Vad är skillanden mellan en biljon och one billion? Förutom att det är olika språk så handlar det om antalet nollor och en kort eller lång räkneskala.

Har du funderat på vad som är skillanden mellan en biljon och one billion? I dagens läge florerar stora siffror i media och det är inte lätt att hänga med i svängarna. Kanske har du suttit och tittat på engelskspråkiga kanalers ekonomiska rapporter och de pratar om billions, sen tittar du på svenska nyheter och de pratar om miljarder och det handlar om samma nyhet.

Siffor kan skapa förvirring, låt oss gå igenom det viktigaste i skillnaden mellan olika länder och räkneskalan. Foto: Pictures of Money/Flickr CC

Har du koll på alla siffror i räkneskalorna.

Fakta: Skillnaden mellan en biljon och one billion – en fråga om nollor

När Växjös profilerade kommunalråd Oliver Rosengren (M) kandiderar till riksdagen är det med förslag på slopade straffrabatter och längre straff för livsstilskriminella. Samtidigt kallar han sig för nymoderat och kan inte se SD i en högerregering. – Sverigedemokraterna är ju socialister när det kommer till bidragsfrågor, säger han.

Oliver Rosengren var bara 24 år när han 2017 blev kommunalråd. Hans förslag om att öka kraven på arbetslösa har fått nationell uppmärksamhet och Expressen har utsett honom till Sveriges mäktigaste politiker under 30 år.

Som kommunalråd i Växjö har Oliver Rosengren drivit en hård linje mot dem som tar emot försörjningsstöd. Under pandemin har arbetslösa Växjöbor fått tillverka skyddsutrustning åt kommunen. Foto: Privat.

Oliver Rosengren (M) vill ha hårda straff och stram migration – men inte SD i regeringen.

M:s framtidslöfte vill ha straffpåslag istället för straffrabatter

Håkan Johannesson tvekade inte en sekund när han envarsgrep en man som mitt på blotta dagen misstänks ha våldtagit ett barn i en park i skånska Höör. Han ser det som en plikt att visa civilkurage. ”Annars kommer det att urarta”, säger han.

När Håkan Johannesson, som arbetar som bilplåtslagare, den 9 september åker tidigare än vanligt från jobbet i Malmö till hemstaden Höör inträffar den första av flera tillfälligheter som leder fram till att han senare tillfångatar en misstänkt våldtäktsman på egen hand, något som Skånska Dagbladet var <a href="https://www.skd.se/2021/09/10/han-stoppade-misstankt-valdtaktsman/">först med att rapportera</a>.

Håkan Johannesson, som har varit mästare i boxning, lyckades jaga ifatt en man misstänkt för våldtäkt mot barn. Foto: Privat

Håkan Johannesson ser det som en plikt att visa civilkurage. ”Annars kommer det att urarta”, säger han.

Håkan grep misstänkt barnvåldtäktsman: ”Vi vuxna har fallerat”

På tre år gick Ann Heberlein från att vara framgångsrik författare och kulturskribent till arbetslös och skuldsatt. I en ny bok analyserar hon sitt eget fall. – Jag ville försöka förstå hur vi hamnade i en galopperande cancel-kultur där man nästan har listor på vilka människor som är godkända, säger hon.

I boken Fallets inledning framstår Ann Heberleins liv som något av en rosaskimrande dröm, åtminstone för kulturarbetare.

Ann Heberlein på Stortorget i Malmö i september 2021. Foto: Sören Billing.

Tappade alla inkomster på tre år – nu analyserar Ann Heberlein sitt eget fall.

Heberlein: Vi borgerliga måste stötta varandra mer

Språksituationen i Sverige kostar skattebetalarna miljardbelopp årligen i form av tolkar, översättningar, modersmålslärare med mera. Men ingen vet hur många som talar modersmålen, eftersom en kartläggning av språksituationen anses leda till rasism. ”Jag blev rasistanklagad och de fick mig att gråta”, säger den enda forskare som har gjort en ansats att kartlägga antalet modersmålstalande i de olika språken.

”Arabiskan är näst största modersmålet i Sverige”, skrev forskaren Mikael Parkvall i en krönika i SvD i maj 2018. Han skrev vidare att det innebar att finskan, efter cirka 800 år, hade knuffats ner till en tredjeplats.

Forskaren Mikael Parkvalls data används av statliga myndigheten Institutionen för språk och folkminnen, men själv har han blivit rasistanklagad för sitt arbete. Foto: Privat. 

Visade att arabiskan är näst största språket i Sverige.

Forskare undersökte språken i Sverige: ”Jag blev rasistanklagad”

Efter Bulletins reportage och krönikor: Nu beslutar Migrationsverket att säkerhetsklassa personal som arbetar med, och fattar beslut om, medborgarskapsärenden och att endast tillåta svenska medborgare i dessa befattningar. ”Klarar man inte säkerhetsprövningen kan man inte ha tjänsten”, säger säkerhetschef Patrik Salino.

Efter att Bulletin uppmärksammade att Migrationsverket inte kräver generell säkerhetsklassning av personalen som arbetar på medborgarskapsenheten, har myndigheten nu fattat ett nytt beslut, som Bulletin har tagit del av. Alla som arbetar som handläggare, beslutsfattare och befattningshavare rörande medborgarskapsärenden kommer att säkerhetsklassas i säkerhetsklass två (Säpos klassificering) och det kommer att ställas krav på svenskt medborgarskap. Arbetet kommer att påbörjas omgående och beräknas vara klart före årsskiftet.

Migrationsverkets säkerhetschef Patrik Salino uppger att det kommer att ställas medborgarskapskrav på anställda som arbetar med medborgarkapsärenden. Foto: Adam Wrafter/SvD/TT; Pressbild

Migrationsverket beslutar att säkerhetsklassa personer som fattar beslut i medborgarskapsärenden och endast tillåta svenska medborgare. 

Nytt beslut: Migrationsverket börjar kräva svenskt medborgarskap för medarbetare

Pojkar halkar efter i skolan jämfört med flickorna. Men en färsk studie visar att pojkar från kulturer som värderar konkurrens och ambition högt får relativt högre betyg. Dessutom är pojkar mer känsliga för miljöfaktorer än flickor.

Att flickor i snitt får högre skolbetyg än pojkar är ett globalt fenomen, även om det så kallade könsgapet är större i vissa länder än i andra. Frågan om varför pojkar halkar efter i skolan är komplex och många forskare försöker undersöka vilka förklaringar som kan ligga bakom.

En ny studie visar att kulturell bakgrund påverkar hur pojkar och flickor presterar i skolan. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Ny studie visar hur kulturell bakgrund påverkar könsgapet i skolan.

Pojkars resultat bättre i kulturer som främjar konkurrens

Zebulon Simentov – som bodde i en förfallen synagoga i Kabul, levde enligt kosherreglerna och bad på hebreiska – genomled flera decenniers krig samtidigt som landets judiska befolkning, som funnits i flera hundra år, krympte.

Talibanernas maktövertagande i augusti verkar ha varit droppen som fick bägaren att rinna över.

Bild från 2009 av Zebulon Simentov, den siste afghanska juden boendes i landet och ensam medlem i Kabuls judiska församling. Foto: David Goldman/AP/TT.

Zebulon Simentov bodde i en förfallen synagoga i Kabul och levde enligt kosherreglerna.

Afghanistans sista jude har lämnat landet

Polisen har varit i fritt fall sedan omorganisationen 2015. Det menar den före detta polischefen Anders Burén, som anger tre huvudskäl. Som exempel på kommunikationsavdelningens inflytande nämner han mantrat om ”vad övriga samhället kan göra i samverkan” – senast nämnt efter måndagens klanbråk i Lund.

”Hur jobbar ni för att beivra den här typen av kriminalitet?” Den frågan ställde <a href="https://www.svtplay.se/video/31743650/aktuellt/aktuellt-8-sep-21-00-6?position=50&amp;id=KQd7Ado" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Aktuellts Katia Elliott </a>till Ann-Louise Kämpe, chef för polisområde södra Skåne, angående de våldsamheter som uppstod mellan två klaner i Lund härom veckan. Programledaren beskrev hur poliserna hade ”stått och tittat på” medan klanerna fortsatte bråka, oberörda av polisens närvaro.

Anders Burén har arbetat både som patrullerande polis och som chef i den absoluta toppen inom Stockholmspolisen. Nu vill han berätta hur myndigheten mår. Foto: Henrik Sjögren. 

Det finns tre huvudskäl till att Polismyndigheten inte längre förmår utföra sina uppgifter, menar före detta polischefen Anders Burén. 

Tidigare polistoppens dom: Myndigheten har havererat

Läraren Selma Gamaleldin kallades in till ett möte där fem personer ur skolledningen ville ”ändra hennes tankar”. Föräldrarna till den sjuåriga pojken på Waldorfskolan krävde att hon skulle kalla honom för ”hen”, trots att pojken själv aldrig uttryckte någon vilja om det. Hon vägrade, och därför avskedades hon, och fick lämna skolan utan hinna säga hejdå till sina elever. – Jag hoppas att jag någon gång orkar jobba som lärare igen, säger hon.

Nyligen berättade läraren Selma Gamaleldin om sina upplevelser i en <a href="https://www.facebook.com/selma.gamaleldin/videos/340757761125708/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Facebook-video </a>som fick stor spridning, varpå<a href="https://www.varldenidag.se/nyheter/avskedad-larare-kliver-fram-darfor-vagrade-jag-saga-hen-till-eleven/repuhq!WEmGGTc8APadnyA@kLVy6w/?fbclid=IwAR01xz2Q7TdwIltLeLLUKrJNdIN0hlk0uxREAKOdBYYT5--_BZji6UEW9Sc" target="_blank" rel="noopener noreferrer"> tidningen Världen Idag </a>rapporterade om händelsen. Bulletin ville få en djupare bild av händelseförloppet och bad om en intervju.

Selma Gamaleldin fick sparken som lärare och fick inte ens chansen att säga hejdå till sina elever. Anledningen? Ett föräldrapar krävde att hon skulle kalla deras sjuårige son för ”hen”, men hon vägrade. Foto: Solviksskolan/Facebook och Privat.

Skolledningen ville ”ändra hennes tankar” under ett möte. ”Jag blev deprimerad, men hoppas kunna jobba som lärare igen någon gång i framtiden”

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle