Åsa och Mårten Wikforss vill utesluta SD från demokratin – men bygger sin kritik på svepande jämförelser med auktoritära ledare utomlands, utan konkreta exempel från partiet, skriver Torsten Sandström.

Till det yttre är Åsa och Mårten Wikforss <a href="https://www.svd.se/a/3peKXA/asa-wikforss-marten-wikforss-faror-med-att-slira-kring-demokratibegreppet">debattartikel i SvD 7/9</a> en hyllning till demokratin. Rubriken lyder: ”Faror med att slira kring demokratibegreppet”. Texten vänder sig mot en tidigare text i SvD av två statsvetare som presenterat ett ytterst formellt begrepp för svensk demokrati. De pläderar i korthet för att det räcker med en allmän acceptans av ett gediget valförfarande.

Torsten Sandström riktar hård kritik mot Åsa och Mårten Wikforss demokratikritik av SD. Foto: Privat/SvD

Kritiken mot SD saknar konkreta exempel och speglar i stället en vänsterliberal verklighetsflykt

Sandström: Mediesveriges överstepräster

PISA-resultaten visar att auktoritära öststater med tydlig ordning, krav och betygssystem klår Sverige – och förklaringen handlar mer om skolkultur än om digital teknik, skriver Torsten Sandström.

Bara en hastig blick på de svenska PISA-resultaten från igår avslöjar en viktig förklaring (av flera). I toppen ligger nämligen tre östliga nationer med en auktoritär politisk ideologi. Dessutom nationer som allmänt sett ligger långt fram i den digitala utvecklingen. Vad säger detta?

Sandström menar att ordning och tydliga krav – inte digital teknik – förklarar de auktoritära östländernas PISA-framgångar. Foto: Privat/Pixabay

PISA-toppen visar att ordning och krav, inte digital teknik, är nyckeln till bättre skolresultat

Sandström: PISA ger åtminstone en enkel förklaring

Opinionsinstitutens mätningar och mediernas okritiska rapportering styr väljarnas uppfattning genom ”the bandwagon effect” – och hotar därmed den svenska demokratin, skriver Torsten Sandström.

Inför öppen ridå sker under höstens valrörelse något skrämmande. Landets många mätare av den politiska opinionen – såsom Novus, Verian (tidigare Sifo), Demoskop, Ipsos, Indikator Opinion, Sentio och United Minds – sammanställer fortlöpande sina olika resultat i medialt klatschiga former. Olikfärgade staplar skriker ut resultaten efter mätningar som genomförts med urval av svar på en mer eller mindre statistisk vetenskaplig grund. Genom avsaknaden av en lika tydlig svartfärgad (mörkertalet) stapel för osäkra väljare (eller sådana som inte svarat) kommer plus/minus 10 procent av resultatet att mörkas. Visst kan finstilta reservationer förekomma från institutens sida. Men väljarbarometrarna framstår som ett glassigt reklambudskap till medierna och folket. Märk att presentationerna är baserade på en kommersiell grund att vara säljande inför publiken.

Opinionsmätningarna får för stort utrymme i valdebatten, menar Torsten Sandström. Foto: Privat/AI-illustration via ChatGPT

Opinionsmätningar och medier styr väljarna genom ”the bandwagon effect” – demokratin behöver en lagreglering av valbarometrarna

Sandström: Medial sammansvärjning mot väljarkåren

Opinionsinstitut och medier vilseleder svenska folket inför höstens val genom vinklade mätningar och okritisk rapportering, och efterlyser lagstiftning som reglerar opinionsmätningar under valrörelsen, skriver Torsten Sandström.

Det är 12 dagar kvar till höstens val. Länge har landets opinionsinstitut presenterat prognoser som är kraftigt vinklade. Detta dels på grund av att omkring 20 procent av de svarande varit osäkra, dels på grund av ett hafsigt urval av svarspersoner. Därför talar mycket för att utgången i valet kommer att bli en repris på den år 2022.

Opinionsinstitut och medier vilseleder väljarna genom vinklade mätningar