Israels attack mot Hizbollah medelst explosive personsökare förargade alla de vänsterliberaler som anser att krig är hemskt. Nog har de rätt i att krig är hemskt. Men att ifrågasätta attackens legalitet är en annan sak. Det är omöjligt att stifta lagar om krigets kaos, åtminstone om dessa lagar inte ska kunna utnyttjas av hänsynslösa människor. Folkrätten ska inte stå på terroristernas sida, skriver professor emeritus i civilrätt Torsten Sandström.

Som alla kommer ihåg lyckades Israels säkerhetstjänst, Mossad, lura Hizbollah att köpa livsfarliga personsökare. Israels idé var en högst lämplig metod för att komma åt terrorister, vilka av sina överordnade i det religiösa broderskapet personligen tilldelats dessa infernaliska ting. Att slå ut innehavarna av prylarna verkar alltså vara en förnuftig israelisk tanke. Bara Hizbollah drabbas – förvisso undantagsvis också personer i terroristens närmaste omgivning.

Nog ska vi skydda civila – men inte på terroristernas villkor. FOTO: STR / TT

Det är inte terroristers sak att bestämma folkrätten!

Sandström: Om folkrättens gummiregler

Storbritanniens konservativa parti har en ny ledare. Valet föll på den stridslystna Kemi Badenoch, som nu kommer att kämpa för en rejäl högersväng både i partiet och landet. Storbritannien är idag Europas sjuke man, och den fråga John Gustavsson och många andra ställer sig är om Kemi Badenoch kan lösa dessa problem och bli nästa Margaret Thatcher.

Efter en jordskredsförlust i sommaren val har Storbritanniens konservativa parti, till vardags kallat Tories, valt en ny partiledare. Processen började med att parlamentsledamöterna fick gallra fram två kandidater bland de sex ursprungliga, varefter gräsrotsmedlemmarna i partiet fick välja mellan de två som fått högst stöd bland ledamöterna. Dessa blev Robert Jenrick och Kemi Badenoch, och den sistnämnda har nu tagit hem segern.

Kemi Badenoch gör entré – är detta Storbritanniens nästa premiärminister? FOTO: Kin Cheung / TT

Gustavsson: Kemi Badenoch – Margaret Thatchers arvtagerska? 

Politiker åker på miljökonferensen och ställer upp helt orimliga mål. Sen ett par år senare när målen ska uppfyllas och det visar sig vara svårt eller omöjligt hotas de med böter. Hade det inte varit enklare att från början ha rimliga krav?

Det har länge funnits en irritation från svensk miljörörelse att Sverige inte i alla lägen har ”ledartröja”. Den underliggande tanken är att resten av världen sitter och väntar på en ledare som ska ta första steget. Tar någon bara det där steget och blir en förebild kommer alla skrika halleluja och följa efter. Sverige ska bli ett slags Messias som genom att våga, och genom att visa vägen ska få resten av världen att ta steget. Ett av många fel med den tanken är att det inte finns någon som väntar.

Naturskyddsföreningen har anmält Sverige för att vi inte når upp till våra miljömål. En påminnelse om vi om vi vill slippa bråk bör ha rimliga mål. Foto: Pontus Lundahl/TT

Sverige hotas med straff för att inte uppfylla överambitiösa miljömål. Länder som aldrig satt så höga mål klarar sig

Hjort: Kan inte miljömålen få vara rimliga? 

Trump har vunnit en jordskredsseger, men främst är det en förlust för identitetsvänstern och dess idéer om rasism, sexism och transfobi. Amerikanerna har nu förkastat detta tankegods. Kommer historiker att se tillbaka på detta val som slutet på den vänstervåg som belägrat västvärlden sedan 60-talet? Detta undrar Anders W. Edwardsson.

Det finns valresultat. Och så finns det valresultat. Med detta menar jag att vissa resultat initierar eller avbryter en långsiktig politisk trend. Typ sossarnas seger i riksdagsvalet 1932, som ledde till den ”kohandel” med Bondeförbundet som lade grunden för Per Albins 44-åriga folkhemsdemokratur. Eller Franklin D. Roosevelts seger i det amerikanska presidentvalet samma år, som lade grunden för USA:s omvandling från en decentraliserad republik till en toppstyrd välfärdsstat.

Platt som en pannkaka. FOTO: Janerik Henriksson/TT

Är detta slutet på det långa 60-talet? 

Edwardsson: Historisk tillplattning av wokeismen

Så sent som i maj i år var målet för Vänsterpartiet fortfarande ett klasslöst samhälle – det vill säga kommunism. Där partiet förr talade klarspråk om förstatligande av produktionsmedlen mumlas det nu om demokratisering och gemensamt ägande. Medlen må skifta men målen består.

Vänsterpartiet är riksdagens minst kommunistiska parti, <a href="https://x.com/idagabrielsson/status/1852613586750705883">hävdar</a> partitoppen Ida Gabrielsson, en av ordförande Nooshi Dadgostars närmaste förtrogna.

Nooshi Dadgostar (V) och Ida Gabrielsson (V). Foto: Anders Wiklund/TT

Ett halvår – så långt står Vänsterpartiet från kommunismen tidsmässigt.

Skogkär: I röda nysskommunisters sällskap

Elon Musks Tesla har länge varit i konflikt med svenska fackförbund. Den senaste striden rör Teslas försök att stämma Postnord för att dessa vägrat att lämna över registreringsskyltar. Tingsrätten ställer sig på Postnords sida. Detta måste få ett slut, skriver John Gustavsson. Sverige ska inte hållas gisslan av maktfullkomliga fackförbund.

Långt i bakgrunden – medan vi alla varit fokuserade på höstbudgetar, USA-val och angiverilagar – så har rättsprocessen mellan Tesla och Postnord fortgått. Förra månaden avslogs Teslas stämning av Postnord av tingsrätten, som också ådömde Tesla att betala Postnords rättegångskostnader. <a href="https://www.lag-avtal.se/nyheter/tesla-overklagar-domen-mot-postnord/4303643">Tesla har sedermera överklagat</a>.

Fackförbundens kamp för Teslas anställda fortsätter – vad de anställda själva än tycker om saken. FOTO: Fredrik Sandberg/TT

Fackförbundens kamp mot Tesla fortsätter

Gustavsson: Tesla har rätt, och tingsrätten har fel

Svenska politiker kommer att studera det amerikanska valet för att försöka lära. Läxan är nästan alltid densamma. Val vinns genom att få de grundläggande delarna av samhället att fungera – ekonomi, kriminalitet, migration och sådana frågor. Viktigt är också att förstå att de flesta väljare är mer intresserade av sina liv än av politik och moralkakor och pekpinnar därför är metoder för att förlora val, inte för att vinna dem.

Den allmänna förvåningen och upprördheten över att Trump vann är på många sätt talande. Förvåningen visar på att det finns både rejäla skygglappar och utöver det hörselkåpor. Men bortom förvåningen finns något väldigt viktigt – det finns ett budskap om vad väljare faktiskt vill ha.

Politikens viktigaste insikt är att politiken ska lösa problem så att folk kan ägna sig åt sina egna liv. Foto: Evan Vucci/AP/TT

Folk vill ha lösningar i stället för pladder och moralkakor

Hjort: En amerikansk läxa

Efter en tids tystnad har Kamala Harris nu officiellt erkänt sig besegrad. I ett tal till sina kampanjarbetare tröstar hon dem och lovar bättre tider framöver. Hon klargör även att hon ämnar respektera den laga ordningen och inte kommer att sabotera den nya Trumpadministrationens maktövertagande. Vad man än tycker om hennes politik, skriver John Gustavsson, så är detta ett värdigt avslut på hennes kampanj.

Dagen efter presidentvalet. Kamala Harris, som inte erkände sig besegrad igår, ringde idag till Donald Trump och gratulerade honom till valsegern. Kort därefter höll hon slutligen ett tal inför sympatisörer som samlats vid Howard University där valvakan hölls igår.

Kamala Harris gör sitt bästa för att trösta sina supporters. FOTO: Terrance Williams / TT

Men var är hennes vicepresidentkandidat? 

Gustavsson: Kamala Harris erkänner sig besegrad

Medan Ryssland eskalerar i kriget mot Ukraina talar USA, Nato och EU om vikten av att inte eskalera. Den ryske presidenten Vladimir Putin tror sig ha genomskådat sina motståndare. Och frågan är om han inte har rätt. Men kanske kan Donald Trumps återkomst bli den faktor som ändrar Putins kalkyl.

Med treårsdagen av den ryska invasionen av Ukraina bara några månader bort tycks kriget ha kört fast. Frontlinjerna skiftar sakta fram och tillbaka mellan sönderskjutna städer och byar, men inte mycket händer – utom att människor dör. Just nu pressas Ukraina tillbaka. Tröttheten sprider sig. Ännu en krigsvinter står för dörren. Konflikten har utvecklats till ett utnötningskrig.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är välkommen på Natos möten, men Ukraina är inte välkommet som medlem. Foto: Henrik Montgomery/TT

Medan Putin eskalerar framhåller ledare i Väst vikten av att inte trappa upp.

Skogkär: Ingen rädder för Nato här

I decennier har den svenska migrationsdebatten hållits gisslan av aktivister som anklagar alla som inte tycker som de för rasism. Detta är mestadels orättvisa beskyllningar, då Sverige är ett av historiens minst rasistiska länder. Mycket av detta tankegods kommer ursprungligen från USA, men passar inte i Sverige. Nog har vi mycket att lära från det stora landet i väst, skriver Per Brinkemo, men det finns också mycket som vi lärt därifrån som vi helst borde glömma.

Istället för att kännetecknas av förståelse och analys har integrationsfrågan kortslutits av aktivister i decennier. Det har inte räckt med nedsättande karaktärsomdömen och misstänkliggöranden, hela Sveriges samhällsstruktur har utmålats som i sig diskriminerande och rasistisk. Detta har inte bara lamslagit debatten, utan även politiken, forskningen, och journalistiken.

Ska Sverige sona amerikanska synder? FOTO: Alan Spearman / TT

Men det har inte hindrat oss från att svälja dess tankegods med hull och hår