När USA:s militära stöd till Ukraina riskerar att minska, lovar europeiska ledare ökad hjälp. Men EU saknar produktionskapacitet, är politiskt splittrat och kan inte ersätta kritisk amerikansk teknologi. För Ukraina är samarbetet med Europa viktigt, men det är tveksamt om det kan ersätta det amerikanska stödet. Statsvetaren Mykyta Trachuk sammanfattar läget.

På måndagen den 24 februari, på årsdagen av Rysslands fullskaliga invasion, samlades EU-toppar, Nordens och Baltikums regeringschefer och flera andra av Ukrainas allierade länder i Kiev. Ulf Kristersson tillkännagav ett luftvärnsstödpaket på 1,2 miljarder svenska kronor. Totalt lovade partnerna Ukraina pengar och vapen till ett värde av mer än 15,5 miljarder dollar den 24 februari.

En rad västerländska ledare framför Moder fosterlands-statyn i Kiev på kvällen tre år efter den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina. Foto: Javad Parsa / NTB

Ett ukrainskt helhetsgrepp på stödet till Ukraina

Istället för USA: kan EU ta över stödet till Ukraina?

Donald Trumps senaste kritiktirad mot Ukrainas president signalerar växande spänningar markerar en vändpunkt i relationerna, där Ukraina kan komma att fokusera mer på EU. Framtiden för amerikanskt stöd och fredsprocessen är osäker. Den ukrainske statsvetaren Mykyta Trachuk guidar oss i hur det nu snackas i Kiev nu.

Ukrainarna bevittnar ytterligare en historisk vändpunkt som kan leda till förlusten av en nyckelallierad i detta krig – USA. Åtminstone är det svårt att tolka Donald Trumps senaste uttalanden, som är fyllda med väldigt skarp kritik mot president Zelenskyj, på något annat sätt. Vad sa Trump, vad betyder det och vad kan konsekvenserna bli för relationerna mellan länderna och för fredsprocessen? Låt oss försöka se på detta ur ukrainsk synvinkel.

Donald Trump håller tal i Miami Beach, 19 Feb, 2025. Foto: AP Photo/Rebecca Blackwell 

Hur kommer Ukraina reagera på Trumps bryska angrepp?

Är Zelenskyj ute i kylan? Vad döljer sig bakom Trumps nya uttalanden?

Regeringen och Sverigedemokraterna kommer gå vidare med förslag om skärpning av vapenlagarna och vill bland annat begränsa tillgången till AR-15. Företagaren och jaktdebattören Karl Hedin tycker att utspelet är populistiskt. – Själva händelsen i Örebro har ju ingenting med vapnet att göra, säger han till Bulletin.

Efter massmordet vid Campus Risbergska i Örebro i början av februari <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/02/regeringen-och-sverigedemokraterna-ar-overens-om-vissa-andringar-i-vapenlagstiftningen-samt-att-starka-arbetet-med-att-personer-som-ar-olampliga-for-vapeninnehav-anmals-till-polismyndigheten/">meddelade Tidöpartierna</a> att man går vidare med förslag om ändringar i vapenlagen. Däribland vill de begränsa tillgången till vissa halvautomatiska vapen som AR-15, ett besked som lett till öppna protester inom framför allt SD-led.

Om AR-15 och planerade skärpningen • ”Händelsen i Örebro har ju ingenting med vapnet att göra”

Karl Hedin om Tidöpartiernas vapenförslag: ”Populistisk grej”

Storbritannien och Sverige har förklarat sig redo att skicka trupper till Ukraina som säkerhetsgaranti, där Sverige betonar att detta endast skulle ske efter ett fredsavtal. Trots frågetecken kring vad som kan skickas är det kanske värdefulla signaler till andra länder? Statsvetaren Mykyta Trachuk betraktar här uttalandena från Kievs horisont.

Uttalandet från den brittiske premiärministern Keir Starmer om Storbritanniens beredskap att skicka trupper till Ukraina för att säkerställa säkerhetsgarantier har väckt stor uppmärksamhet. Det är dock fortfarande oklart om London planerar att göra detta omedelbart eller först efter att vissa avtal har undertecknats.

Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace tar sig ner från en Challenger 2-stridsvagn i England under utbildningen av ukrainska stridsvagnbesättningar den 22 februari 2023. Foto: Ben Birchall/Pool / AP

Vad innebär uttalandena om brittisk och svensk trupp egentligen?

Storbritannien och Sverige redo att skicka trupper till Ukraina: strategiskt drag eller provokation?

Sverigedemokraternas utrikespolitiske talesperson Aron Emilsson vill se en total omläggning av svenskt bistånd. I en intervju med Bulletin berättar han om sin kristna syn på bistånd, kritiken mot UNRWA och hur socialdemokraternas kopplingar till Hamas underminerar deras utrikespolitiska trovärdighet.

– Det vi har gjort i den stora omläggningen av svensk biståndspolitik från tidigare rödgröna regeringar är något oerhört. Det är egentligen det enda utrikespolitiska området där vi har förhandlat i både helhet och detalj mellan Sverigedemokraterna och regeringspartierna, säger Aron Emilsson till Bulletin.

Aron Emilsson (SD) är ordförande i riksdagens utrikesutskott. Foto: Pelle Zackrisson

SD:s kristna höger • Sågar Socialdemokraterna för samarbeten med terrororganisationer

Emilsson (SD) om framtiden för biståndet

Under striderna i Kurskregionen opererar den ukrainska 413:e bataljonen Raid som genomför framgångsrika operationer med drönare djupt inne på ryskt territorium. Här kommer en exklusiv inblick i deras vardag i ett reportage av ukrainska journalisten Bohdana Ljaskivska för Bulletin.

Operationen i Kurskregionen förbereddes i total hemlighet, till skillnad från motoffensiven i i södra Ukraina i juni 2023. Den diskuterades varken i media eller bland militära analytiker före starten. De första dagarna präglades av informationstystnad. Först senare kunde militären berätta om händelserna i augusti och nuläget. Tung utrustning och militära enheter flyttades i hemlighet till gränsen i Sumy-regionen, kamouflerade i skogarna i väntan på anfallsordern.

413:e bataljonens soldat vid Kursk-fronten. Foto: Bohdana Ljaskivska

Bulletins reporter följer med ukrainska trupperna in på ryskt territorium

Exklusivt frontreportage: Följ med 413:e bataljonen Raid inne i ryska Kurskregionen 

JD Vances tal på säkerhetskonferensen har redan blivit omtalat. I talet kritiserade JD Vance Europas politiker för att ignorera folkviljan, för en okontrollerad massinvandring och för att man tummar på yttrandefriheten. JD Vance nämnde både Sverige och Greta Thunberg i sitt tal. Nu kan du läsa hela talet, på svenska, här nedanför. Styckena där han talar om Greta Thunberg och Sverige är i fet stil.

Tack till alla samlade delegater, dignitärer och medierepresentanter. Ett särskilt tack till värden för Münchens säkerhetskonferens för detta otroliga evenemang.

JD Vance höll ett redan beryktat tal i München på fredagen. Foto: AP

”Yttrandefriheten är på reträtt i Europa. Men jag medger att censurrösterna ibland kom från mitt eget land.”

Läs: JD Vances hela tal på svenska

Civilminister Erik Slottner (KD) har till uppgift att öka effektiviteten i Sveriges statsförvaltning. I en intervju med Bulletin berättar han om den senaste utredningen i frågan, varför han inte inspireras av Javier Milei och Elon Musk och vilket mål han har för hur mycket av myndighetssverige som ska kapas. – Jag tror att staten mår väldigt bra av att ibland fundera och ibland bromsa, säger han.

I måndags lämnade regeringens utredare Ulf Bengtsson över betänkandet från utredningen om en översyn av mindre myndigheter och analys- och utvärderingsmyndigheter till civilminister Erik Slottner (KD).

– Den resan är ju påbörjad nu och den får väldigt mycket hejarop från internt i mitt parti, säger civilminister Erik Slottner (KD) om arbetet med att effektivisera statsförvaltningen. Foto: Oliver Dagnå/Bulletin

Bulletin intervjuar civilminister Erik Slottner (KD) • ”Får väldigt mycket hejarop”

Ministerns mål: Så mycket ska antalet myndigheter kapas

I en tid av förändrad amerikansk utrikespolitik försöker Ukrainas president Zelenskyj anpassa sin kommunikationsstrategi för att passa Donald Trumps affärsinriktade ledarstil. Hur går det till och kan det lyckas?

USA förblir Ukrainas viktigaste partner på världsarenan. Efter Donald Trumps maktövertagande har dock kommunikationen mellan Kiev och Washington förändrats. Man kan inte kalla USA:s nye president för ”ukrainofob” eller motståndare till Ukraina, men till skillnad från sin föregångare har han en mycket mer pragmatisk och svalare inställning till den ukrainska frågan. Dessutom spelade Kiev under president Petro Porosjenkos era tydligt på demokraternas sida 2016 – något som Trump inte heller har glömt.

Volodymyr Zelenskyj. Arkivbild. Foto: Ida Marie Odgaard/AP/TT

Ukrainas president prövar olika knep för att få till en bra dialog med Trump

Hur Zelenskyj försöker ”tämja” en motsträvig Trump

USA vill att Ukraina genomför val innan slutet av 2025, trots pågående krig. Detta skapar spänningar mellan Washington och Kiev, där president Zelenskyjs administration starkt motsätter sig idén, skriver Mykyta Trachuk.

USA vill att Ukraina ska hålla val före utgången av 2025, särskilt om ett vapenstillestånd uppnås vid fronten.

Keith Kellogg, Donald Trumps särskilda sändebud för Ukraina. Foto: AP

”För närvarande råder konsensus om att val inte kan hållas”

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle