Pojkar halkar efter i skolan jämfört med flickorna. Men en färsk studie visar att pojkar från kulturer som värderar konkurrens och ambition högt får relativt högre betyg. Dessutom är pojkar mer känsliga för miljöfaktorer än flickor.

Att flickor i snitt får högre skolbetyg än pojkar är ett globalt fenomen, även om det så kallade könsgapet är större i vissa länder än i andra. Frågan om varför pojkar halkar efter i skolan är komplex och många forskare försöker undersöka vilka förklaringar som kan ligga bakom.

En ny studie visar att kulturell bakgrund påverkar hur pojkar och flickor presterar i skolan. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Ny studie visar hur kulturell bakgrund påverkar könsgapet i skolan.

Pojkars resultat bättre i kulturer som främjar konkurrens

Zebulon Simentov – som bodde i en förfallen synagoga i Kabul, levde enligt kosherreglerna och bad på hebreiska – genomled flera decenniers krig samtidigt som landets judiska befolkning, som funnits i flera hundra år, krympte.

Talibanernas maktövertagande i augusti verkar ha varit droppen som fick bägaren att rinna över.

Bild från 2009 av Zebulon Simentov, den siste afghanska juden boendes i landet och ensam medlem i Kabuls judiska församling. Foto: David Goldman/AP/TT.

Zebulon Simentov bodde i en förfallen synagoga i Kabul och levde enligt kosherreglerna.

Afghanistans sista jude har lämnat landet

Polisen har varit i fritt fall sedan omorganisationen 2015. Det menar den före detta polischefen Anders Burén, som anger tre huvudskäl. Som exempel på kommunikationsavdelningens inflytande nämner han mantrat om ”vad övriga samhället kan göra i samverkan” – senast nämnt efter måndagens klanbråk i Lund.

”Hur jobbar ni för att beivra den här typen av kriminalitet?” Den frågan ställde <a href="https://www.svtplay.se/video/31743650/aktuellt/aktuellt-8-sep-21-00-6?position=50&amp;id=KQd7Ado" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Aktuellts Katia Elliott </a>till Ann-Louise Kämpe, chef för polisområde södra Skåne, angående de våldsamheter som uppstod mellan två klaner i Lund härom veckan. Programledaren beskrev hur poliserna hade ”stått och tittat på” medan klanerna fortsatte bråka, oberörda av polisens närvaro.

Anders Burén har arbetat både som patrullerande polis och som chef i den absoluta toppen inom Stockholmspolisen. Nu vill han berätta hur myndigheten mår. Foto: Henrik Sjögren. 

Det finns tre huvudskäl till att Polismyndigheten inte längre förmår utföra sina uppgifter, menar före detta polischefen Anders Burén. 

Tidigare polistoppens dom: Myndigheten har havererat

Läraren Selma Gamaleldin kallades in till ett möte där fem personer ur skolledningen ville ”ändra hennes tankar”. Föräldrarna till den sjuåriga pojken på Waldorfskolan krävde att hon skulle kalla honom för ”hen”, trots att pojken själv aldrig uttryckte någon vilja om det. Hon vägrade, och därför avskedades hon, och fick lämna skolan utan hinna säga hejdå till sina elever. – Jag hoppas att jag någon gång orkar jobba som lärare igen, säger hon.

Nyligen berättade läraren Selma Gamaleldin om sina upplevelser i en <a href="https://www.facebook.com/selma.gamaleldin/videos/340757761125708/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Facebook-video </a>som fick stor spridning, varpå<a href="https://www.varldenidag.se/nyheter/avskedad-larare-kliver-fram-darfor-vagrade-jag-saga-hen-till-eleven/repuhq!WEmGGTc8APadnyA@kLVy6w/?fbclid=IwAR01xz2Q7TdwIltLeLLUKrJNdIN0hlk0uxREAKOdBYYT5--_BZji6UEW9Sc" target="_blank" rel="noopener noreferrer"> tidningen Världen Idag </a>rapporterade om händelsen. Bulletin ville få en djupare bild av händelseförloppet och bad om en intervju.

Selma Gamaleldin fick sparken som lärare och fick inte ens chansen att säga hejdå till sina elever. Anledningen? Ett föräldrapar krävde att hon skulle kalla deras sjuårige son för ”hen”, men hon vägrade. Foto: Solviksskolan/Facebook och Privat.

Skolledningen ville ”ändra hennes tankar” under ett möte. ”Jag blev deprimerad, men hoppas kunna jobba som lärare igen någon gång i framtiden”

Avskedades från skolan – vägrade kalla sjuårig elev för "hen"

På onsdag ställs Malmöfödde Osama Krayem inför rätta för sin koppling till terrordåden i Paris den 13 november 2015, då 130 personer dödades, de flesta i konsertlokalen Bataclan.

Sammanlagt ska 20 personer ställas inför rätta, däribland Malmöfödde Osama Krayem, 29 år, och marockan-belgiern Mohamed Abrini, 36 år.

Osama Krayem tillsammans med den svenske jihadisten Mikael Skråmo. Foto: Facebook.

Sex år efter blodbadet på Bataclan ställs svenske Osama Krayem inför rätta i Paris. 

Svenske jihadisten Osama Krayem ställs inför rätta i Paris

En man som inspirerats av IS fängslades i Nya Zeeland i tre år sedan han gripits med en jaktkniv och extremistiska filmklipp — men trots oro för att han skulle genomföra en attack släpptes han.

Landets myndigheter uppger att det inte fanns något mer som kunde göras för att fortsätta hålla honom fängslad.

Beväpnad polis utanför den matvarubutik utanför Auckland där mannen i fredags genomförde knivattacken. Foto: Brett Phibbs/AP/TT.

Ett 30-tal poliser jobbade med att övervaka mannen, som inspirerats av IS.

Knivman i Nya Zeeland fick inte fängslas — övervakades dygnet runt

Akutläkaren och kriminologen Ardavan Khoshnood sågar vedertagna uppfattningar bland debattörer och kriminologer om kriminalitetens orsaker. – Vi har fortfarande kriminologer som säger att allting förklaras med fattigdom och den sociala situationen. Majoriteten av fattiga människor skjuter inte, de begår inte brott, säger Khoshnood när han träffar Bulletins Per Brinkemo. Khoshnood menar att kön, efter etnicitet, är nästa område som blivit tabubelagt och där en akademisk strid pågår.

En svensk iranier med norsk dialekt. 
 Dessutom: Akutläkare, docent och kriminolog. 
 Han spänner brett, Ardavan Khoshnood. Hur hinner han?

Ardavan Khoshnood är akutläkare och kriminolog. Han vänder sig mot förklaringsmodellen om att ”socioekonomiska faktorer” kan förklara allt. Foto: Per Brinkemo

”Många av individerna i gängen kommer från kulturer som är kraftigt auktoritära.”

Brinkemo möter Ardavan Khoshnood: ”Etnicitet är en viktig fråga”

Enligt USA:s försvarschef Mark Milley är det ”möjligt” att landet kan försöka samordna sin verksamhet med talibanerna när man angriper mål tillhörande Islamiska staten (IS) och andra terrorgrupper i Afghanistan.

Mark Milley gjorde uttalandet under en presskonferens i onsdags utan att gå in på några närmare detaljer, och utan att antyda att det fanns några omedelbara planer för USA att samarbeta med talibanerna.

Efter den kaotiska evakueringen från Afghanistan är USA:s förhållande med talibanerna oklart.

Efter 20 års krig: USA öppnar för samarbete med talibanerna

Nyligen skedde fyra skjutningar en och samma natt på fyra olika områden i Stockholm. ”Vi hinner inte med”, säger Fredrik Gårdare, kriminalkommissarie och specialist på gängbrottslighet. Han ser hur alltfler områden i Sverige drabbas av våldet, som tidigare inte har varit förknippade med det.

En våldsutveckling som redan toppar i antal skjutningar bland EU-länderna verkar de senaste dagarna ha fått ytterligare kraft. Nyligen <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/skjutningar-pa-fyra-olika-platser-i-stockholm-i-natt">skedde fyra skjutningar</a> på fyra olika platser samma natt i Stockholmsområdet. Ännu vet polisen inte om det finns något samband mellan skjutningarna. Enligt polischefen Fredrik Gårdare, som har arbetat med gängkriminalitet i närmare 30 år, ser vi en våldsutveckling som vi aldrig tidigare har sett.

”Vi har haft ett akut läge under flera år och vi har balanserat på en kant där vi har arbetat stenhårt från polisens sida med brandkårsutryckningar”, säger kriminalkommissarie Fredrik Gårdare. Foto: Stefan Jerrevång/Fredrik Sandberg/TT

Nyligen skedde fyra skjutningar en och samma natt på fyra olika områden i Stockholm. ”Vi hinner inte med”, säger polisen Fredrik Gårdare.

Polisen Fredrik Gårdare: ”Vi har ramlat över en kant”

Kanarieöarna. Känt som svenskarnas turistparadis. Flera tusen svenskar bor här och betydligt fler besöker platsen varje år. Nu börjar turistparadiset förvandlas till ett enda stort flyktingläger i och med den rekordhöga migrationen som nått öarna under de senaste åren, skriver Gabriella Mait.

Enligt spanska El País har hittills 7 531 migranter nått Kanarieöarna bara under första halvan av 2021. Detta motsvarar en ökning på 136 procent jämfört med samma period 2020.

Migranter som korsar den spanska gränsen. Foto: Bernat Armangue/ TT 

Allt fler migranter söker sig till Kanarieöarna. Kan detta komma att bli nästa migrantö?

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle