Den irrationella klimatalarmismen ger nu så svåra konsekvenser för samhället att man som medborgare måste reagera, på det att galenskapen någon gång ska kunna upphöra, skriver Leif V Erixell.

Som filosof, författare och medborgare har jag egentligen annat att göra än att skriva om klimatfrågor. Dessa borde kunna tas om hand av experter med ödmjukhet inför det kaossystem av dubbelpendeltyp som det globala klimatet är, och av politiker som förmår avväga kostnader mot nytta. Men så är det tyvärr inte idag.

Många tjänar på sådant här – men inte är det vanligt folk, och inte är det klimatet. Foto: Climeworks.

Det är alltid roligt att rädda världen med andras pengar

Essä: Fånga in förnuftet istället för CO2

Den 12 september inleds de stora rysk-belarusiska militärövningarna ”Väst-2025” – samma typ av manövrar som 2022 användes som täckmantel för invasionen av Ukraina. Nu mobiliserar Ukraina 100 000 soldater vid den belarusiska gränsen medan NATO-länder förbereder sig på nya provokationer.

De gemensamma rysk-vitryska övningarna ”Väst-2025” som startar den 12 september 2025 drar till sig det europeiska samfundets uppmärksamhet, särskilt mot bakgrund av det pågående fullskaliga kriget mellan Ryssland och Ukraina och de senaste provokationerna, såsom de ryska drönarnas intrång på polskt territorium.

Polska brandmän inspekterar det hus i Wyryki nära Lublin i östra Polen torsdagen den 11 september efter att en av de ryska drönare som tog sig in över Polen träffat det. Foto: AP Photo/Czarek Sokolowski

Är de ryska drönarna mot Polen bara försmaken av något större som Ryssland förberett?

Drönare mot väst och stor militärövning i Belarus - hur stort är det ryska hotet?

Oron i Ukraina inför vintern för strömavbrott och värmeavbrott växer både bland experter och myndighetspersoner. Efter en relativt lugn period har Ryssland återupptagit massiva angrepp mot Ukrainas energiinfrastruktur, men kärnkraften kan rädda landet.

Attacken som skedde natten till den 8 augusti 2025 drabbade återigen Trypillja-värmekraftverket i Kiev-regionen – en viktig energiknutpunkt för den ukrainska huvudstaden, som <a href="https://bulletin.nu/fokus-rysslands-krig-mot-ukrainas-elforsorjning" target="_blank" rel="noopener">led svårt av angreppen i april 2024</a>. Den nya attacken ledde till strömavbrott i vissa delar av huvudstaden och regionen, och påminde om behovet att förbereda sig för en svår vinter. Ukrainarna rekommenderas återigen att lagra powerbanks och laddstationer, och om möjligt även överväga att flytta från storstäderna.

En ukrainsk energiarbetare promenerar den 28 november 2024 bredvid en transformatorstation som förstördes av en rysk kryssningsrobotattack mot ett kraftverk till hörande den ukrainska energijätten DTEK. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

Vad har vanliga ukrainare att vänta den fjärde krigsvintern?

Rysslands energikrig: Väntar nya massiva strömavbrott Ukraina i vinter?

I en fastighet planlagd för handel bedrivs en moskéverksamhet i Örnsköldsvik. SD har nu anmält moskén – som varit kopplad till en salafistisk kampanj – för olovlig åtgärd och ett tillsynsärende har inletts av kommunen. – Vi vill inte ha en moské, säger Jenny Voittonen, ordförande för SD Örnsköldsvik, till Bulletin.

Vid porten till en industrilokal i Örnsköldsvik finns en skylt där det står ”Kulturcenter i Örnsköldsvik”, med underrubriken ”Aktiviteter för alla”.

Porten till moskén i Örnsköldsvik. Foto: Läsarbild

Moské i fastighet planlagd för handel • Anmälda av SD • Samröre med salafistisk kampanj 

SD rasar mot mosképlaner i Örnsköldsvik: ”Vi vill inte ha en moské”

Det har gått 10 år sedan Stefan Löfvens tal på Medborgarplatsen om att hans Europa inte bygger murar. Senare meddelade Löfven att invandringen lades på ”EU:s miniminivå”. Det är inte sant visar Bulletins kartläggning. Både innan och efter 2015 hade Sverige en i internationell jämförelse extrem invandringspolitik.

Lördagen 6 september är det 10 år sedan Stefan Löfven höll sitt tal på Medborgarplatsen på Södermalm i Stockholm där han sa att ”Mitt Europa bygger inte murar”. Senare samma höst, den 24 november 2015, meddelade socialdemokraternas partiledare att Sverige ”tillfälligt” skulle anpassa asylreglerna ”till EU:s miniminivå” eftersom ”Sverige inte längre klarar att ta emot asylsökande på den höga nivå som nu sker”. Men löftet höll inte. Under Stefan Löfvens tid som statsminister utfärdades totalt 814 216 uppehållstillstånd – motsvarande 7,9 procent av Sveriges befolkning. Från 2016, året efter löftet om EU:s miniminivå, utfärdade Sverige 369 819 uppehållstillstånd till asyl- och anhörigmigranter fram till 2021, när Löfven meddelade sin avgång. Det är åtta gånger fler än grannlandet Danmark som under samma period utfärdade 45 829 uppehållstillstånd. År 2021 sa Löfven att ”vi ska aldrig tillbaka till 2015”, men samtidigt drev hans regering igenom en ny migrationslag som öppnade för att fler migranter utan asylskäl fick uppehållstillstånd på grund av ”särskilt ömmande omständigheter”. Även den omtalade gymnasielagen – där afghanska män fick uppehållstillstånd utan att ha asylskäl – drevs igenom under Stefan Löfvens tid. Idag är Stefan Löfven lobbyist. Han har fortfarande uppdrag som ordförande för SIPRI, ett uppdrag han fick av den förra regeringen. Den nuvarande regeringen har inte bytt ut honom. <div>
 <h2>Socialdemokraterna lade grunden</h2>
</div> Massinvandringen sträcker sig tillbaka till åtminstone 1990-talets regeringar och inte minst under Alliansregeringen (2006-2014). Under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister ökade invandringen kraftigt. Från cirka 50 000 migranter årligen till över minst 80 000 per år och i slutet av Alliansperioden över 100 000 per år. Särskilt dramatisk är förändringen för vissa nationaliteter. Kriget i Syrien medförde rekordstor invandring från 2014,

Stefan Löfven på Medborgarplatsen 2015. Foto: Maja Suslin/TT

• Hög invandring även innan och efter 2015 • Ribbenvik fick hög reträttpost i EU:s asylorgan

Facit: 10 år sedan Löfvens ”Mitt Europa bygger inte murar”

Vladimir Putins uttalanden under SCO-toppmötet i Kina visar tydligt att Ryssland inte har några planer på fred med Ukraina. Tvärtom hotar den ryske presidenten med nya angrepp mot ukrainsk energiinfrastruktur och ställer ultimatum som gör förhandlingar omöjliga. Trots Donald Trumps förväntningar på en snabb lösning verkar kriget vara långt ifrån sitt slut.

Om man försöker ta reda på vad som egentligen sades om Ukraina under SCO-toppmötet som nyligen ägde rum i Kina, så väntar en överraskning: faktiskt sades ingenting. Kriget i Ukraina nämndes inte ens i slutdeklarationen för evenemanget. Den indiske ledaren Narendra Modi uppmanade till eldupphör, samma sak upprepade FN:s generalsekreterare António Guterres. Det var i princip allt.

Rysslands president Vladimir Putin samtalar med Nordkoreas ledare Kim Jong-Un inne i ett fordon medan de förflyttar sig i Peking onsdagen den 3 september 2025. Foto: Korean Central News Agency/Korea News Service via AP

Vad betyder Putins uttalande i Kina egentligen för chanserna till fred i Ukraina?

Putin om Ukraina i Kina: Ljus i slutet av tunneln eller fortsättning av kriget?

I början av hösten 2025 kom oroande nyheter: ryska styrkor använde 4390 styrda glidbomber mot de ukrainska styrkornas positioner och frontområden under augusti. Detta var ett klart rekord sedan april.

Här släpper ett ryskt stridsflygplan en glidbomb mot vad som sägs vara ukrainska styrkor i en video släppt av det ryska försvarsministeriet den 21 augusti 2024. Foto: Det ryska försvarsministeriets presstjänst via AP

Den ryska flygbombningen av frontnära områden i Ukraina får inte så mycket uppmärksamhet, men är ett sant och svårlöst gissel för det ukrainska försvaret

Så blev Rysslands smarta glidbomber en förbannelse för Ukraina

Över 600 flygfarkoster avlossades mot Ukraina under natten till torsdagen. Nästan 20 civila dödades i Kiev när ryska robotar träffade bostadshus och kontor. Samtidigt fortsätter Ukraina sina precisionsstötar mot ryska oljeraffinaderier och vapentillverkning – en tydlig skillnad i krigföring som synliggör konfliktens verkliga karaktär.

28 augusti 2025 – ännu en tragisk dag för Kiev. Under natten flög över 600 luftmål över Ukraina: robotar, drönare, kryssningsrobotar och så vidare. En betydande del av denna dödliga kraft riktades mot den ukrainska huvudstaden.

Ukrainska räddningstjänstmedarbetare bär bort ett dödsoffer framför ett bostadshus som skadades i den ryska attacken mot Kiev den 28 augusti 2025. Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky

Vad är det Ryssland och Ukraina egentligen riktar in sig på vid sina attacker från luften på varandra?

Rysk massiv luftterror mot ukrainsk precision

Det är osäkert om det blir ekonomiskt lönsamt att bryta uran från svenska fyndigheter när förbudet mot uranbrytning slopas. Men möjligheten som tillkommer att bryta uran som biprodukt i gruvor för sällsynta jordartsmetaller ska inte underskattas. Det menar professor Jan Blomgren. – Det kan hända att det här gör det intressantare att bryta de sällsynta jordartsmetallerna i Sverige, säger han till Bulletin.

Regeringen har sedan länge aviserat att man avser ta bort förbudet mot att utvinna uran i Sverige, som infördes 2018 av den rödgröna regeringen.

– Möjligheten att ta uran som biprodukt vid kommande gruvor för jordartsmetaller ska inte underskattas, säger Jan Blomgren. På onsdagen meddelade Romina Pourmokhtari (L) att regeringen går vidare med att ta bort förbudet mot uranbrytning. Foto: Privat/Public Domain/Lars Schröder/TT

”Signal till att man inte tyckte om kärnkraft” • Kan gynna brytning av sällsynta jordartsmetaller

Blomgren: Så påverkas Sverige när uranbrytning tillåts

Diskussionen om säkerhetsgarantier för Ukraina dominerar fredsförhandlingarna, men en analys visar att de flesta internationella garantier är tandlösa. Även Natos artikel 5 erbjuder ingen verklig säkerhet. Den enda pålitliga garantin förblir Ukrainas egen armé.

På senare tid har termen ”säkerhetsgarantier” återigen blivit det huvudsakliga narrativet i hela förhandlingsprocessen kring det rysk-ukrainska kriget. Garantier kräver Kiev med rätta, om säkerhetsgarantier för sig själv har Moskva tidigare upprepade gånger talat, detta ämne diskuteras i USA och Europeiska unionen och det är helt uppenbart att detta fall är viktigt och till och med principiellt.

Skadade ukrainska soldater på rehabilitering i Norge deltar i firandet av Ukrainas självständighetsdag på Eidsvollstorget i Oslo söndagen den 24 augusti 2025. Ska män som de här fortsätta vara Ukrainas enda verkliga säkerhetsgaranti? Foto: Terje Bendiksby / NTB

Bulletins ukrainske statsvetare ger sin syn på eventuella säkerhetsgarantier till Ukraina, vilka blivit en nyckelfråga för att få slut på kriget

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle