Ingen tvingas att komma till Sverige, eller att stanna kvar efter att man gjort det. Det är alltså rimligt att avkräva de som gör detta val vissa grundläggande saker. Främst gäller detta en acceptans för Sveriges kultur och demokrati. Alice Teodorescu Måwes idé om att kräva av nya medborgare att de erkänner Israels rätt att existera är ett bra sätt att göra detta, och borde tillåta oss att filtrera de invandrare vi vill ha och de vi inte vill ha. Detta skriver August von Seth.

Paradigmskiftet på området medborgarskap har ännu inte inträffat. Trots ämnets sprängkraft och långvariga relevans i den politiska debatten rör sig lagstiftningen fram i snigeltakt. Men i ett tämligen yrvaket kapitel i svensk politik våras det för innovativa åtgärder mot naivitetsorsakade samhällsproblem. När Tidöregeringen till slut skrider till verket och behandlar lagen om medborgarskap kan det löna sig att lyssna till Kristdemokraternas Europaparlamentariker i Bryssel.

Våra kära medborgare och landsmän. FOTO: Adam Ihse/TT

Att avkräva nya medborgare ett erkännande av Israels existensrätt är en utmärkt idé

von Seth: Alice Teodorescu Måwes invandringsfilter

Svensk vindkraft är kroniskt olönsam. Den ger inte bara förluster för ägarna utan har stor påverkan för hela branschen genom att priserna hoppar. Förklaringen är enkel, vindkraften är en för stor del av energimixen. Trots det finns omfattande planer på utbyggnad.

Det har inte varit ett ett bra år för svensk vindkraft, vilket mer eller mindre tycks vara en konstant. Skakiga priser på el, en regering som inte gillar att ge subventioner och andra faktorer har fått Vattenfall att pausa vindkraftparken Kriegers Flak. En liknande park, Kategatt Syd, ser ut att gå samma öde till mötes.

Vindkraften är ett växande problem. Trots det byggs den ut. Foto: Johan Nilsson/TT

Vindkraften ger förluster och skadar hela branschen 

Hjort: Varför byggs mer vindkraft? 

Den amerikanska liberalismen är en gammal och stolt tradition, men frågan är hur mycket som finns kvar. På ena flanken äts man upp av identitetsvänstern, och på den andra av Trumphögern. I allt högre utsträckning förvandlas liberalismen till en elitideologi, och dess företrädare isoleras från ett folk de ser som ”garbage” eller ”deplorable.” Detta skriver Jan Sjunnesson, som gjort en djupdykning i den moderna liberalismens försök att förstå sig själv.

Oavsett vem som vinner imorgon har de amerikanska liberalerna inom båda partier och i etablissemanget insett att loppet är kört. Tre liberala författare kom till samma slutsats redan 2016.

Var har liberalerna tagit vägen? FOTO: Kyrre Lien / TT

Sjunnesson recenserar tre böcker med tre olika förklaringar för liberalismens kräftgång

Sjunnesson: Vad som än händer i USA så har liberalerna förlorat

Det är ingen hemlighet att Donald Trump har en märklig förmåga att driva annars sansade människor från vettet. Detta kallas ibland ”Trump Derangement Syndrome”. Men få inser att problemet är långt djupare än så – vänstern har en avgrundsdjup okunnighet om vad hela högern och det Republikanska partiet står för, skriver Ronie Berggren.

För några veckor sedan damp det ner ett meddelande i min e-korg. Det var en gammal bekant från universitetstiden som hängt kvar i den akademiska världen. Han hade sett mig på TV och undrade om jag fortfarande stödde Trump, eftersom han drog sig till minnes att jag hade tagit avstånd efter valet 2020 när Trump ältade valfuskkonspirationer och stormningen av Capitolium ägde rum.

Trumpväljare: Detta är människor Demokraterna inte förstår och inte vill förstå. FOTO: Ola Torkelsson/TT

Högern är långt större än Donald Trump

Berggren: Vänsterns problem sitter djupare än Trump Derangement Syndrome

I snart tio år har SVT envetet vägrat att visa en film de själva varit med och producerat. Officiellt har aldrig en förklaring kommit, men den troligaste orsaken är att den komplicerar frågor kring terrorism och antisemitism på ett sätt som inte passar en svartvit verklighetsbild.

– Terrorism är inte en motståndshandling. Terrorism är ett sätt att förneka världen, säger den polske journalisten Konstanty Gebert. Han fortsätter:

Försvar av terrorism och diktaturer är ondska, även när den är förklädd till värdegrund

Korn: Ett ondskefullt värdegrundstorn

I Sverige har konservatismen länge varit en marginell företeelse. Mest har den tjänat som ett spöke för vänstern och liberalerna att skrämma stygga medborgare med. Samtidigt har konservatismen vuxit i styrka på senare år, kanske just eftersom den inte är som alla andra. Men vad är det egentligen? Nu har en ny antologi utkommit som ska ge svar på denna fråga, och Jan Sjunnesson har läst den.

Att vara konservativ kan ses som ett personlighetsdrag eller en attityd. Man vill inte ändra på något, som när en vänsterpartist vägrar se något problem i en stor offentlig sektor eller med Hamas’ terrorattack 7 oktober 2023. Man vill bevara status quo, men har ingen konservativ ideologi.

Bulletin är frihetligt konservativ – men vad betyder det? FOTO: Lars Lindqvist / SvD / TT

Recension av ”Konservatismer: en antologi om den politiska konservatismens nyanser”

Sjunnesson: Vad vilja de konservativa? 

Gängen skulle knäckas. Mördare jagas till världens ände. Nyrekryteringen brytas. Resultatet av alla insatser har så här långt uteblivit. Och det finns få anledningar att tro att dessa löften från politikerna kommer att – eller ens kan – infrias.

Ett kriminellt nätverk lade 2021 ut ett kontrakt på moderaten Olov Holst, kommunstyrelsens ordförande i Sigtuna. Holst sågs som ett hinder av den organiserade brottsligheten i kommunen och skulle därför mördas, röjas ur vägen genom en bilbomb. Hotet ledde till att Holst under en tid stod under ständig polisbevakning.

Att besöka platser där det varit skottlossningar, som här köpcentret Kungsmässan i Kungsbacka, har blivit närmast rutin för justitieminister Gunnar Strömmer (M).  Foto: Adam Ihse/TT

 Bättre kan det förhoppningsvis bli. Men aldrig bra.

Skogkär: Gängen kommer aldrig att knäckas

Svenskar kan inte rösta i USA-valet, åtminstone inte utan att fuska. Men det hindrar oss inte från att ha starka åsikter om de två kandidaterna, och det kommer inte heller att hindra de två kandidaternas politik från att ha stor effekt på oss. Vem bör vi alltså hålla tummarna för den 5 november? John Gustavsson kommer med råd, men inga svar.

Vem bör man som svensk hålla på i USA-valet? Med bara några dagar kvar är det dags att bestämma sig om man inte redan gjort det, så man vet om man ska vara nöjd eller missnöjd på onsdagsmorgonen då vi förhoppningsvis har ett resultat. Här är tre argument för de båda sidorna från ett svenskt (höger)perspektiv:

Kommer jänkarna att lyda våra kloka råd? FOTO: Jonas Ekströmer/TT

Israel-Trump eller Ukraina-Harris? Handelkrigs-Trump eller woke-Harris?

Gustavsson: Trump eller Harris? Vem bör svenskar heja på?

Regeringen har fattat ett klokt beslut i att sänka skatten på snus. Snus är mindre farligt än röktobak och det bör speglas i beskattningen. Snuset har gjort att Sverige har lägsta andelen rökare i EU och långt mindre tobaksskador än resten av unionen. Vi borde därför arbeta för att få exportera snuset.

I dag sänks skatten på snus. En dosa snus blir ungefär 3 kronor billigare. Samtidigt höjs skatten på cigaretter med cirka 4 kronor per paket. Skattesänkningar är ju alltid av godo, men det här är för en gångs skull en justering av tobaksskatten som speglar ett slags förnuft.

Snuset är hotat inom EU men borde vara något som tillåts. Ökad snusning skulle minska rökningen och farorna. Bilden är från en valkampanj från Moderaterna. Foto: Fredrik Sandberg/TT 

Snus är ett väldigt mycket bättre alternativ

Hjort: Dags att exportera snus till EU

Extrem kyla, extrem hetta, extrem torka, extrema nederbördsmängder och även sådant som inte alls är extremt – klimatförändringarna är svaret på varje avvikelse. Det är en teori för alla väder. Bokstavligen.

Det är apokalyptiska bilder som kommer från spanska Valencia med omnejd efter de våldsamma skyfallen där. Gator och vägar förvandlade till kanaler, där bilar driver bort likt båtar som slitit sig från sina förtöjningar. Broar och hus som spolats bort av vattenmassorna. Över 150 människor har hittats döda men många saknas fortfarande så siffran lär stiga.

Bilar och bråte på en gata i Valencia. Foto:Alberto Saiz/AP/TT

När det gäller klimatet framstår påfallande många forskare och journalister som missionärer och aktivister.