På onsdag ställs Malmöfödde Osama Krayem inför rätta för sin koppling till terrordåden i Paris den 13 november 2015, då 130 personer dödades, de flesta i konsertlokalen Bataclan.

Sammanlagt ska 20 personer ställas inför rätta, däribland Malmöfödde Osama Krayem, 29 år, och marockan-belgiern Mohamed Abrini, 36 år.

Osama Krayem tillsammans med den svenske jihadisten Mikael Skråmo. Foto: Facebook.

Sex år efter blodbadet på Bataclan ställs svenske Osama Krayem inför rätta i Paris. 

Svenske jihadisten Osama Krayem ställs inför rätta i Paris

En man som inspirerats av IS fängslades i Nya Zeeland i tre år sedan han gripits med en jaktkniv och extremistiska filmklipp — men trots oro för att han skulle genomföra en attack släpptes han.

Landets myndigheter uppger att det inte fanns något mer som kunde göras för att fortsätta hålla honom fängslad.

Beväpnad polis utanför den matvarubutik utanför Auckland där mannen i fredags genomförde knivattacken. Foto: Brett Phibbs/AP/TT.

Ett 30-tal poliser jobbade med att övervaka mannen, som inspirerats av IS.

Knivman i Nya Zeeland fick inte fängslas — övervakades dygnet runt

Akutläkaren och kriminologen Ardavan Khoshnood sågar vedertagna uppfattningar bland debattörer och kriminologer om kriminalitetens orsaker. – Vi har fortfarande kriminologer som säger att allting förklaras med fattigdom och den sociala situationen. Majoriteten av fattiga människor skjuter inte, de begår inte brott, säger Khoshnood när han träffar Bulletins Per Brinkemo. Khoshnood menar att kön, efter etnicitet, är nästa område som blivit tabubelagt och där en akademisk strid pågår.

En svensk iranier med norsk dialekt. 
 Dessutom: Akutläkare, docent och kriminolog. 
 Han spänner brett, Ardavan Khoshnood. Hur hinner han?

Ardavan Khoshnood är akutläkare och kriminolog. Han vänder sig mot förklaringsmodellen om att ”socioekonomiska faktorer” kan förklara allt. Foto: Per Brinkemo

”Många av individerna i gängen kommer från kulturer som är kraftigt auktoritära.”

Brinkemo möter Ardavan Khoshnood: ”Etnicitet är en viktig fråga”

Enligt USA:s försvarschef Mark Milley är det ”möjligt” att landet kan försöka samordna sin verksamhet med talibanerna när man angriper mål tillhörande Islamiska staten (IS) och andra terrorgrupper i Afghanistan.

Mark Milley gjorde uttalandet under en presskonferens i onsdags utan att gå in på några närmare detaljer, och utan att antyda att det fanns några omedelbara planer för USA att samarbeta med talibanerna.

Efter den kaotiska evakueringen från Afghanistan är USA:s förhållande med talibanerna oklart.

Efter 20 års krig: USA öppnar för samarbete med talibanerna

Nyligen skedde fyra skjutningar en och samma natt på fyra olika områden i Stockholm. ”Vi hinner inte med”, säger Fredrik Gårdare, kriminalkommissarie och specialist på gängbrottslighet. Han ser hur alltfler områden i Sverige drabbas av våldet, som tidigare inte har varit förknippade med det.

En våldsutveckling som redan toppar i antal skjutningar bland EU-länderna verkar de senaste dagarna ha fått ytterligare kraft. Nyligen <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/skjutningar-pa-fyra-olika-platser-i-stockholm-i-natt">skedde fyra skjutningar</a> på fyra olika platser samma natt i Stockholmsområdet. Ännu vet polisen inte om det finns något samband mellan skjutningarna. Enligt polischefen Fredrik Gårdare, som har arbetat med gängkriminalitet i närmare 30 år, ser vi en våldsutveckling som vi aldrig tidigare har sett.

”Vi har haft ett akut läge under flera år och vi har balanserat på en kant där vi har arbetat stenhårt från polisens sida med brandkårsutryckningar”, säger kriminalkommissarie Fredrik Gårdare. Foto: Stefan Jerrevång/Fredrik Sandberg/TT

Nyligen skedde fyra skjutningar en och samma natt på fyra olika områden i Stockholm. ”Vi hinner inte med”, säger polisen Fredrik Gårdare.

Polisen Fredrik Gårdare: ”Vi har ramlat över en kant”

Kanarieöarna. Känt som svenskarnas turistparadis. Flera tusen svenskar bor här och betydligt fler besöker platsen varje år. Nu börjar turistparadiset förvandlas till ett enda stort flyktingläger i och med den rekordhöga migrationen som nått öarna under de senaste åren, skriver Gabriella Mait.

Enligt spanska El País har hittills 7 531 migranter nått Kanarieöarna bara under första halvan av 2021. Detta motsvarar en ökning på 136 procent jämfört med samma period 2020.

Migranter som korsar den spanska gränsen. Foto: Bernat Armangue/ TT 

Allt fler migranter söker sig till Kanarieöarna. Kan detta komma att bli nästa migrantö?

Analys: Kanarieöarna – nästa migrantö?

Rapporten som avslöjade hot mot tjänstemän och en utbredd tystnadskultur bland tjänstemän och chefer i Sveriges näst största stad slog ner som en bomb för några veckor sedan. Per Brinkemo reste till Göteborg och intervjuade sociologen Maria Wallin som under flera år sett problemen växa. – Det tog alldeles för lång tid för polisen att erkänna de territoriella nätverken, säger hon.

Rapporten som skrevs av Anna Hedin Ekström hade sitt ursprung och en föregångare hos kvinnan mitt emot mig – sociologen Maria Wallin.

Maria Wallin är sociolog och har tidigare jobbat som strategisk analytiker hos polisen. Foto: Per Brinkemo

”Det är ju inte rapmusik förorten i första hand behöver. Vi behöver barn som klarar av skolan.”

Brinkemo möter Maria Wallin: Fem år framåt kommer vi att ha regelrätta gatustrider

Ta bort det generella strandskyddet och inför lokala strandskyddsbestämmelser, utmana det kommunala detaljplansmonopolet, ta bort en rad utformningskrav, inför kommunala lantmäterier och minska antalet riksintressen. Moderaterna lägger under hösten fram en omfattande motion som syftar till att göra det både billigare, enklare och snabbare att bygga privatägda hus.

Moderaterna vill riva upp strandskyddet och öka det privatägda byggandet genom en rad nya reformer. Partiets bostadspolitiske talesperson Carl-Oskar Bohlin (M) har lett arbetet med att utforma ett nytt policypaket som ska stärka äganderätter, minska kommunernas makt över detaljplaner och påskynda myndigheternas senfärdighet i byggprocesser. Allt för att fler ska kunna få ”förverkliga sin dröm och bygga sitt eget hus”, säger han.

Bostadspolitiken har varit ”elefanternas dans” i många decennier, menar moderaternas bostadspolitiske talesperson Carl-Oskar Bohlin. Men han vill ha ändring på det. Foto: Pressbild. 

Ett uttorkat dike kan vara en ”strandlinje”. I höst lämnar M en omfattande motion för att underlätta det privatägda byggandet. 

Moderaternas planer för byggandet: Riv upp strandskyddet och stärk äganderätten

En färsk <a href="https://www.bra.se/om-bra/nytt-fran-bra/arkiv/press/2021-08-25-ny-brastudie-misstankta-for-brott-bland-personer-med-inrikes-respektive-utrikes-bakgrund.html">rapport</a> från Brottsförebyggande rådet, Brå, pekar på en stor övervikt i andel brottsmisstänkta bland personer med utrikes bakgrund. Vissa kategorier sticker ut rejält – nästan var tredje man med föräldrar från Central-, Väst- eller Sydafrika var misstänkt för brott under mätperioden. Ytterligare en kategori som har vuxit snabbt i brottsmisstankar är icke folkbokförda.

Skillnaden i brottslighet mellan personer med utrikes respektive inrikes bakgrund är ett forskningsfält som hos Brå har legat i träda i många år. Den senaste undersökningen från Brå gällde brottsmisstänkta under perioden 1997-2001, vilken publicerades 2005. Sedan dess har befolkningssammansättningen genomgått stora förändringar, inte minst mot bakgrund av den historiskt höga immigrationen under åren runt 2015.

Hur ser andelen brottsmisstankar ut hos inrikes-, respektive utrikesfödda? Detta tas bland annat upp i den senaste Brå-rapporten. Det är den andra Brå-rapporten sedan 2005 på området. Foto: Johan Nilsson/TT.

En växande grupp brottsmisstänkta är icke folkbokförda. 

Brå: Andra generationens invandrare toppar i andel brottsmisstänkta

”Vi ska knäcka gängen”, sade Stefan Löfven i mars 2017. Sedan dess har det dödliga skjutvapenvåldet ökat stadigt. Och den senaste Brå-rapporten visade att Sverige har haft den största ökningen av dödligt skjutvapenvåld i hela Europa – med närmast övertydliga siffror.

”Vi ska knäcka gängen”. Så löd rubriken <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://sverigesradio.se/artikel/6653127">i Sveriges Radios Ekot</a> den 16 mars 2017. Citatet tillskrivs Stefan Löfven i rubriken, men i artikeln säger han ordagrant: ”Regeringen är fast besluten att se till att vårt öppna och fria samhälle försvaras och därför ska vi också tillsammans se till att knäcka den organiserade brottsligheten. Det finns inget annat som duger. Det är de kriminella som ska vara oroliga och sova dåligt på natten, inte deras offer.”

I en intervju i SVT:s Agenda kommenterade statsminister Stefan Löfven regeringens dystra resultat i våldsbekämpningen med den numera berömda formuleringen: ”Vi såg det inte komma”. Foto: Henrik Montgomery / TT

Trots stora ord om brottsbekämpningen - resultatet av Löfvens brottsbekämpningspolitik är den största ökningen av dödsskjutningar i Europa.

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle