Rysslands plötsliga 30-timmars vapenvila under påsken visade sig vara ett taktiskt mediedrag snarare än ett steg mot fred. När Ukraina accepterade och föreslog en månads förlängning, återupptog Moskva snabbt striderna - ett bevis på att kriget är ett politiskt medvetet val från Ryssland.

På lördagen den 19 april tillkännagav Rysslands president Vladimir Putin plötsligt en ”påskvapenvila”. Från klockan 18:00 skulle de ryska trupperna upphöra med eldgivning. Beslutet meddelades klockan 16:45, i sista stund, utan föregående samråd med internationella aktörer eller Ukraina. Allt detta framstod som ett spontant och ensidigt steg från Moskva, mer inriktat på att skapa medial effekt än att verkligen stoppa striderna.

En fältpräst håller påskgudstjänst för ukrainska soldater i den 65:e brigaden vid frontlinjen i Zaporizjzjaregionen på påskdagen den 20 april 2025. Foto: Andriy Andriyenko/Ukrainas 65:e mekaniserade brigad via AP

Statsvetaren Mykyta Trachuk analyserar helgens tillfälliga vapenvila

Putins påskvapenvila - ett mediespektakel

När 80-årsdagen av andra världskrigets slut närmar sig utkämpar Kiev och Moskva en symbolisk kamp om den 9 maj. Ukraina bjuder in EU-ledare till ”Europadagen” medan Ryssland planerar en traditionsnelig militärparad. Minnesdagen har förvandlats till en arena där kampen om historietolkning och geopolitiska allianser utspelar sig.

Ett viktigt och symboliskt betydelsefullt datum för hela den europeiska kontinenten närmar sig. Den 8 maj 2025 är det 80 år sedan Nazi-Tysklands kapitulation och slutet på andra världskriget i Europa. I Ryssland och många post-sovjetiska republiker är det dock tradition att fira denna dag den 9 maj – detta på grund av tidsskillnaden. I Moskva fick man kännedom om Tredje rikets kapitulation först klockan 01:01 den 9 maj.

Rysslands president I mitten i samband med segerdagsfirandet i Moskva den 9 maj 2024. Till vänster om honom syns Turkmenistans president Serdar Berdimuhamedov och som andra från höger står Kazakstans president Kassym-Jomart Tokajev. Foto: Maxim Blinov, Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP

När historien blir slagfält hanteras årsdagar helt olika av de två krigförande länderna Ryssland och Ukraina.

Segerdagen eller splittringens dag: 9 maj i Kiev och Moskva

I en ledartext för Expressen skriver Patrik Kronqvist om hur islamister fått inflytande i Rädda Barnen. Ledarsidornas Johan Westerholm menar att problemet är som störst inom de hjälpbyråer som uppbär bidrag från Sida och att flera har ett apologetiskt förhållande till islamister. – Allt mellan apologetiskt till medvetet samarbete, säger han till Bulletin.

”Jag har varit naiv inför islamismen i Rädda Barnen”.

Johan Westerholm. Foto: Mats Edman/Henrik Montgomery/TT

”Kunnat etablera sig i det biståndsindustriella komplexet” • Rädda Barnen pekas ut av Expressen

Westerholm: ”Apologetiskt” förhållande mellan hjälpbyråer och islamister

Ukrainska försvarsmakten har brutit igenom gränsen till Belgorodregionen i Ryssland och tagit kinesiska soldater till fånga i Donbass, enligt färska rapporter från fronten.

Under den senaste veckan har de intensivaste striderna pågått i Kurskområdet. Samtidigt bekräftas att ukrainska styrkor även avancerat in i Belgorodregionen. I Donbass har soldater från Kina tagits tillfånga. Här är en sammanfattning av utvecklingen.

Ukrainska trupper vid fronten i östra Ukraina. Foto: AP

Ukrainska styrkor har tagit två kinesiska medborgare till fånga i Donetskregionen.

Ukrainarapporten: Kinesiska soldater tillfångatagna på Donbassfronten

Trots att kriget förstört många tillgångar har Ukrainas rikaste sett sina förmögenheter växa över förkrigstidens nivåer. Men den verkliga förändringen är politisk – oligarkernas tidigare inflytande över statens styrning har brutits och makten har koncentrerats till presidentadministrationen. Kriget har effektivt satt punkt för oligarkins era i Ukraina.

Ukrainas oligarki, som i årtionden var en integrerad del av landets politiska och ekonomiska liv, har under de senaste åren i praktiken upphört att existera som inflytelserik klass. Om oligarkerna tidigare inte bara kontrollerade stora företag utan också hade avgörande inflytande över statliga institutioner, så har Ukrainas krig med Ryssland definitivt brutit denna ordning.

Männen som byggde förmögenheterna. Stålverksarbetare tar en paus på det av Rinat Achmetov ägda Zaporizjstal i Zaporizjzja den 13 februari 2025. Det här är numera Ukrainas största fungerande stålverk.Foto: AP Photo/Efrem Lukatsky 

Vi går igenom läget för de ukrainska oligarkerna som tidigare totalt dominerade näringslivet och var djupt involverad i landets politik

Ukrainas oligarker rikare trots kriget och minskad makt

Den partiella vapenvilan i Ukraina visar sig vara en chimär. Trots formella avtal från 25 mars eskalerar striderna vid fronten, de ryska attackerna mot civila ökar och parterna anklagar varandra för överträdelser. Det är svårt att se tecken på fred i närtid.

Det partiella 30-dagars eldupphöret i Ukraina trädde formellt i kraft för mer än 2 veckor sedan: den 25 mars. Det handlar om ett moratorium på attacker mot energi- och hamninfrastruktur, samt på strider till havs. Men vi betonade ordet ”formellt” i början av texten av en anledning. Det börjar med att Ukraina och Ryssland fortfarande inte har kommit överens om datumet för när attacker mot energianläggningar ska upphöra (Moskva insisterar på 18 mars, Kiev på 25 mars) och slutar med att de faktiskt inte har kommit överens om något havseldupphör.

Krigets pris är högt. Ukrainska arméveteraner som förlorat fötter eller ben i försvarskriget står uppställda till start i ett välgörenhetslopp i Lviv den 5 april 2025. Foto: AP Photo/ Mykola Tys

Vad är statusen på de delvisa vapenvilor som ingått i Rysslands krig mot Ukraina och hur långt borta är freden?

Partiellt eldupphör i Ukraina: hur mycket närmare fred har vi kommit?

Medan världsekonomin skakar av Donald Trumps nya tullmur, står Ukraina inför en överraskande möjlighet. Med miniminivån på 10% tull jämfört med Kinas 34% och EU:s 20%, kan det krigsdrabbade landet nu bli en bakdörr till den amerikanska marknaden.

USA:s president Donald Trump har uppfyllt sitt löfte och infört nya tullar på import från nästan hela världen. Storleken på tullarna varierar från 10 till 50 procent beroende på land och typ av produkt.

Hong Kong-flaggade containerfartyget Joseph Schulte lämnar Odessas hamn för att ge sig ut på sjökorridoren som etablerades 2023. Fartyget var lastat med över 30 000 ton bland annat livsmedel på denna resa som påbörjades 16 augusti 2023 och som avlöpte utan ryska angrepp. Foto: Presstjänsten hos Ukrainas infrastrukturministerium via AP

Vi reder ut hur Trumptullarna slår mot Ukraina

Trumps tullar öppnar oväntade möjligher för Ukraina

Det ukrainska försvaret fortsätter att hålla den viktiga frontlinjen vid gränsen mellan Charkivregionen och ryskockuperat område. I denna exklusiva rapport från fronten möter vi granatkastarteamet från 3 stormskyttebrigaden som dagligen riskerar sina liv under svåra förhållanden. Trots ryska drönarattacker och konstanta strider upprätthåller soldaterna hög moral, drivna av minnet av fallna kamrater och viljan att skydda sitt hemland.

Det har gått mer än två och ett halvt år sedan de ukrainska väpnade styrkorna befriade staden Izium i Charkiv-regionen. Efter det fick världen se de fruktansvärda spåren efter den ryska ockupationen. Bilder av exhumerade kroppar av ukrainare spreds över hela världen. Över 400 personer, de flesta civila – män, kvinnor och barn – hade torterats till döds och begravts i skogen.

Vardag för ukrainska granatkastarpjäsbesättningar i Charkivregionen. Foto: Bohdana Ljaskivska

Följ med en ukrainsk granatkastargrupp i ett närgånget reportage

Frontreportage: Försvaret av Charkiv-regionen

Nu införs vattenransonering i ukrainska Rivne på grund av ekonomisk kris. Politiker varnar för att hela landet kan följa efter. Skulderna till vattenverken har exploderat till miljardbelopp, men experter menar att problemen inte löses genom höjda taxor när många redan nu inte kan betala sina räkningar.

Från och med 1 april 2025 kommer den ukrainska staden Rivne, som är en regionhuvudstad med 240 000 invånare kranvatten enbart på timbasis. Officiell anledning: brist på pengar hos det lokala vattenverket. De säger att under vissa timmar kommer invånarna inte ha vattentryck i kranarna, och på de översta våningarna kan vatten saknas helt.

Kievbor hämtar vatten efter att en rysk attack slagit ut el- och vattenförsörjningen för deras hem 24 november 2022. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

I skuggan av kriget växer samhällsekonomiska problem som rör det mest grundläggande

Vattenkris i Ukraina – hel stad får kranvattenransonering

Den ukrainska staden Mariupol blev nästan totalförstörd 2022 vid den ryska invasionen och de flesta flydde eller dödades. Nu byggs det nytt här av inflyttade centralasiater och staden får en totalt annan befolkningssammansättning än vad rysk propaganda vill göra gällande.

Hamnstaden Mariupol i södra Donbass har ändå sedan den 2014 togs tillbaka från proryska styrkor varit en viktig symbol både för Ukraina och Ryssland. Mariupol hade en god ekonomi baserad på stålverken i staden och hade 425 000 invånare före ockupationen 2022. Staden var lite av ett skyltfönster för ukrainskheten i Donbass. Det bidrog kanske till att ryssarnas brutalitet med förstörelse och mördandet av civila som nådde en sedan andra världskriget i Europa osedd nivå.

Två kvinnor passerar den 4 november 20222 framför en byggnad som totalförstörts under de hårda striderna tidigare under året. Foto: AP Photo/Alexei Alexandrov

Mariupol var i medias blickfång 2022. Vad händer där nu och vilka folkgrupper bor nu i Putins ryska Mariupol?

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle