Enligt Säpo använder sig Iran av kriminella gäng för att utföra attacker i Sverige. John Bolton, tidigare nationell säkerhetsrådgivare i USA, säger att Irans och andra fientligt sinnade staters ageranden utgör krigshandlingar. – Om vi inte tar det på allvar så lämnar vi oss exponerade för ännu mer allvarliga hot, säger han till Bulletin.

Förra året <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/presstraff-om-sakerhetslaget">gick Säpo ut med</a> att Iran använder sig av kriminella gäng för att utföra våldsdåd i Sverige. Samtidigt har Israels underrättelsetjänst Mossad tidigare pekat ut Rumba- och Foxtrotnätverken i Sverige samt dess ledarfigurer Ismail Abdo och Rawa Majid för att samarbeta med Iran och för att ha legat bakom attacker mot Israels ambassad i Stockholm.

Amerikanske toppdiplomaten i intervju med Bulletin • ”Om vi inte tar det på allvar så lämnar vi oss exponerade”

John Bolton om iranska gäng i Sverige: ”Det här är krigshandlingar”

2,5 timmars telefonsamtal gav en begränsad 30-dagars vapenvila mot energianläggningar, kommande krigsfångutbyte och planerade fortsatta förhandlingar. Trots positiv ton från båda sidor avslöjar skillnaderna i pressmeddelanden kvarvarande motsättningar. Det blev inga genombrott - bara en överenskommelse om fortsatt dialog.

Den 18 mars ägde det efterlängtade samtalet mellan USA:s och Rysslands presidenter rum. Hela världen väntade på detta telefonsamtal: vissa med oro, andra med hopp. Medierna byggde upp spänningen inför detta, och parterna upprätthöll den. I synnerhet gav både Kreml och Vita huset signaler om att dialogen skulle bli mycket konkret och saklig.

Rysslands president Vladimir Putin på den årliga kongressen för Rysslands förbund för industrialister och entreprenörer i Moskva tisdagen den 18 mars. Putin kom att dröja sig kvar här in på den av hans presstalesman Dmitrij Peskovs angivna starttiden för telefonsamtalet med Donald Trump. Foto: Maxim Shemetov/Pool Photo via AP

Mycket väsen för ingenting efter 2,5 timmars samtal

Trump och Putins telefonsamtal: ”överens om att komma överens” om Ukraina?

Efter Northvolts konkursansökan blir frågorna allt fler kring etablerade mediers och politikers ansvar. Författaren och skribenten Jens Ganman pekar ut vad som ligger bakom fiaskot och varnar för att nästa gröna bubbla redan finns i Östersund.

Northvolts kollaps innebär förlorade skattemiljarder och tusentals jobb som aldrig blir verklighet. Jens Ganman är författare, musiker och driver en <a style="color: blue; text-decoration: underline;" href="https://jensganman.substack.com/">substack</a> där han regelbundet kommenterar aktuella samhällsfrågor. I en färsk text på sin <a href="https://jensganman.substack.com/p/brev-259-vi-kommer-att-bada-i-gron">substack</a> skriver Jens Ganman om Northvolt och hur etablerade medier misslyckats granska satsningen. När Bulletin träffar honom är han på väg hem till Östersund efter ett besök i Stockholm. Hur kunde Northvolt-fiaskot ske? – Mycket beror nog på svenska journalisters patologiska grupptänk, säger Jens Ganman och fortsätter: – Under en period ”fick” man inte ställa kritiska frågor kring den gröna omställningen. Den s.k. ”I support the current thing”-mentaliteten… och det gjorde att charlataner som Harald Mix och hans positivhalarapa Peter Karlsson fick fritt spelrum. – Medan många journalister stod i en ring runt omkring och klappade takten. ”Heja! Heja!” Vilket ansvar har media respektive politiken? – För ett kommunalråd i Skellefteå är det såklart svårt, i i princip, omöjligt att säga

Journalisterna agerade hejaklack när charlataner som Peter Carlsson hajpade upp Northvolt säger Jens Ganman. Foto: Anders Wiklund/TT/Pelle Zackrisson

Nästa gröna bubbla finns i Östersund enligt Jens Ganman

Ganman om Northvolt: ”Journalister stod i ring och klappade takten”

Ukrainas närvaro i Rysslands Kursk-region minskar drastiskt, med hälften av territoriet förlorat på bara en vecka. Medan Zelenskyj signalerar operationens slut, driver Trump och Putin i överraskande enighet på för ukrainskt tillbakadragande. Den åtta månader långa operationen har bromsat ryska framryckningar på andra frontavsnitt men verka snart vara över.

Under förra veckan har mycket viktiga händelser ägt rum i Kursk-regionen. Som läget är nu ser det ut som att den ukrainska kampanjen närmar sig sitt slut. De ukrainska soldaterna har hamnat i en svår situation och tvingas överge sina positioner.

Ryska soldater patrullerar den 14 mars ett område i ryska Kurskregionen efter att Ryssland återtagit det från Ukraina. Foto: Rysslands försvarsministeriums presstjänst via AP

Statsvetaren Mykyta Trachuk analyserar den ukrainska operationen i Kurskregionen

Slutet på Ukrainas operation i Kursk-regionen? Så pressar Trump och Putin Ukraina

Efter intensiva förhandlingar i Jeddah har Ukraina för första gången gått med på fullständigt eldupphör, vilket markerar ett diplomatiskt genombrott i relationen med USA. Volodymyr Zelenskyj är med på 30 dagars vapenvila, varpå Vita huset återupptar sitt militära stöd. Fokus skiftar nu till Kremls respons på initiativet.

Under hela tisdagen, den 11 mars, pågick förhandlingarna i Jeddah, Saudiarabien mellan delegationer från Washington och Kiev. De handlade om utsikterna för en fredsprocess i Ukraina. Men i vidare bemärkelse var detta i praktiken det sista försöket att förbättra de ukrainsk-amerikanska relationerna efter en allvarlig konflikt med Donald Trump i Vita huset och alla missförstånd de senaste veckorna.

Från vänster: USA:s nationelle säkerhetsrådgivare Mike Waltz, USA:s utrikesminister Marco Rubio, Saudi-Arabiens utrikesminister prins Faisal bin Farhan, Saudiarabiens nationella säkerhetsrådgivare Mosaad bin Mohammad al-Aiban, Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha och chefen för Ukrainas presidentadministration Andrij Jermak håller ett möte i Jeddah, Saudiarabien, tisdagen den 11 mars 2025. Foto: Saul Loeb/Pool Photo via AP

Den ukrainske statsvetaren Mykyta Trachuk analyserar runt hoppet om ett slut på kriget

Ukraina och USA överens i Saudi-Arabien. Nu är det upp till Putin

Från rekordstöd på 95 procent efter Rysslands invasion till Trumps märkliga påstående om bara 4% stöd – vad är egentligen sant? Varför opinionssiffror från Ukraina bör tas med en rejäl nypa salt även om Zelesnkyj fortsatt är populär beskriver statsvetaren Mykyta Trachuk

Nästan varje ukrainsk statsvetare skulle hålla med om följande tes: för Ukrainas president är hans personliga popularitetssiffror i det ukrainska samhället mycket viktiga. Detta märktes redan 2019 när Volodymyr Zelenskyj tog över landet. Det handlar troligen i grunden om psykologiska egenskaper: han är ambitiös, egocentrisk, och dessutom sedan tidigare populär skådespelare. Han älskar att behaga publiken och han ogillar när människor, utifrån hans synvinkel, behandlar honom opassande.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj pratar med journalister under en presskonferens i Kiv onsdagen den 26 februari 2025. Foto: AP Photo/Evgeniy Maloletka

Häng med på en snabbkurs i ukrainsk opinionundersökningsmagi 

Zelenskyjs opinionssiffror: hur ser de egentligen ut och varför ska man inte bry sig om dem?

Donald Trumps strategi vad gäller förhandlingar är rimlig – om man enbart ser till den enskilda förhandlingen och enskilda aktören. Men internationell politik präglas oftare av upprepade spel och interaktioner, skriver nationalekonomen Mattias Lundbäck.

Två böcker som berör förhandlingsstrategi, men som har olika utgångspunkter och möjligen olika slutsatser, är Donald Trumps The Art of the Deal från 1987 och statsvetaren Robert Axelrods The Evolution of Cooperation från 1984.

Donald Trump visar upp en undertecknad exekutiv order i Vita huset. Foto: Ben Curtis/AP/TT

”Sanningen är att det sällan finns några snabba klipp i internationella relationer”

Nationer kan inte drivas som företag – misstaget i Trumps handelspolitik 

Från officiellt ukrainskt håll är det ganska tyst om konsekvenserna av uteblivet stöd från USA. Samtidigt varnas det för katastrofala konsekvenser om det amerikanska stödet upphör helt. Kritiskt militärt, finansiellt och infrastrukturellt stöd kan äventyra Ukrainas försvarsförmåga och ekonomiska stabilitet mitt under den pågående konflikten med Ryssland. Statsvetaren Mykyta Trachuk sammanfattar läget.

Relationerna mellan Ukraina och USA har under de senaste åren utgjort fundamentet för överlevnad och relativ stabilitet för den ukrainska staten. Men en dramatisk konflikt mellan president Trump och president Zelenskyj förra fredagen, den 28 februari, ”sänkte” kontakterna mellan Kiev och Washington till en historiskt låg nivå. Den 4 mars kom så dessutom information om att USA pausar hjälpen till Ukraina.

En sergeant i det amerikanska flygvapnet inspekterar pallar med 155 mm-artillerigranater som ska till Ukraina den 29 april 2022. Foto: AP Photo/Alex Brandon

Hur illa blir det om USA:s stöd verkligen uteblir framöver?

Vad förlorar Kiev när det amerikanska stödet försvinner?

Mötet mellan presidenterna Trump och Zelenskyj den 28 februari slutade i ett högljutt gräl inför TV-kamerorna. Det planerade avtalet om ukrainska naturresurser förblev sedan osignerat. Vad gick egentligen fel och vad händer nu? Statsvetaren Mykyta Trachuk analyserar från Kievs horisont.

Den 28 februari träffades presidenterna Trump och Zelenskyj i Vita huset. De skulle underteckna ett omstritt avtal om ukrainska naturresurser och diskutera aktuella frågor i de bilaterala relationerna. Det verkade som om statsöverhuvudena skulle diskutera problemen i ett arbetsformat och underteckna ett dokument om resurser. Men det som hände överträffade de värsta förväntningarna.

Vicepresident JD Vance till höger pratar med Volodymyr Zelenskyy, medan Donald Trump lyssnar i det Ovala rummet, fredag 28 februari. Foto: AP Photo/ Mystyslav Chernov

Vi tar ett steg tillbaka och ser kallt på grälet i Ovala rummet

Vad kommer katastrofen på pressträffen i Vita huset att leda till?

Kubas kommunistiska regim skickar tusentals soldater för att strida i Ukraina under ryska befäl. Samtidigt finansierar EU diktaturen med miljoner euro. Det säger den kubanska oppositionsledaren Orlando Gutiérrez-Boronat för Bulletin under sitt Sverigebesök.

Orlando Gutiérrez-Boronat, ledare för ”Assemblea de la Resistencia Cubana”, besöker nu Sverige för att uppmana EU att stoppa finansieringen av den kubanska regimen.

Orlando Gutiérrez-Boronat uppmanar EU att dra åt tumskruvarna på den kommunistiska regimen i Kuba. Foto: Pelle Zackrisson

”Det finns omkring 5 000 kubaner som strider under ryska order i Ukraina”

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle