Från Odenplan till plenisalen flyttas gränsen för vad som accepteras i svensk politik. Palestinarörelsen och svenska vänstergrupper smälter samman med krafter från några av världens mest odemokratiska länder. Resultatet är en aggressiv rörelse som allt tydligare lämnar den demokratiska kulturen bakom sig – och möts av en förbluffande tystnad.

Häromdagen skrev den liberale riksdagsledamoten Fredrik Malm i <a href="https://x.com/fredrikmalm/status/1955020228003561714?s=61&amp;t=zvirQVZeGyRC3Wc3YCumFg">sociala medier</a> om hur han uppfattar att Odenplan har tagits över av Palestinarörelsen. Och inte bara där – från universitet till riksdagen har aktivisterna tagit över.

Kriget i Gaza har tagit till svenska gator och torg och hotar nu den svenska demokratin. Foto: Johan Nilsson/TT

Våldsamheten och hatet i politiken har exploderat

Hjort: Palestinarörelsen och vänstern – ett äktenskap som hotar demokratin

Det enkla sättet att lösa ut frågan om SVT och SR är att göra dem frivilligfinansierade. Då värnas också de statliga mediernas självständighet, skriver Pelle Zackrisson.

Gör Public Service frivilligt med en avgift som inte är kopplad till TV-innehav.

En av SVT:s senaste satsningar. En serie med Magnus Betnér och Nisse Hallberg. Betnér gjorde sig ett namn i mitten av 2010-talet när han konsterade att Sverige aldrig varit tryggare. Foto: SVT

”En frivillig avgift skulle visa vad svenskarna verkligen vill ha”

Zackrisson: Gör det frivilligt att betala för Public Service

I de för väljarna fem viktigaste frågorna är det Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna som har den bästa politiken – allt enligt samma väljare. I sju av de tio viktigaste frågorna anser en större andel av de tillfrågade att SD har bättre politik än M. Och interna moderata kritiker beskriver ett parti utan vare sig riktning eller mål.

Med lite drygt ett år kvar till nästa riksdagsval är det sjukvården som toppar listan över väljarnas tio viktigaste politiska frågor, enligt en <a href="https://www.gp.se/politik/har-ar-valjarnas-betyg-pa-partiernas-politik.6a41dae3-0c40-4046-9feb-083724c4fed7">mätning</a> av GP/Novus. På listans övre halva följer sedan lag och ordning, skola och utbildning, invandring och integration samt äldreomsorg.

Ulf Kristersson (M) har det motigt. Foto: Magnus Lejhall/TT

SD har den politik högerväljare tror på, inte M.

Skogkär: Moderater på vilsen vandring

Demokrati kräver att vi bryr oss om varandra – men inte som tjuven bryr sig om sitt offer. Frågan är om svensken fortfarande har den moraliska styrka som krävs för demokrati. Det frågar sig Erik Lidström.

Montesquieu hävdar i sin Lagarnas anda att drivkraften i en demokrati är la vertu, dygd, rättfärdighet. Mer specifikt, att i politiska frågor sätta andras och landets väl framför sina egna intressen.

Avund och girighet har länge styrt Sverige. Foto: Janerik Henriksson/TT

Visst kan man bli rik på att stjäla, men alla kan inte bli det på samma gång

Lidström: Svensk politisk filosofi är att alla stjäl från alla

Tidö-samarbetet har svikit många förhoppningar och tappat fart. Men alternativet är ett rödgrönt maktskifte med Magdalena Andersson som formell chef men där Miljöpartiet och Vänsterpartiet turas om i förarsätet. Därför blir valet mindre en fråga om kärlek – och mer om att undvika katastrof.

Ungefär ett år innan valet är det inte rolig läsning att se opinionsundersökningar. Största ”parti” är visserligen de som inte har bestämt sig, och de kan ha svårt att välja mellan M och SD snarare än mellan något av dem och S. Men skillnaden mellan blocken är stor.

Det är viktigt att fundera på alternativet till Tidö. Foto: Anders Wiklund/TT

Det är viktigare med vilket styre man slipper än vilket man får

Hjort: Nästa val handlar inte om att älska Tidö – utan om att stoppa Andersson

För ett par veckor sedan var den syriska regimens attacker på druserna högt på dagordningen, och Israel bombade Damaskus. Nu har intresset svalnat. Men det betyder inte att allt är frid och fröjd, skriver Christoffer Jonsson.

Sedan den 13 juli har staden Sweida, där främst druser bor, belägrats av president Ahmed al-Sharaas regeringsstyrkor, beduinska miliser och extremistiska grupper. På grund av belägringen är leveranser till staden starkt begränsade. Vid bagerierna, som lider brist på vete och bränsle, har det nu bildats långa brödköer. Staden har även drabbats av vattenbrist eftersom brunnar inte längre är i funktion, och invånare tvingas stå i kö för att få vatten från lastbilar med <a href="https://www.syriahr.com/en/367316/" target="_blank" rel="noopener">vattentankar.</a>

Världens uppmärksamhet har vandrat vidare, men mördandet fortsätter. Foto: Omar Sanadiki / TT

Allt blev inte plötsligt bara bra i Syrien

Jonsson: Ursäkta, men druserna mördas fortfarande!

När allt ljus riktas mot högerextremism kan andra, för närvarande betydligt allvarligare hot mot svensk demokrati, fortsätta att växa i skuggorna.

I en gästledare i Dagens Nyheter <a href="https://www.dn.se/ledare/jonathan-leman-gransdragningen-mot-nazism-riskerar-att-suddas-ut/">beklagar</a> sig Jonathan Lehman, senior researcher på stiftelsen Expo, över att nazismen är på väg att bli rumsren i svensk politik.

Uppmaning till intifada – våldsamt uppror – vid propalestinsk demonstration i Göteborg. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Expo bidrog till att en katastrofal politik kunde drivas ända in i kaklet.

Skogkär: Den rumsrena extremismen finns alltid till vänster

Medan Sudan drabbas av en av vår tids värsta humanitära katastrofer, är det nästan helt tyst i de stora nyhetsflödena. Frågan varför blottlägger journalistikens moraliska prövning. Detta skriver Paul Holmgren.

Den obekväma siffran

Detta säljer inte. Foto: Joseph Falzetta / TT

Holmgren: Journalisterna sviker Sudan – världens värsta krigskatastrof

Public service är journalistiskt undermåligt och ofta väldigt vinklat. Trots det måste vi betala via skatten. Kan vi inte slippa skatten och i stället kan Public service reformeras så att folk vill betala?

Mats Skogkär lyfte häromdagen en av de unika sakerna med Sverige: svenskar förväntas bekosta sin egen propaganda via skatten. Genom skattefinansieringen läggs kostnaden för att uppfostra befolkningen på dem själva.

Om SVT och resten av Public service är så bra, varför tvingas vi att betala för det? Foto: Jessica Gow / TT 

Vi måste betala för nyheter som ska forma en världsbild

Hjort: Det eleganta reptricket: att få folket att betala för sin egen uppfostran

Idag framställs ofta Jesus som vänsterhippie. Men hur stämmer det överens med bibelns faktiska beskrivning av hans liv och gärningar? Mycket dåligt, skriver John Gustavsson.

I dagarna valde kristdemokraten Aday Bethkinne att <a href="https://www.mitti.se/nyheter/kdtopp-avgar-efter-hanet-mot-pride-6.3.309079.5e334a8882">lämna partiet</a>, efter att hans deltagande på en kristen motdemonstration som pågick under Pride kritiserats internt. Vänsterliberaler jublar <a href="https://www.dn.se/sverige/kd-politiker-avgar-efter-kommentar-om-pride/">såklart</a>. I deras kretsar är det vanligt att karaktärisera Jesus som <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/homosexuell-jesus-hanger-for-forsta-gangen-i-en-kyrka">tolerant</a>, inkluderande och <a href="https://www.gp.se/kultur/kulturdebatt/jesus-alskar-hbtq-men-det-gor-inte-pingstkyrkan-och-livets-ord.c81eff3a-e6a3-45c6-a8fc-23b5efdd07b4">progressiv</a>, som någon som säkert hade <a href="https://www.qx.se/noje/13400/jesus-var-gay-och-superintelligent/">deltagit på Pride</a> om han gått på jorden idag. Problemet? Jesus var ultrakonservativ i sexualmoralfrågor.

Jesus hade nog gått på Pride – men för att visa sitt stöd eller frälsa syndare? Foto: Pär Bäckström/TT