Icke-svenska medborgare som har rest tillbaka till Afghanistan hämtas nu hem av UD – trots att regeringen har avrått från resor till landet i 15 år. Men något specifikt beslut kring detta tycks inte ha tagits vid UD – utan förfarandet följer ”det konsulära uppdraget”. Maria Malmer Stenergard (M) menar att det måste bli lättare att återkalla uppehållstillstånd för dem som återvänder till de länder de uppger sig ha flytt från.

Bulletin <a href="https://bulletin.nu/ud-darfor-ordnas-resor-fran-afghanistan-for-icke-svenska-medborgare" target="_blank" rel="noopener noreferrer">rapporterade den 23 september</a> att Utrikesdepartementet (UD) har inlett en insats att ordna resor från Afghanistan för de svenskar som fortfarande finns kvar i landet. Insatsen gäller inte enbart svenska medborgare, utan även personer med uppehållstillstånd i Sverige – trots att UD sedan 15 år tillbaka i tiden har avrått att resa till landet på grund av säkerhetsläget där.

Maria Malmer Stenergard (M) menar att det måste bli lättare att återkalla uppehållstillstånd för dem som återvänder till de hemländer de anser sig ha flytt från. Foto: TT / Anders Wiklund / Michael Probst.

Maria Malmer Stenergard (M): Att åka tillbaka, trots avrådan från regeringen, tyder på att man inte har haft skäl till sitt uppehållstillstånd.

UD:s hemflygning av icke-svenska medborgare: ”Sticker i ögonen”

Tonläget höjs angående den annons som Gävle kommun publicerade i lokalmedia efter regnkatastrofen. ”Politisk teater på mycket, mycket låg nivå”, säger kommunalrådet efter oppositionspolitikern Lars Beckmans (M) kritik.

Det var i början av september som Gävle kommun bekostade en annonskampanj i Gefle Dagblad och Arbetarbladet där det socialdemokratiska kommunalrådet Åsa Wiklund-Lång riktar ett tack till kommuninvånarna och företagarna i samband med arbetet som följde av det regnoväder som drabbade kommunen i somras.

En infekterad strid har blossat upp mellan det socialdemokratiska kommunalrådet Åsa Wiklund-Lång och oppositionspolitikern Lars Beckman (M) angående en annons i samband med regnkaoset i Gävle. Foto: Pressbilder, samt Henrik Montgomery/TT.  

Kommunalrådet Åsa Wiklund-Lång svarar på kritiken efter den socialdemokratiskt profilerade annonsen från Gävle kommun efter regnkaoset. 

Annonsbråket i Gävle: ”Politisk teater på mycket, mycket låg nivå”

Med anledning av skyfallet i Gävle i somras riktade det socialdemokratiska kommunalrådet ett tack till kommunens invånare och företagare i en annons, undertecknat av henne själv med partibeteckningen synlig. Men notan för annonsen gick till skattebetalarna trots att den har uppfattats som reklam för Socialdemokraterna. – Det borde dessutom ha stått ”förlåt” och inte ”tack” i annonsen, säger oppositionspolitikern Lars Beckman (M).

I början av september kunde Gävlebor bläddra fram en helsidesannons med rubriken ”Tack” och en stor bild på det socialdemokratiska kommunalrådet Åsa Wiklund Lång, i lokaltidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad.

Efter regn kommer S-annons. Den moderate oppositionspolitikern Lars Beckman tycker att Socialdemokraterna själva, och inte Gävle kommun, borde ha stått för den starkt S-profilerade annonsen. Foto: 

Oppositionspolitikern: Därför borde det ha stått ”förlåt” och inte ”tack” i annonsen som dessutom borde ha bekostats av Socialdemokraterna.

Stor ilska över S-kommunens annons efter regnkaoset

Efter tre och en halv veckas hungerstrejk är Henning Jeschke mager och skröplig – men fast besluten att fortsätta. Målet är att tvinga fram ett möte med de tre tyska kanslerkandidaterna för att debattera klimatfrågan inför söndagens tyska val.

För första gången i Tyskland är klimatförändringarna den kanske mest dominerande frågan i en valrörelse, särskilt bland unga väljare. Den är i centrum under tv-sända debatter med kandidaterna, och fem av de sex partierna har tagit fram planer – somliga mer detaljerade än andra – för att bromsa den globala uppvärmningen.

Klimataktivisten Henning Jeschke har hungerstrejkat i 24 dagar för att få lov att debattera klimatet med de tre kanslerskandidaterna i det tyska valet. Foto: Markus Schreiber/AP/TT.

Tyska aktivister vill tvinga fram möte med partiledarna före söndagens val.

Henning hungerstrejkar för klimatet

Sveriges bistånd till andra länder – som budgeteras till 52 miljarder kronor för 2022 – gör mer skada än nytta, anser författaren och debattören Fredrik Segerfeldt. ”Det försvagar bandet mellan medborgarna och eliten”, säger han. Trots detta är det inget riksdagsparti som vill avskaffa biståndet.

Förra året blev Sverige den största biståndsgivaren i världen, mätt i relativa termer. Enligt budgetpropositionen för 2022 kommer 52 miljarder kronor att gå till internationellt bistånd nästa år.

Fredrik Segerfeldt har länge varit kritisk till internationellt bistånd. Foto: Pressbild

Förra året blev Sverige den största biståndsgivaren i världen mätt i relativa termer.

”Det finns inga belägg för att bistånd fungerar”

Kommer talibanernas maktövertagande i Afghanistan att skapa en ny migrationskris, och når den i så fall till Sverige? Tidigare flyktingvågor har gjort grannländerna ovilliga att öppna sina gränser. Samtidigt blir murarna och staketen kring Europa allt fler.

En dryg månad efter talibanernas maktövertagande börjar allt fler av de friheter som afghaner vant sig vid de senaste 20 åren att försvinna.

En äldre afghansk man transporteras på en skottkärra vid gränsövergången i Chaman i Pakistan den 20 augusti. Foto: AP/TT.

Kommer talibanernas maktövertagande i Afghanistan att skapa en ny svensk migrationskris?

Fort Europa rustar: Många vill fly Afghanistan men få vill ta emot dem

Polisen hyllade sitt eget kraftfulla ingripande. Det plockades upp av flera medier. Men allt visade sig vara påhittat av Polisens egen pressavdelning. Det är bara en i raden av alla exempel på hur Polisen antingen förskönar sin egen insats, eller försöker dölja all form av information som kan leda till kritik. Forskaren Stefan Holgersson ser ett växande demokratiproblem. ”Leder tankarna till totalitära regimer”, säger han.

Bulletin <a href="https://bulletin.nu/polisen-brister-i-transparens-enligt-95-procent-av-journalisterna-forsoker-hindra-information" target="_blank" rel="noopener noreferrer">har tidigare rapporterat</a> att en stor mängd polisanställda uppger att Polismyndigheten vidtar en lång rad åtgärder för att förhindra öppenhet. I stället fokuserar ledningen, i sitt kommunikationsarbete, på att mörklägga uppgifter som kan framställa Polismyndigheten i dålig dager, samt att skönmåla Polisens arbete för att framställa myndigheten i bättre dager.

Polisforskaren Stefan Holgerssons kritik mot den svenska polisens sätt att mörklägga och skönmåla är hård. Foto: Privat/I99pema CC BY-SA 3.0

”Tyvärr har enskilda poliser mycket att förlora på att göra motstånd.”

Professor: Polisen fejkar och skönmålar – påminner om totalitära regimer

Dagens vänsterrörelse vill inte inse att vissa kulturer fungerar dåligt. – Det är en överklassig attityd. Det visar att vänstern i mycket är konservativ, säger sociologen Göran Adamson när han träffar Bulletins Per Brinkemo.

Självständig är ordet som kommer till mig när jag tänker på Göran Adamson.

”En person inom FN sa till mig: ”Den enda fattigdomsbekämpningen handlar om vår egen plånbok”, säger sociologen Göran Adamson. Foto: Per Brinkemo

”Vi har en situation där golvet under det politiska mittfältet håller på att rasa in.”

Göran Adamson: Identitetsvänstern tror att kritik mot kulturer är rasism

I en ny rapport framträder en polismyndighet som lägger allt större resurser på att förhindra media och journalister att få tillräcklig information, samt i allt väsentligt ge en positiv bild av den egna myndigheten. Polisens kommunikatörer upplevs som redaktörer för nyheter. – Kommunikationsavdelningen har ett, för polisledningen, viktigt syfte: att censurera information gentemot allmänheten som kan ställa polismyndigheten i dålig dager, säger före detta polischefen Anders Burén.

Kommunikatörerna utgör en kommunikationsvägg som journalisterna måste tränga igenom. Den uppfattningen är den rådande hos journalisterna i Sverige, enligt en ny rapport. 95 procent av dem upplever att polisen inte är en transparent myndighet. Rapporten, publicerad av Institutet för polisforskning, handlar om polisens sätt att kommunicera och tar sin utgångspunkt i journalisters upplevelser av polisens agerande. 62 journalister har intervjuats i rapporten.

"Detta är ett alldeles för stort problem för att Polisen själva ska kunna göra något åt det", säger Stefan Holgersson, professor i polisvetenskap. Foto: Johan Nilsson/TT / Pressbild

Polisens kommunikatörer upplevs som en kommunikationsvägg som är svår att tränga igenom.

”Polisens strategi är att stoppa så mycket information som möjligt som kan verka kritisk”

Det är dags för den andra delen i Bulletins serie ”Sverige öppnar” och i dag möter vi stjärnkrögaren och kocken Johan Jureskog som kämpat sig genom pandemin. Nu börjar paniken samla sig inför öppningen av Sverige den 29 september, men budskapet är tydligt. – The show must go on, säger Johan Jureskog till Bulletin.

Vi möts upp på <a href="https://restaurangag.se/">Restaurang AG</a>, AG är en förkortning för Allmänna Galleriet. Johan Jureskog äger AG på Kungsholmen och Rolfs kök på Norrmalm i Stockholm. Dessutom äger han hamburgerkedjan Jureskogs, som i dag har åtta restauranger från Lund i söder till Sundsvall i norr. Nu finns det bara en sak som gäller när det är dags att öppna Sverige igen.

Johan Jureskog är redo inför återstarten av Sverige. Foto: Bertil Ericson/TT

”Det kommer att ta tid innan vi är tillbaka där vi var när pandemin slog till.”

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle