurologisk sjukdom hade gjort dem mer påträngande.&nbsp;

Jesper Lagerbäck med familj på barnens förskola i Auckland, Nya Zeeland. Foto: Privat.

Utlänningslagen från 2016 försvårade för svenskar att återvända med utländska makar. Par blir åtskilda ett år innan återförening – eller ger upp.

Lag drabbar svenskar med utländska makar – ”Åk inte, du kan bli kär” 

Några procent av de patienter som läggs in på sjukhus med covid-19 svarar inte på den sedvanliga behandlingen med kortison eller antivirala medel. Israeliska forskare har kanske funnit en lösning.&nbsp;

En grupp israeliska forskare har påbörjat en fas 2-studie för ett läkemedel som de tror kan leda till att färre covid-19 patienter läggs i respirator och som även kan påskynda deras återhämtning. Studien går ut på att använda ett läkemedel från en naturligt förekommande peptid, angiotensin 1-7, och se hur detta motverkar covid-19:s effekt på lungorna. Studien leds av forskare från Bar-Ilan Universitetet och Technion-Israel Teknologiska institut, skriver <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.jpost.com/health-science/israeli-covid-cure-researchers-hope-peptide-treatment-could-slow-disease-658380">Jerusalem Post</a>.

Covid Iva-avdelningen på Östra Sjukhuset i Göteborg. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT.

Forskare i Israel har påbörjat fas 2-studier där det ämne som covid-19 förstör istället tillförs utifrån. 

Ny upptäckt i Israel kan rädda lungorna på covid-patienter

Inte förrän år 2035 kommer den offentliga sektorn att hinna ikapp den privata gällande digitaliseringen, visar uträkningar från en färsk rapport, trots att det ligger i regeringens fastställda strategi att Sverige ska bli bäst i världen på digitaliseringen. Forskaren Johan Magnusson säger till Bulletin att kommuner och myndigheter riskerar att bli irrelevanta om de inte hänger med i tiden. ”Alla e-handlar förutom statsministern”, säger han.

Det är ännu lång tid kvar innan den offentliga sektorn kommer ikapp den privata när det kommer till digital kompetens. Det konstaterar rapporten <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://usercontent.one/wp/www.digitalforvaltning.se/wp-content/uploads/2021/01/Rapport-Digital-Kompetens.pdf">”Den stora vågen: Digital kompetens i offentlig sektor 2006–2019”</a>. Enligt rapportens beräkningar lär det inte ske förrän år 2035.&nbsp;

Sverige ska bli ”bäst i världen på digitalisering”, menar regeringen. Men inte förrän år 2035 hinner den offentliga sektorn ikapp den privata.

Offentlig sektor hopplöst efter i digitaliseringen – ikapp år 2035

Den prisbelönte journalisten Donald McNeil Jr upprörde kollegor genom att använda n-ordet i en diskussion om just användandet av n-ordet.

I fredags (5/2) meddelade New York Times att tidningens framstående vetenskapsreporter Donald McNeil Jr, som har lett tidningens bevakning av coronapandemin, lämnar sin tjänst. Detta efter att det framkommit att McNeil två år tidigare hade uttalat n-ordet. Över 150 kollegor uttryckte sin upprördhet över detta i ett brev till chefredaktören.

Den prisbelönte journalisten Donald McNeil Jr upprörde kollegor genom att använda n-ordet i en diskussion om just användandet av n-ordet.

Framstående New York Times-reporter slutar efter att ha uttalat n-ordet

Rån och hot mot barn kryper allt lägre ner i åldrarna, uppger Svt Barn. Det handlar om så pass unga barn som 10–12-åringar som säger att de blir rånade och hotade. ”De får hela tiden göra riskbedömningar i vardagen”, uppger Anna Alandh, projektledare på SVT Barn.

Rån och hot mot unga har ökat de senaste åren. När Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade den nationella <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2020-10-08-nationella-trygghetsundersokningen-2020.html">trygghetsundersökningen </a>för 2020 framkom det, att 32 procent av de tillfrågade pojkarna mellan 16 och 19 år uppgav att de är rädda för att bli utsatta för brott och framförallt för att bli rånade.&nbsp;

Larmet: Allt fler rån mot 10–12-åringar. Foto: Gorm Kallestad/TT. 

Svt Barn märker i sina undersökningar att fler 10– 12 åringar uppger att de antingen blivit rånade eller är väldigt rädda för att bli det.

Larmet: Allt fler rån mot 10–12-åringar

Brittiska myndigheter drar in sändningstillståndet för kanalen CGTN med motiveringen att det kinesiska kommunistpartiet kontrollerar innehållet.

Förra veckan meddelade Ofcom, den brittiska motsvarigheten till Post- och telestyrelsen, att sändningstillståndet för den engelskspråkiga, kinesiska tv-kanalen CGTN dras in. Kanalen ägs av Star China Media Limited, men enligt Ofcom har företaget inte ”redaktörsansvar”, vilket bryter mot sändningsreglerna, <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.bbc.com/news/entertainment-arts-55931548">rapporterar BBC</a>.&nbsp;

Brittiska myndigheter drar in sändningstillståndet för kanalen CGTN med motiveringen att det kinesiska kommunistpartiet kontrollerar innehållet.

Kinesisk TV-kanal förlorar sändningstillstånd i Storbritannien

Ökad skolfrånvaro och svårare att hitta ett första jobb. Det är några av de effekter som har slagit mot barn och unga under coronakrisen, enligt en ny rapport. Hårdast drabbas barn från socioekonomiskt svaga familjer. Samtidigt beräknas skolfrånvaron leda till samhällsförluster på 10 miljarder kronor.

I en ny rapport har Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, undersökt hur barn och unga har påverkats av coronapandemin i Sverige.

Coronakrisen har bland annat påverkat barn och ungas skolgång och jobbmöjligheter. Foto: Pontus Lundahl

Ökad skolfrånvaro och svårare att hitta första jobbet. Det är några av effekterna som har drabbat unga under coronakrisen, visar en ny rapport.

Ny rapport: Så har coronakrisen slagit mot barn och unga

SJ hotar att sluta göra stopp i Kumla efter mängder av attacker på tågvärdar. Problemet har ökat skarpt över hela landet de senaste åren. I Kumla är det särskilt illa, och kopplat till ett växande problem med kriminalitet. Somliga överväger att flytta från staden.

Vid halv två-tiden den 22:a januari släppte Hanna (vilket inte är hennes riktiga namn) av sina barn på tåget i Kumla. De skulle hälsa på sin pappa i en annan del av landet. Uppenbarligen var det nya rutiner, för de behövde visa biljett vid påstigning, men snart var barnen ombord. Hanna stod kvar på perrongen och väntade på att tåget skulle börja rulla. Då skrek en av tågvärdarna till i panik.

Ett tåg från Kumla som just anlänt i Hallsberg. Foto: Jonas Gratzer.

SJ hotar att sluta göra stopp i Kumla efter mängder av attacker på tågvärdar. Problemet följer efter flera år av ökad kriminalitet.

Knarkhandel sprider oro, nu kan våldet driva tåget från staden

Dubbelmördarna i ”Dödspatrullen” fick 20 års fängelse i Danmark. I Sverige hade de sannolikt kommit betydligt lindrigare undan. Hur blev Sverige ett land där grova brottslingar i större utsträckning än i andra länder slipper hårda och långa fängelsestraff? Flera experter Bulletin talat med menar att förklaringen går att finna i det radikala 1970-talet att samt att ribban för beviskraven många gånger sätts lite väl högt.

Det var i somras som medlemmar i den så kallade Dödspatrullen dömdes för mord på två personer i det rivaliserande gänget Shottaz. Morden begicks i det lilla danska samhället Herlev. Gängledaren och två andra medlemmar dömdes till livstids fängelse. Men det som väckte störst uppmärksamhet i svenska medier var att två yngre medlemmar, som vid tidpunkten för morden var 17 år gamla, dömdes till 20 års fängelse.

Polis och åklagare menar att det blir allt svårare att få gängkriminella dömda. Är det den svenska straffrätten som är problemet? Det menar en svensk professor i juridik. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT

Medlemmarna i Dödspatrullen fick hårda straff i Danmark. I Sverige hade de sannolikt dömts lindrigare. ”Det är något av 1968 års sista suck.”

Experter: Därför har svenska domstolar svårt att döma gängkriminella

Ledaren för Rassemblement National är nästan ikapp Frankrikes president Emmanuel Macron i opinionsmätningarna.

Förra veckan visade en opinionsmätning att Marine Le Pen, ledare för det nationalkonservativa partiet Rassemblement National (tidigare Front National), bara är några procentenheter efter den sittande presidenten Emmanuel Macron. Vore det val mellan dem i dag skulle Le Pen få 48 procent och Macron 52, <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.france24.com/en/france/20210130-riding-high-in-the-polls-france-s-far-right-leader-le-pen-proposes-hijab-ban">skriver France24</a>.

”Jag betraktar huvudduken som ett islamistiskt plagg ”, säger Marine Le Pen, ledare för det franska nationalkonservativa partiet Rassemblement National. Foto: Thibault Camus/TT/AP

Ledaren för Rassemblement National är nästan ikapp Frankrikes president Emmanuel Macron i opinionsmätningarna.

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle